Svältkatastrofen i Biafra drabbar barnen 40 år senare

[NYHET 2010-10-25] De barn som föddes i samband med svältkatastrofen i Biafra löper i vuxen ålder en ökad risk att drabbas av livsstilssjukdomar visar en studie från Karolinska Institutet. Nu belönas studien av Svenska Läkaresällskapet för bästa svenska vetenskapliga manus.

Över två miljoner människor dödades under inbördeskriget i Nigeria åren 1967-70. Bilderna av de svältande, skelettliknande så kallade Biafra-barnen chockade en hel värld. En studie från Karolinska Institutet visar nu att de barn som föddes i samband med kriget och svältkatastrofen i Biafra, i vuxen ålder, har ökad risk att drabbas av livsstilssjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Resultaten, som presenteras i den öppna vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, pekar på den långsiktiga betydelsen av så kallad biologisk programmering i fosterlivet och spädbarnsåren.

Fältarbetet i Nigeria genomfördes som en del i Karolinska Institutets sommarforskarskola av tre läkarstudenter, Per Tornhammar, Martin Hult och Peter Ueda, som själva tog initiativet till studien. Handledare har varit Mikael Norman, professor vid Karolinska Institutet och chef för neonatalvården vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Hälsouppgifter samlades in för över 1300 män och kvinnor som fötts i Biafra före, under eller efter svälten. Resultaten visar att de som exponerats för svält i fosterlivet och under spädbarnsåret nu 40 år senare uppvisar ökad förekomst av hypertoni, diabetes och övervikt.

Studien är unik, även om liknande resultat tidigare har redovisats vid uppföljning av Europeiska kohorter födda under andra världskriget. Men effekterna i den afrikanska populationen är enligt forskarna tydligare än i de Europeiska studierna. Forskarna understryker också att till skillnad från situationen i Europa så är svält och undernäring under graviditet fortfarande ett stort hälsoproblem bland afrikanska kvinnor söder om Sahara. Forskningsresultaten ger därmed ytterligare argument för beslutsfattare att stärka mödrars och barns hälsa i denna del av världen.

Författarna bakom studien har nu prisats av Svenska Läkaresällskapet med Regnells pris för bästa svenska manus. Priset, som är på 130 000 kronor, delas ut vid Svenska Läkaresällskapets årshögtid den 2 november.

Den aktuella studien utsågs även till bästa bidrag vid Svensk förening för perinatalmedicins årsmöte i Stockholm oktober 2009. Studien har även nominerats till Young Investigator Award 2010 av European Society for Pediatric Research.

Publikation:

För frågor, kontakta:

• Mer om Svenska Läkaresällskapet