Framgångsrikt försök med cellgift mot svår svininfluensa
Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens Barnsjukhus rapporterar i vetenskapstidskriften The Lancet om ett försök med ett nytt behandlingskoncept vid svår svininfluensa. En av de mycket svårt sjuka patienter som under vintern vårdades i hjärt-lungmaskin på sjukhuset blev efter ett antal veckor ytterligare försämrad. För att bryta den negativa utvecklingen prövade man en kombination av cellgift och kortison, varpå tillståndet snabbt förbättrades.
Normalt är man inom sjukvården mycket försiktiga med att ge cellgifter till infekterade patienter. Forskarna bakom den nu publicerade fallbeskrivningen konstaterar därför att det framgångsrika försöket att använda cellgift vid en så grav infektion närmast är att betrakta som ett paradigmskifte.
– Vi är naturligtvis utomordentligt glada över den lyckliga utgången, med tanke på både den mycket komplicerade sjukdomsbilden och den kontroversiella behandling vi fann oss nödgade att använda. Det kan tyckas motsägelsefullt att använda cellgift vid en svår infektion. Men redan 2006 publicerade vi en hypotes, också i the Lancet, att cellgiftsbehandling kunde vara effektiv mot svår fågelinfluensa, säger Jan-Inge Henter, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Forskarnas bakomliggande biologiska hypotes var att svårt infekterade patienter i vissa fall kan avlida av själva immunförsvarsreaktionen. Så kallad hemofagocyterande lymfohistiocytos (HLH) innebär förenklat att vissa vita blodkroppar i det överaktiverade immunsystemet äter upp andra celler i kroppen. Med hjälp av cellgift ville läkarna dämpa överreaktionen hos immunförsvaret genom att slå ut en del av de immunaktiva cellerna hos patienten, som behandlades på den så kallade ECMO-avdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
– Trots drygt fyra veckors intensiv behandling hade lungfunktionen inte förbättrats, och både blodvärden och levervärden hade påtagligt försämrats. Vi befarade att patienten inte skulle överleva och var därför redo att pröva den okonventionella behandling som professor Henter föreslagit. Tillsammans diskuterade vi noga behandlingen internt och med anhöriga, och efter omsorgsfulla överväganden beslöt vi att göra detta behandlingsförsök, berättar Kenneth Palmér, överläkare och chef för ECMO-avdelningen.
– Redan inom en vecka efter det att vi börjat den nya behandlingen var patienten påtagligt förbättrad, och inom två veckor kunde ECMO-behandlingen avslutas, säger Bernhard Holzgraefe, biträdande överläkare på ECMO-avdelningen.
Forskarna bakom studien är noga med att påpeka att behandlingkonceptet med cellgift och kortison endast ska användas i mycket speciella situationer. Behandlingen måste också prövas på betydligt fler patienter innan effekten är säkerställd. Men enligt Jan-Inge Henter, som leder flera internationella HLH-studier, stöds hypotesen av att det just är unga, friska människor som ofta drabbas värst vid pandemier med nya svåra influensor.
Astrid Lindgrens Barnsjukhus är en del av Karolinska Universitetssjukhuset. ECMO är förkortning för Extracorporeal Membrane Oxygenation.
Publikation
Cytotoxic therapy for severe swine flu A/H1N1.
Lancet 2010 Dec;376(9758):2116