Regeringen stoppar anslag till utvecklingsforskning
Vid sitt sammanträde den 22 juni fattade regeringen beslut om att stoppa Vetenskapsrådets finansiering inom budgetposten utvecklingsforskning, vilket i praktiken leder till att en stor del av planerad forskning inom området inte blir av. Forskare inom sektorn har protesterat offentligt och KI:s rektor Annika Östman Wernerson är kritisk.
– Det här är ett olyckligt beslut som togs helt utan föregående dialog med berörda lärosäten och forskare. Det drabbar konkret de forskare som ägnat tid och möda åt processen att ansöka om pengar och som nu tvingas avbryta sina planer. Det drabbar även internationella samarbetspartners. Det är extra sorgligt eftersom det handlar om ett forskningsområde där Sverige länge varit ledande. Det säger Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson i en kommentar till beslutet som kom dagen före midsommarafton.
Regeringen drar alltså in de medel som Vetenskapsrådet har inom budgetposten utvecklingsforskning, ett område som definieras så här av Vetenskapsrådet, VR:
"Forskning av särskild relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i minst utvecklade länder, samt stöd till samarbete och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i minst utvecklade länder och lägre medelinkomstländer. Utvecklingsforskningen inkluderar såväl forskning som utveckling som forskning för utveckling, spänner över en stor disciplinär bredd och omfattar både grundläggande och mer tillämpad forskning."
Totalt handlar det om 180 miljoner kronor som dras in med omedelbar verkan. Regeringens motivering är att stödet till Ukraina måste prioriteras. För KI:s del innebär beslutet att möjligheten att finansiera projekt inom utvecklingsforskningen minskar kraftigt, särskilt om man lägger till regeringens tidigare beslut att mer än halvera anslaget till Sida gällande samma område.
– Vi har gjort en första analys som pekar på ett bortfall av finansiering till KI-forskning på runt 30-35 miljoner kronor per år, om vi utgår från senare års genomsnittliga anslag. Det är mycket pengar för den här formen av forskning – och pengar som är mycket svåra att ersätta från annat håll, säger Annika Östman Wernerson.
Regeringsbeslutet har väckt stor uppmärksamhet och mycket kritik såväl inom som utanför sektorn. Många nyhetsartiklar, ledare och debattartiklar har publicerats under den senaste veckan – och frågan lär fortsätta väcka intresse och diskussion. Kritiken går sammanfattningsvis ut på bland annat:
- Att regeringsbeslutet togs helt utan dialog eller förankring med akademin
- Att detta är ett ytterligare exempel på hur den politiska styrningen över akademin ökar
- Att beslutet är ett dråpslag för ett forskningsområde där Sverige sedan länge varit ledande
- Att allt det arbete och tid som lagts ner på ansökningar utifrån annonserad utlysning nu är förgäves
- Att pågående och planerade internationella samarbeten försvåras eller omöjliggörs
- Och inte minst: att regeringens beslut leder till försämrade möjligheter att bedriva god och kvalitativ forskning i fattigare delar av världen – något som kommer att drabba såväl de länder vi samarbetar med som våra egna möjligheter till kunskapsutveckling när det till exempel gäller gränsöverskridande hälsohot
– Jag har själv ägnat mig åt forskningsprojekt i fattigare delar av världen och vet att de finansiella förutsättningarna och möjligheterna till långsiktighet är oerhört viktigt. Universitetsledningen kommer att fortsätta bevaka och vara aktiva i den här frågan. Bland annat stödjer och driver vi planerade sektorgemensamma aktiviteter. Vi räknar också med att ta upp det här i samband med KI:s inspel till den kommande forskningspropositionen. Det är viktigt att vi markerar gemensamt, säger Annika Östman Wernerson.