Samtal om döden stärker relationer
Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.
Författarna till avhandlingarna är forskarna Malin Eneslätt och Max Kleijberg, som båda ingår i avdelningen för innovativ vård vid LIME (Institutionen för lärande, informatik, management och etik), KI.
De berättar hur coronapandemin gjort det tydligt hur viktigt det är att samtala om och förbereda sig inför döden. Båda disputerade nyligen med varsin avhandling som ingår i forskningsprogrammet DöBra.
– Våra resultat visar att användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Coronapandemin har kanske gjort att döden kommit oss närmare och att vi blivit mer medvetna om vår egen dödlighet, säger Malin Eneslätt, författare till Dösnack: metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.
Genom att använda verktyget DöBra-kortleken som innehåller 37 påståenden om sådant som kan vara viktigt i livets slutskede, till exempel att vara fri från smärta, att ha ordning på sin ekonomi och att sina närmaste kring sig, startas samtal. Det finns också valfria alternativ där man själv kan formulera något annat som är viktigt.
Hjälpsamt verktyg
– Vi fann att DöBra-kortleken kan vara ett hjälpsamt verktyg för att prata om döende, död och framtida vård i livets slutskede. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt.
Frågor om generationsöverskridande möten och samtal om döende, död och sorg blivit mer aktuellt för många.
– Min avhandling bidrar till en förståelse för hur lokala generationsöverskridande konstnärliga projekt kan utvecklas och genomföras för att stödja engagemang kring frågor som rör livets slut och stimulera generationsöverskridande möten, säger Max Kleijberg, författare till Studio DöBra: creating spaces for engaging with end-of-life issues and interacting across generations through community-based arts activities.
Slutsatsen är att, för dem som vill, kan DöBra-kortleken underlätta samtal om vad som kan vara viktigt i livets slutskede. Malin Eneslätt, som är utbildad sjuksköterska, ser hur dessa samtal kan vara ett sätt att förbereda inför att ta beslut om vården i ett senare skede, men även ett sätt att synliggöra de nätverk som kan verka stödjande och som kan komplettera den formella vården.
Konstnärliga aktiviteter
Max Kleijberg, som även är designer, såg att olika konstnärliga aktiviteter, tillsammans med till exempel aktivitetsledare, kulturproducenter, konstnärer och fritidspedagoger, genom användning av element av lek hjälpte till i det generationsöverskridande mötet om döende, död och sorg.
– Min avhandling bidrar till en förståelse för hur lokala generationsöverskridande konstnärliga projekt kan utvecklas och genomföras för att stödja engagemang kring frågor som rör livets slut och stimulera generationsöverskridande möten, säger Max Kleijberg, författare till Studio DöBra: creating spaces for engaging with end-of-life issues and interacting across generations through community-based arts activities.
Slutsatsen är att, för dem som vill, kan DöBra-kortleken underlätta samtal om vad som kan vara viktigt i livets slutskede. Malin Eneslätt, som är utbildad sjuksköterska, ser hur dessa samtal kan vara ett sätt att förbereda inför att ta beslut om vården i ett senare skede, men även ett sätt att synliggöra de nätverk som kan verka stödjande och som kan komplettera den formella vården.
Max Kleijberg, som även är designer, såg att olika konstnärliga aktiviteter, tillsammans med till exempel aktivitetsledare, kulturproducenter, konstnärer och fritidspedagoger, genom användning av element av lek hjälpte till i det generationsöverskridande mötet om döende, död och sorg.
Fakta om forskningsprogrammet DöBra
DöBra är ett nationellt forskningsprogram som vill lyfta frågor kring döende, död och sorg för att möjliggöra förberedelse för mötet med livets slutskede. Programmet undersöker bland annat hur kultur, miljö och samtal kan förbättra för den döende och de närstående oavsett var man vårdas i livets slutskede.
Forskningen bedrivs vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), KI och Umeå universitet. Programmet arbetar förebyggande och utifrån ett folkhälsoperspektiv. Detta gör vi genom att stödja kompetensutveckling och genom att stärka individer, närsamhälle och personal för att bättre kunna hantera frågor som rör livets slutskede, både inom och utanför vård- och omsorgssystemet.
Läs mer på DöBra.se
DöBra Ateljé
I projektet användes olika konstaktiviteter, till exempel kollage, design, och lek, för att möjliggöra informella möten mellan barn (från cirka 9 år) och äldre personer (de flesta över 80 år). Mötena var ett tillfälle för deltagarna att utbyta erfarenheter och tankar kring döende, död och sorg.
Läs mer på DöBraAteljé
DöBra-kortleken
DöBra-kortleken är ett verktyg som hjälper till att reflektera kring och samtala om frågan "Vad är viktigt i livets slutskede"?
Läs mer på DöBraKortleken