Publicerad: 2021-07-08 17:00 | Uppdaterad: 2021-07-08 17:22

Genetiska riskfaktorer för svår covid-19 kartlagda

Ung kvinna får intensivvård.
Foto: Getty Images

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Varför blir vissa så svårt sjuka i covid-19? Utöver riskfaktorer som ålder och diabetes så ligger en del av förklaringen i att vi bär på olika genetiska varianter som påverkar risken att bli svårt sjuk i covid-19. För att kartlägga genetiska riskfaktorer krävs ett stort antal patienter. Därför initierades en global insats kallad The COVID-19 Host Genetics Initiative i början av pandemin. Initiativet omfattar för närvarande mer än 61 studier från 25 länder. Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet ingår genom den svenska studien SweCovid, med genetiska data från cirka 300 individer som varit inlagda på intensivvårdsavdelning.

Kan förstå covid-19 bättre

Porträttbild av Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi
Hugo Zeberg. Foto: privat

– Resultaten från detta stora internationella samarbete visar på styrkan i genetiska studier för att lära sig mer om infektionssjukdomar. Vi kan använda genetiken för att förstå covid-19 bättre, säger Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet som lett den svenska delen i projektet.

Forskarna identifierade 13 genregioner som är starkt kopplade till sars-cov-2-infektion eller svår covid-19. Nästa steg är att förstå varför de identifierade genvarianterna leder till svårare sjukdom. Bland de nya identifierade riskfaktorerna finns genvarianter som man sedan tidigare vet är kopplade till lungcancer, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar samt genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.

Öppnar för nya behandlingar

– De genetiska fynden ger oss viktig kunskap som öppnar upp för framtida behandlingar av patienter med svår covid-19-sjukdom, säger Michael Hultström, läkare och forskare vid Uppsala universitet som arbetat med insamlingen av genetiska data från svenska patienter.

Två av de genetiska riskfaktorerna var vanligare bland patienter med östasiatiskt eller sydasiatiskt ursprung än bland patienter med europeiskt ursprung, vilket understryker vikten av att samla in genetiska data från olika delar av världen. Pandemin har lett till omfattande samarbeten mellan forskare från hela världen, vilket möjliggjort storskaliga genetiska analyser.

– Detta illustrerar hur mycket bättre vetenskapen är – hur mycket snabbare det går och hur mycket mer vi upptäcker – när vi arbetar tillsammans, kommenterar Andrea Ganna, forskare vid Helsingfors universitet och grundare av The COVID-19 Host Genetics Initiative.

Analyserna visar även att det troligen finns ett orsakssamband mellan faktorer som rökning och högt BMI (kroppsmasseindex) och risken att utveckla svår covid-19.

Publikation

“Mapping the human genetic architecture of COVID-19”. The COVID-19 Host Genetics Initiative (Andrea Ganna et al), Nature, online 8 juli 2021, doi: 10.1038/s41586-021-03767-x.