Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med bland annat företaget JLP Health, identifierat hur det fästingburna Krim-Kongo blödarfeberviruset tar sig in i våra celler. Resultaten publiceras i Nature Microbiology och är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot den dödliga sjukdomen.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att näsdroppar med IgA-antikroppar kan skydda möss från sars-cov-2-infektion. Resultaten kan innebära ett nytt sätt att skydda högriskindivider mot olika varianter av viruset och eventuellt andra infektioner. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

I december lämnar Kenneth Chien professuren i kardiovaskulär forskning efter tio år vid Karolinska Institutet. Nu ska han satsa helhjärtat på att utveckla nya mRNA-terapier inom bioteknikindustrin.

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger skapar det även en flockimmunitet som leder till att de cancerframkallande virustyperna utrotas snabbare.

Hur ser det aktuella läget ut för utrotning av HPV-virus? Fredag 6 oktober ordnas ett öppet seminarium om vägen från upptäckt av humana papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer, till förebyggande vaccin. Delta på plats i Solna eller anslut digitalt.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt enligt forskare från Karolinska Institutet.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 testas nu för första gången på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet har tagits fram på Karolinska Institutet och riktas mot flera delar av viruset. Det gör vaccinet mindre sårbart för muterade virus och kan därför fungera även mot nya varianter.

Personer som blev vaccinerade mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet har en kvarvarande och överlappande immunitet mot mpox (tidigare kallad apkoppor). Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.

En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.

Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Vaccinet visar lovande resultat i möss i en nypublicerad studie i EMBO Molecular Medicine, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig vaccinkandidat mot pneumokocker; bakterier som kan orsaka lunginflammation och blodförgiftning. Vaccinmolekylerna består av nanometersmå membranbubblor från bakterien och ger en skyddande effekt i möss, enligt en studie publicerad i PNAS.

Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

Den 16 mars besökte biståndsministern Karolinska Institutet för att diskutera aktuell forskning om vaccination och hälsobistånd. Besöket gjordes i samband med den nationella vaccinationsveckan, som syftar till att fler ska vaccinera sig mot covid-19.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Humant papillomvirus, HPV, kan orsaka cancer och många länder erbjuder nationella vaccinprogram för att minska den risken. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat effekten av vanliga HPV-vaccin över tid. Resultaten som publicerats i The Journal of Infectious Diseases och Lancet Infectious Diseases visar ett långvarigt skydd mot fler HPV-varianter än vaccinet är utvecklat för.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner.

För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi 15 miljoner kronor i programstöd för tvärvetenskapliga, långsiktiga forskningsprogram (P01) från National Institutes of Health (NIH).

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Humant papillomvirus (HPV) orsakar bland annat cancer i livmoderhalsen och i svalget. En svensk-finsk studie publicerad i tidskriften Journal of Infectious Diseases visar nu att de mest cancerframkallande HPV-typerna kan utrotas – men endast om både flickor och pojkar vaccineras. Från och med hösten 2020 kommer bägge kön att erbjudas HPV-vaccinet i Sverige.

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och i slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Bilden ovan visar en tuberkulosinfektion (TBC) i en muslunga, där immunceller bildar ett granulom runt bakterierna. De olika symbolerna representerar arbetskopior av aktiva gener, så kallade budbärar-RNA, som är olika i granulomcentret jämfört med de omgivande cellerna.