Professor Kenneth Chien om Moderna och covid-19-vaccinet
Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.
I januari i år godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19, utvecklat av bioteknikföretaget Moderna. Företaget ligger i Cambridge på USA:s östkust och vaccinet blev deras första produkt på marknaden.
Kenneth Chien, professor i kardiovaskulär forskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, är en av företagets grundare tillsammans med Derrick Rossi, Bob Langer, och Noubar Afeyan.
– Det är jätteroligt! Det här är en bekräftelse av Modernas teknik. Med en godkänd produkt får de resurser att utforska alla möjligheter med mRNA. Det är en otrolig möjlighet för dem och spännande för hela fältet, säger Kenneth Chien.
Moderna grundades 2010 och arbetar med att utveckla läkemedel och vacciner baserade på mRNA. I januari 2020 beslutade Modernas vd, Stephane Bancel, att företaget skulle utveckla ett vaccin mot covid-19, med finansiering från en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling (CEPI). Redan i december 2020 godkändes vaccinet i USA.
Optimering av mRNA-teknik avgörande
Kenneth Chien menar att en viktig framgångsfaktor var att Moderna redan hade lagt betydande tid och resurser på att optimera sin mRNA-teknik på olika sätt. Till exempel utvecklade Robert Langer, professor vid MIT och en av företagets grundare, lipidbaserade nanopartiklar som skyddar de känsliga mRNA-molekylerna och som nu används i covid-vaccinet.
Hittills tyder data på att Modernas covid-vaccin håller toppklass vad gäller biverkningar och effekt, anser Kenneth Chien. Men, som andra mRNA-vacciner är det dyrare än traditionellt tillverkade vacciner och kräver fryslagring.
– Globalt sett kan andra vacciner komma att bli mer använda. Men för industriländer som har kapacitet för kylhållningen tror jag att Modernas och Pfizers mRNA-vacciner kommer att fungera väldigt bra.
Ger skydd mot muterade covid-19-varianter
En annan utmaning är de muterade varianter av coronaviruset som på senare tid har vuxit sig starkare. Baserat på tidiga data har Moderna meddelat att deras vaccin ger ett tillräckligt skydd även mot dem. Men företaget ska ändå undersöka möjligheten att lägga till en tredje dos av sitt vaccin och försöka att ta fram en vaccinkandidat specifikt riktad mot varianten från Sydafrika.
Kenneth Chien tvekar dock inte om att Moderna hade lyckats ta fram ett mRNA-vaccin även om coronapandemin inte hade inträffat. Bland sina projekt har företaget till exempel en vaccinkandidat mot cytomegalovirus, som visat lovande resultat i klinisk fas II.
Men pandemin gav arbetat en extra ekonomisk skjuts och framgångarna med vaccinet gör att företaget nu startar tre nya program för utveckling av mRNA-vacciner mot infektionssjukdomar; säsongsinfluensa, hiv och nipahvirus.
– Erfarenheterna från covid-19 har flyttat fram hela fältet tio år. Vi har snabbt kommit mycket längre vad gäller mRNA som både vaccin och som läkemedel.
Kenneth Chien kom att bli en av Modernas grundare genom att en kollega, Derrieck Rossi, frågade om han ville vara med och starta ett företag baserat på Rossis upptäckt att modifierat mRNA kunde användas för att programmera om celler till stamceller.
Kenneth Chien, som då ledde ett program för stamcellsforskning inom hjärtkärlområdet vid Harvarduniversitetet i USA, blev intresserad och testade mRNA:t på hjärtceller. De visade sig ta upp mRNA väldigt bra och börja producera det protein mRNA:t kodar för.
Det här var lovande, insåg Kenneth Chien. Det innebar att mRNA-tekniken kunde vara ett sätt att få hjärtats celler att tillverka ett protein kallat VEGF, och därigenom nybilda kärl som skadats vid exempelvis en hjärtattack. Med det som grund startade företaget.
Olika uppdrag för bioteknikföretag
Under största delen av sitt yrkesverksamma liv har Kenneth Chien haft olika uppdrag för bioteknikföretag parallellt med sin akademiska karriär. Han konstaterar att det finns både fördelar och utmaningar med att kombinera de två rollerna.
– Ditt labb får aldrig bli ett företag. Du måste göra det väldigt klart att ditt akademiska arbete helt handlar om att göra banbrytande upptäckter. Du kan utveckla de upptäckterna, men när de är redo för att hamna hos ett företag måste de lämna labbet. Det är inte alltid lätt att veta var de gränserna går, men det måste du göra.
Fram till för några år sedan var Kenneth Chien vetenskaplig rådgivare åt Moderna. Idag är hans kontakt med företaget genom en av Moderna samarbetspartner, läkemedelsbolaget AstraZeneca. AstraZeneca investerade tidigt i Modernas teknik att använda VEGF-mRNA för att simulera kärlbildning, som är baserad på Kenneth Chiens forskning. Det blev det första mRNA-läkemedlet att testas – och visa sig säkert – på människor och studeras nu i klinisk fas II för behandling av nedsatt blodflöde i hjärtat.
– Jag är stolt över vad jag har kunnat bidra med för Moderna. Jag hjälpte dem att utveckla sin kärnteknik och att ta det första mRNA-läkemedlet till kliniska studier. Men, som i föräldraskap, så småningom behöver dina barn dig inte lägre och nu klarar sig Moderna väldigt bra utan mig, säger Kennet Chien och skrattar varmt.
Läs om Nobelpriset för upptäckterna bakom mRNA-vacciner mot covid-19
Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023
Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.