Hjärnfonden delar ut ytterligare 14.5 miljoner till svensk hjärnforskning i år. Det extra forskningsstödet går till 23 hjärnforskare som får möjlighet att driva utvecklingen framåt inom flera av hjärnforskningens områden. Det skriver Hjärnfonden i ett pressmeddelande.
Sjukvårdens ledarskapsakademi har utsett Mia von Knorring, ansvarig för magisterprogrammet i ledning, organisation och innovation vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet, till Årets ledarskapsfrämjare 2014.
Salamandern är mästare på att återskapa kroppsdelar, såväl förlorade extremiteter som delar av hjärta och hjärna. András Simon, professor i cell- och molekylärbiologi, vill förstå hur det går till. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för allt från sårläkning till Parkinson.
Vivianne Malmström, professor i reumatologisk immunologi, forskar för att autoimmuna sjukdomar som reumatism ska kunna botas och förebyggas i framtiden. För att nå dit behövs mer kunskap om sjukdomens mekanismer på molekylnivå.
Olle Kämpe är professor i klinisk endokrinologi och forskar inom autoimmunitet. Genom att studera specifika sjukdomar som Addisons sjukdom och APS-1 vill han öka den generella förståelsen för hur och varför immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Forskningen har resulterat i diagnostiska metoder, och kan på sikt leda till nya behandlingar.
Hur blir barn till – på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine, professor i strukturbiologi, svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa.
Med proteomik – storskalig analys av proteiner – vill Per-Johan Jakobsson, professor i translationell inflammationsforskning, förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre. Hans forskning om prostaglandiner kan på sikt leda till mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber.
I början av 2015 tillträder Annika Östman Wernerson som ny dekan för utbildning vid Karolinska Institutet. Med sig in i uppdraget har hon sitt starka och långvariga engagemang i utbildningsfrågor. Som dekan vill hon bidra till att lyfta lärarrollen.
Fysisk aktivitet har en välgörande effekt på hjärnan, till exempel vid stress och depression. Det har dock inte varit känt hur denna skyddande effekt uppnås. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att när muskler används renas blodet från ett ämne, som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Cell.
Det pågår en intern tävling mellan en liten skara forskare vid Karolinska Institutet: Den som har lyckats citera Bob Dylan i flest vetenskapliga artiklar innan pension vinner.
Hur kan vi skapa mänsklig vävnad, till exempel hud, lämplig för infektionsforskning? Det fick ett 20-tal deltagare testa med hjälp av speciell teknik under en veckolång workshop om vävnadsmodeller, som hölls på Centrum för infektionsmedicin.
[Notering: Bengt Samuelsson avled den 5 juli 2024, denna text skrevs i samband med jubileumssymposiumet 2014.] Karolinska Institutets tidigare rektor, Nobelpristagaren Bengt Samuelsson, fyllde 80 år 2014. I slutet av augusti det året samlades forskare från hela världen för att fira honom som grundaren av forskningsfältet lipidmediatorer med ett tredagarssymposium.
Fettcellers känslighet för signaler som ökar nedbrytningen av fett är kopplad till receptorn ALK7, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Upptäckten, som publiceras i den nystartade tidskriften eLife, tyder på att ALK7 kan vara ett intressant mål för framtida behandling mot fetma.
En ny studie från Karolinska Institutet ger ökad kunskap om hur hjärnan processar yttre intryck som beröring, synintryck och ljud från olika källor och sidor av kroppen, för att välja och generera adekvata rörelser. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Neuron och visar att ett område i hjärnan som kallas striatum fungerar som nod för integreringen av olika typer av sensorisk information, med specialiserade funktioner för olika typer av nervceller.