Ingen ökning av självmorden under de första nio månaderna av covid-19-pandemin
Enligt den preliminära statistiken över dödsorsaker, som Socialstyrelsen publicerade den 17 november, tog 611 personer sina liv under första halvan av 2020 (januari – juni). Av dem var 437 män och 174 var kvinnor. Antalet självmord under samma period för 2019 var 638 (statistiken avser endast säkra självmord). Självmorden hade heller inte ökat under den andra halvan av 2020 enligt den rapport som Socialstyrelsen publicerade den 18 mars 2021.
Statistiken är preliminär men den tyder på att antalet självmord under år 2020 inte var högre än under 2019. Översiktsartiklar publicerade under 2020, som undersökte självmord runtom i världen, konkluderade att kvalitén av dittills tillgängliga studier var genomgående låg (John, Pirkis, Gunnell, Appleby, & Morrissey, 2020), samt att pandemins påverkan på självmordstalen är svår att förutsäga och kommer med stor säkerhet att variera både inom och mellan länder (John, Eyles, et al., 2020).
I april 2021 publicerades en multinationell studie (Pirkis et al., 2021) som undersökt utvecklingen av självmordstal i 21 olika länder eller regioner inom länder. I studien användes tidsserieanalyser för att undersöka förändringar i officiell dödsorsaksstatistik före och under pandemin (åtminstone från 2019/01/01 till åtminstone 2021/07/31; Sverige exkluderades från studien då sådana data inte fanns tillgängliga). I studien fann man inte förhöjda självmordstal i någon av de 21 undersökta regionerna, men signifikant minskade tal i 12 av dem (regioner i Australien, Kanada, Chile, Tyskland, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea, USA och Ecuador). Störst minskning, med ungefär ett halverat självmordstal, sågs i Leipzig, Tyskland. Resultaten varierade dock något beroende på hur pandemins start definierades (primärt 2020/04/01). Forskarna utesluter inte att ökade självmordstal kan komma att observeras efter pandemin, eller att särskilda sociodemografiska grupper eller låginkomstländer har en annorlunda utveckling av självmord. Det är också viktigt att notera att studien baseras på preliminär dödsorsaksstatistik som kan komma att korrigeras i efterhand.
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) pekade i ett pressmeddelande i slutet av mars på risken för ökande självmord i slutet av och efter pandemin och kommer att följa utvecklingen.
Referenser
John, A., Eyles, E., McGuinness, L. A., Okolie, C., Olorisade, B. K., Schmidt, L., … Higgins, J. P. T. (2020). The impact of the COVID-19 pandemic on self-harm and suicidal behaviour: protocol for a living systematic review. F1000Research, 9, 644. https://doi.org/10.12688/f1000research.24274.1
John, A., Pirkis, J., Gunnell, D., Appleby, L., & Morrissey, J. (2020). Trends in suicide during the covid-19 pandemic. The BMJ, 371(November), 1–2. https://doi.org/10.1136/bmj.m4352
Pirkis J., John A., Shin S., DelPozo-Banos M., Arya V., Analuisa-Aguilar P., … Spittal M. J. (2021). Suicide trends in the early months of the COVID-19 pandemic: an interrupted time-series analysis of preliminary data from 21 countries. Lancet Psychiatry; Apr 13;S2215-0366(21)00091-2. doi: 10.1016/S2215-0366(21)00091-2. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00091-2