Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.

Enskilda faktorer som ålder, kön eller samsjuklighet kan inte avgöra hur svårt sjuk en patient med covid-19 blir. En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat potentiella determinanter för sjukdomens svårighetsgrad på cellnivå med hjälp av avancerad systembiologisk analys. Resultaten, som publicerats i tidskriften Cell Systems, ger insikter i den metaboliska dragkampen i människokroppen och dess samband med sjukdomens svårighetsgrad.

Det är ovanligt att barn blir svår sjuka i akut COVID-19, men infektion med SARS-CoV-2 kan trigga det nya postinfektiösa tillståndet Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C). MIS-C är ett ovanligt men potentiellt allvarligt tillstånd där det hittills saknats kunskap om vilka barn som löper ökad risk att utveckla sjukdomen.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.

Susanne Rysz, doktorand vid Karolinska Institutet och intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, disputerade i fredags med en av de allra första avhandlingarna med studier av covid-19-patienter i intensivvård. ”Forskningen blev mitt sätt att klara av vanmakten i början av pandemin när många dog utan att vi kunde göra något,” säger hon.

Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har använt tillverkade diabetiska mininjurar för att öka kunskapen om kopplingen mellan diabetes och svår covid-19. Forskarna fann att diabetiska mininjurar har högre känslighet för sars-cov-2-infektion än icke-diabetiska mininjurar. Studien, som publicerats i tidskriften Cell Metabolism, identifierade också genetiska bevis för ACE2-receptorns viktiga roll vid covid-19.

Pandemin har påverkat en hel värld, men när restriktionerna lyfts runt om i världen finns nya utmaningar. Vid Karolinska Institutet ställs lärare inför hybridundervisning, forskare ska återgå till tidigare forskning och studenter hitta tillbaka till rutiner på campus. Här berättar de om tiden före och under pandemin och efter att restriktionerna har lyfts.

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.

Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Tyler Sandberg vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), institutionen för medicin Huddinge, försvarar sin avhandling "B cell responses to human flavivirus vaccination and SARS-CoV-2 infection" den 18 mars 2022. Huvudhandledare är Professor Hans-Gustaf Ljunggren.

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland som publicerats i tidskriften PNAS.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.

Under två halvdagar samlades studenter, forskare & andra från en rad olika ämnesområden online för att samtala kring frågor som rör ojämlikhet & sårbarhet i relation till covid-19-pandemin i Norden. The Nordic Pandemic Network, ett interdisciplinärt nätverk för samarbete om frågor som rör covid-19 & dess påverkan på de nordiska länderna, stod som värd. KI är en del av nätverket, tillsammans med University of Copenhagen, Roskilde University, University of Stavanger & Hanken School of Economics.

Anders Österborg tillsammans med Lotta Hansson och Lisa Blixt, alla vid institutionen för onkologi-patologi har under kort tid publicerat ett flertal artiklar kring COVID-19 med fokus på kronisk lymfatisk leukemi (KLL) inom regionala och internationella nätverkssamarbeten.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

WHO:s experter rekommenderar nu behandling med läkemedlet baricitinib mot svår covid-19. Forskare vid Karolinska Institutet var med i den tidiga analysen av läkemedlets effektivitet mot covid-19. ”Jag hade själv haft nytta av det när jag drabbades av covid-19”, säger adjungerad professor Ali Mirazimi.

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Vetenskapsrådet delar ut anslag till 14 projektbidrag för forskning om postcovid. Totalt beviljas 50 miljoner kronor, varav 33 800 000 kronor delas ut till nio forskningsprojekt på Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Mindre träning och mindre rehab – den upplevelsen rapporterar personer med Parkinson om i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien belyser läget under den första vågen av covid-19-pandemin. Särskilt kvinnor över 70 år kan ses som en riskgrupp när det gäller minskad rörelse, enligt Erika Franzén, professor och fysioterapeut.

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

Under rubriken Hur ska vi bygga beredskap inför nästa hälsokris? hölls i slutet av september ett seminarium vid KI. Här samlades en expertpanel som inkluderade representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade om WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” som seminariet kretsade kring.

I en ny rapport har Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention vid Karolinska Institutet och Region Stockholm undersökt hur självmordstalen förändrades i Sverige under 2020.

Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret som kallas granulocyter verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av granulocyter och välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.

En studie som nyligen publicerades i Clinical Nutrition visar att undervikt och undernäring ger ökad risk att dö under vårdtiden för äldre patienter med COVID-19 vårdade på geriatrisk klinik. Studien utfördes vid Karolinska Institutet i samarbete med Tema Inflammation & Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset och geriatriska sjukhus i Stockholmsregionen.

Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.

Enligt den preliminära statistiken över dödsorsaker, som Socialstyrelsen publicerade den 17 november, tog 611 personer sina liv under första halvan av 2020 (januari – juni). Av dem var 437 män och 174 var kvinnor. Antalet självmord under samma period för 2019 var 638 (statistiken avser endast säkra självmord). Självmorden hade heller inte ökat under den andra halvan av 2020 enligt den rapport som Socialstyrelsen publicerade den 18 mars 2021.

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

En svensk covid-19-dataportal har under nu ett års tid varit del av ett europeiskt nätverk för att främja datadelning och åtkomst av data-relaterade resurser. Dataportalen har nu varit i drift i ett år och har bidragit till ökat stöd för ett stort antal forskningsprojekt och publikationer.

Europeiska kommissionen har valt COVID-X som månadens projekt. Projektet stöder små och medelstora företag som främjar lösningar i kampen mot COVID-19.