Aktiv sårläkning kan påskynda uppkomst av cancer
Aktiva sårläkningsprocesser kan leda till ökad risk för basalcellscancer i huden. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som presenteras i vetenskapstidskriften PNAS.
Kopplingen mellan utveckling av basalcellscancerlika tumörer och sårläkning har undersökts på möss med samma genetiska förändringar som förekommer i mänskliga tumörer. Resultatet visar att en aktiv sårläkningsprocess leder till både fler och större tumörer. Att tumörerna blev större förklaras sannolikt av en generell ökning av celldelningsaktivitet i samband med sårläkning, och att de kan bli fler av en nyrekrytering av celler med potential att orsaka tumörbildning.
Basalcellscancer (BCC) i huden är den vanligaste cancerformen och tidigare fallrapporter har beskrivit en ökad risk för BCC i samband med både kroniska och akuta sår i huden. Den nya studien från Karolinska Institutet beskriver nu för första gången på cellulär nivå hur detta skulle kunna gå till.
– Vi tror att hög exposition för solens UV-strålar i kombination med aktiv reparation av vävnadsskada (sårläkning) är farligast och något som i ännu högre utsträckning ökar risken för att utveckla basalcellscancer, säger Rune Toftgård, professor vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
Han framhåller att det finns epidemiologiska data som starkt pekar på att kraftig solbränna, som ger vävnadsskada/brännskada, är en viktig riskfaktor för BCC (liksom för melanom). Solens UV- strålning kan orsaka både skada på arvsmassan/mutationer och vävnadsskada och är därmed den viktigaste orsaken till uppkomst av BCC.
I den aktuella studien användes så kallad "lineage tracing", för att undersöka varifrån och i vilka celler tumörbildningen startade. Lineage tracing är en teknik där man märker en cell för att kunna följa och identifiera alla dess dotterceller. På detta sätt fann man att stamceller i hårfollikelns djupare delar aktivt bidrar till sårläkningen genom att de och/eller deras dotterceller aktivt förflyttar sig ut från hårfollikeln för att läka såret.
Vid denna process får stamcellerna och deras dotterceller kapacitet att bidra till tumörbildning i samverkan med mutation i cancergener även i den del av huden som kallas interfollikulär epidermis, det vill säga huden mellan hårfolliklarna. Det visar att stamceller i hårfollikeln kan vara en ursprungscell för tumörbildning även i en annan del av huden.
Studien visar att inte alla sorters sår/vävnadsskada ökar tumörbildningen. Det krävs ett sår genom hela huden för att uppnå denna effekt (så kallad full thickness wounding).
– Man kan misstänka att kombinationen av kraftig solbränna (vävnadsskada) och DNA-skada (mutationer) orsakad av UV-strålning ger en liknande effekt, menar Rune Toftgård.
Publikation
Wounding enhances epidermal tumorigenesis by recruiting hair follicle keratinocytes.
Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 2011 Mar;108(10):4099-104