Nyhetsarkiv

Susanne Nylén, forskare på Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi på Karolinska Institutet, leder ett projekt som fått ett anslag från den holländska stiftelsen Dioraphte för forskning på patogenesen av post-kala-azar dermal leishmaniasis (PKDL) och lepra. Det totala beloppet som tilldelats projektet är 850 000 Euro.

En ny svensk studie visar att helgenomsekvensering kan upptäcka kliniskt relevanta genomiska avvikelser vid akut lymfatisk leukemi och har stor potential för implementering i rutindiagnostik. Studien har genomförts av forskare i gruppen klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Oncology.

Postdoktor Amos Tuval vid institutionen för onkologi-patologi har blivit utvald av American Society of Hematology (ASH) att ta emot 2023 års ASH Global Research Award. Amos är en av 12 talangfulla unga forskare som valts ut till detta prestigefyllda pris.

Dimitris N. Chorafas Prize (5.000 USD) vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. För att vara behöriga att nomineras ska kandidaterna ännu inte ha fyllt 32 år vid nomineringstillfället. Priset delas ut i samband med Installationshögtiden den 12 oktober 2023 i Aula Medica, Karolinska Institutet.

EU:s nya gränsvärden för cancerframkallande ämnen är ett steg framåt, men innebär fortfarande oacceptabelt höga risker. Det gäller särskilt för kvartsdamm, sexvärt krom och 2-nitropropan. Det skriver professor Johan Högberg och professor Gunnar Johanson vid Institutet för miljömedicin i DN Debatt 12 augusti.

Global terrorism is complex and unpredictable; the role and competence of tactical intervention units is therefore important. The national Swedish Counterterrorism Tactical Intervention Unit (CTIU), among others, strive to adapt and maintain security for society. This doctoral thesis examines tactical intervention units, focusing on the work-related characteristics of CTIU officers, applicants, and SWAT officers. It includes four studies exploring personality traits & physical/cognitive abilitie

Ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Psychiatry visar hur självmordsförsök under pågående depression är associerat med högre dödlighet, samt sämre funktionsnivå.

Hallå där Yuanjing Li, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, avdelningen för Aging Research Center! Du har skrivit en avhandling med titeln “Cardiovascular health and brain aging: a population-based MRI study" och disputerar den 6 september 2023. Kan du berätta lite mer om vad det handlar om?

Karolinska Institutet hamnar på plats 37 i 2023 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), också kallad Shanghai-rankningen. Det innebär att KI behåller positionen som ett av världens 50 högst rankade universitet där placeringen varierat mellan plats 37 och 45 under de senaste fem åren (2022: plats 41).

Sedan sommaren 2022 har KI tilldelats ungefär 280 miljoner kronor för sammanlagt 33 olika projekt. Medlen kommer från flertalet forskningsprogram inom EU, varav Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är det största.

Forskare vid Karolinska Institutet har karakteriserat T-celler i muskelvävnaden hos patienter med den ovanliga sjukdomen idiopatiska inflammatoriska myopatier. Resultaten visar att samma T-celler kvarstår i muskeln över tid trots immunsuppressiva behandlingar. Studien publicerades i tidskriften EMBO Molecular Medicine Journal.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Studenter, medarbetare och alumner från Karolinska Institutet deltog under Academic Pride-flagg lördagen den 5 augusti när Prideparaden tågade genom Stockholm.

Regeringen har tillsatt en ny forskningsberedning - en grupp experter som ska fungera som rådgivare åt regeringen. KI-forskaren Anna Wedell är en av de femton invalda ledamöterna.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 5-10 procent av befolkningen. PTSD uppstår som följd av att erfara - eller bevittna - svåra, livshotande och traumatiska händelser, såsom övergrepp, krig, olyckor och misshandel.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hur känns det att vara ny student på Karolinska Institutet? Hur hittar man på våra campus? Och hur funkar KI-kortet egentligen? Om du också undrar detta så är du antagligen den vi söker!

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Smarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.

Självskadebeteende hos unga innebär lidande och ökar risken för självmord. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm studerat om en internetbehandling för att öka förmågan att reglera känslor kan minska självskadebeteende hos ungdomar. Studien, som publicerats i JAMA Network Open, tyder på att behandlingen har god effekt.

Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.

Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

För elfte gången har internationella veckan arrangerats av det internationella arbetsterapiteamet tillsammans med partners. Det hela startade 2012 med Uganda genom Linnaeus-Palme programmet.

Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Andrea Carmine Belin driver ett av de 44 forskningsprojekt på Karolinska Institutet som tilldelas årets forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning hos kvinnor. Studier har visat att med hormonförändringen följer även variationer hos immunförsvarets B-celler. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet slå fast att det inte är B-cellerna som orsakar syndromet, men deras roll är fortfarande oklar. Studien publicerades i eLife.

Stort grattis Samer Yammine vid Insititutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), som kammade hem priset 'årets manliga entreprenörskapsutbildare' en utmärkelse som ingår i The Triple E Awards.

Solmaz Yazdani, enheten för integrativ epidemiologi, Institutet för miljömedicin (IMM)

På uppdrag från Folkhälsomyndigheten har forskare vid IMM tagit fram dokumentet ”Expert opinion on heated tobacco products” (HTP).

Vid sitt sammanträde den 22 juni fattade regeringen beslut om att stoppa Vetenskapsrådets finansiering inom budgetposten utvecklingsforskning, vilket i praktiken leder till att en stor del av planerad forskning inom området inte blir av. Forskare inom sektorn har protesterat offentligt och KI:s rektor Annika Östman Wernerson är kritisk.

Ida Bäckström förlorade plötsligt hörseln - först på högra örat och sedan på det vänstra. Nu hör hon med hjälp av cochleaimplantant. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del barn föds med dövhet på endast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Mikael Wiehes hörselskada påverkar både honom själv och omgivningen. Han uppträder numera helst ensam och restaurangbesök fungerar bara om ljudmiljön är den rätta. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln – eller ge ett skydd i akuta lägen. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier – väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser är en del av ett konsortium som led sav MSB. Dess uppgift är att titta på behoven för länder i Västra Balkan, tillsammans med Turkiet, för att de ska stärka sin förmåga att förhindra risker kopplade till jordbävningar och andra hälsohot.

Socialdepartementet stödjer pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, med 12,5 miljoner kronor för nationellt jämlikt införande av helgenomsekvensering till barn med misstänkt sällsynt sjukdom. Helgenomsekvensering kan ha en avgörande roll för att ställa diagnos.

Ett internationellt team av forskare har utvecklat en ny metod för att leverera läkemedel direkt in i innerörat genom att utnyttja det naturliga vätskeflödet i hjärnan, enligt en studie publicerad i Science Translational Medicine. Genom att dessutom använda genterapi lyckades forskare från Karolinska Institutet och University of Rochester återställa hörseln hos döva möss.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Erik Melén har fått uppdraget som prefekt på Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Beslutet undertecknades av rektor Annika Östman Wernerson den 27 juni 2023. Erik tar över som prefekt efter Per Tornvall den 1 november 2023 och utnämningen gäller i fem år.

Rolf Zetterström-priset för bästa avhandling i pediatrik 2022 går till Stavroula Anastasopoulou som disputerade på Institutionen för kvinnors och barns hälsa i november förra året. Hennes forskning bidrar till förbättrad behandling och uteblivna seneffekter för barn och ungdomar som drabbats av akut lymfoblastisk leukemi.

Fredrik Pleijel, forskare i marinbiologi på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, tilldelas 2023 års Lennart Nilsson Award för sin förmåga att avbilda och synliggöra skönheten i det marina livet. "Jag är bara en fotograf som råkat bli fascinerad av djuren i havet," säger Fredrik Pleijel.

Som avslutning för Sveriges ordförandeskap i EU håller regeringen en europeisk Life Science-konferens i Aula Medica på Karolinska Institutet den 26–27 juni. Precisionsmedicin är temat och KI har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset bidragit i arbetet med framtagandet av programmet.

Institutionen för odontologi fortsätter att utveckla kliniska forskare genom fristående kurser på avancerad nivå som leder till antingen en masterexamen i odontologi eller en magisterexamen i oral hälsa eller i tandteknik.

Fem forskare vid Karolinska Institutet tilldelas 30 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bygga upp ett så kallat excellencecentrum för vidare utveckling av cellbaserade cancerbehandlingar. Medlen delas ut under fem år, med potential för ytterligare fem års finansiering efter utvärdering.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress. Nervcellerna, som har kartlagts med en kombination av avancerade tekniker, har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män. Studien publiceras i Nature Neuroscience.