Publicerad: 2011-03-01 00:00 | Uppdaterad: 2014-07-09 09:22

Internet-KBT kan fungera mot hälsoångest

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för personer med hypokondri, även kallad hälsoångest. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i vetenskapstidskriften The British Journal of Psychiatry.

Personer med hälsoångest lider av rädslan att olika fysiska symptom är tecken på allvarlig sjukdom, trots att det saknas medicinska belägg för att så är fallet. Denna rädsla kan i värsta fall utvecklas till ett allvarligt socialt handikapp med exempelvis långtidsarbetslöshet som följd. Tidigare forskning har visat att KBT är en effektiv behandlingsmetod vid hälsoångest, men behandlingsformen är både kostsam och tillgången på utbildade terapeuter dålig i delar av landet.

I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet jämfört två grupper av patienter med diagnosen hypokondri; den enda gruppen fick internet-KBT i 12 veckor, medan kontrollgruppen enbart hade tillgång till ett diskussionsforum för patienter med hälsoångest, också på internet. Totalt ingick 81 personer i studien. Resultaten visar att patienterna i den grupp som fick internet-KBT efter 12 veckor var betydligt mindre oroliga och hade färre depressiva symptom än patienterna i kontrollgruppen.

Av de 40 som fick KBT-terapi var det 27 patienter (67,5 procent) som blev så pass bra att de inte längre uppfyllde de diagnostiska kriterierna för hypokondri. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 2 av 41 patienter (4,9 procent). Vid en uppföljning sex månader senare visade det sig att den positiva effekten av internet-KBT kvarstod.

– Resultaten talar för att den här typen av behandling är effektiv för personer med hypokondri och den minskar även sekundära symptom som generell ångest och depressiva symptom. Internetbaserad KBT kan öka tillgängligheten då den kräver mindre psykologresurser än traditionell terapi, där man träffar behandlaren, och är också mer flexibel som behandlingsform, säger Erik Hedman, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och studiens försteförfattare.