KBT förbättrade livskvaliteten för patienter med förmaksflimmer
Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.
Vad var det viktigaste fyndet i studien?
– KBT via internet visade stora effekter på flimmerspecifik livskvalitet, självskattade flimmersymtom och hjärtrelaterad oro, samt minskad sjukvårdskonsumtion jämfört med kontrollgruppen. Efter behandlingen vågade deltagarna i högre grad vara fysisk aktiva, delta i sociala sammanhang och återta det de ville göra i sina liv.
Effekterna vi såg på flimmerspecifik livskvalitet är jämförbara med studier av invasiva ingrepp och farmakologisk behandling. Resultaten höll i sig 12 månader efter behandlingen, säger Josefin Särnholm, forskare och psykolog vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Varför är resultaten viktiga?
– Förmaksflimmer drabbar tre procent av befolkningen och leder till besvärande symtom som till exempel attackvisa episoder av hjärtklappning, andfåddhet och bröstsmärta som ofta leder till försämrad livskvalitet. Medicinsk behandling har begränsad effekt på symtomen och kan i vissa fall ge allvarliga biverkningar. Därför behövs andra behandlingsalternativ. KBT via internet skulle kunna göras tillgängligt för många patienter och integreras som ett värdefullt komplement i flimmervården.
Hur genomförde ni studien?
– Efter kardiologisk och psykologisk bedömning slumpades 127 patienter diagnosticerade med intermittent förmaksflimmer till tio veckor KBT via internet eller till att få utbildning om flimmer. KBT-behandlingen syftar till att minska oro, rädsla för flimmer och symtom från hjärtat genom att bryta de undvikanden av sociala situationer och fysisk aktivitet som är vanligt att man utveckla när man lever med förmaksflimmer. Patienterna fyllde i formulär före, under och tre månader efter behandling. KBT-gruppen följdes 12 månader efter behandlingen. Flimmersymtomen mättes också med hjälp av långtids-EKG.
Vad är nästa steg i er forskning?
– Vi har genomfört ytterligare en randomiserad kontrollerad studie med en aktivt kontroll grupp där vi jämförde flimmer-KBT med en behandling som syftar till att minska stress och annat som kan trigga flimmer. Vi analyserar nu data. Vi vill också implementera behandlingen på Karolinska Universitetssjukhuset och kunna erbjuda den nationellt inom en snar framtid.
Studien genomfördes i samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i ett interdisciplinärt samarbete mellan forskare i psykologi, medicine doktor Josefin Särnholm, professor Brjánn Ljótsson och forskare inom kardiologi, professor Frieder Braunschweig.
Publikation
“Cognitive Behavioral Therapy Improves Quality of Life in Patients With Symptomatic Paroxysmal Atrial Fibrillation”, Josefin Särnholm, Helga Skúladóttir, Christian Rück, Erland Axelsson, Marianne Bonnert, Maria Bragesjö, Ashwin Venkateshvaran, Eva Ólafsdóttir, Susanne S. Pedersen, Brjánn Ljótsson*, Frieder Braunschweig*, Journal of the American College of Cardiology, online 4 juli 2023, doi: 10.1016/j.jacc.2023.04.044
*lika bidrag