Publicerad: 2020-11-30 17:00 | Uppdaterad: 2020-11-30 18:11

Lovande vaccin mot Krim-Kongovirus

Hyalommafästing
Fästingar av Hyalomma-släktet sprider nairoviruset som orsakar Krim-Kongovirusinfektion. Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Porträtt av Ali Mirazimi. Han har grå kavaj, hästsvans, glasögon och står utomhus i en park.
Ali Mirazimi, foto: Martin Stenmark.

– Krim-kongofeber är en allvarlig sjukdom som kan leda till döden. Behovet av att ta fram ett vaccin för att skydda riskgrupper är mycket stort. Därför är det väldigt glädjande att vårt vaccin gav ett starkt skydd mot viruset i apa och att vi nu kan börja planera för kliniska studier i människa, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Krim-Kongovirusinfektion orsakas av nairovirus och smittar via hyalomma-fästingar som finns i Östeuropa, Afrika, Mellanöstern och delar av Asien. Den globala uppvärmningen väntas bidra till att hyalomma-fästingen sprids till andra världsdelar. Människor smittas via fästingbett samt i kontakt med blod och vävnader från infekterade djur och människor. Riskgrupper inkluderar vårdpersonal, djurhållare och människor i landsbygdsområden där fästingen förekommer.

WHO-listad sjukdom

Drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk, ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud- och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som 30 procent. Det saknas effektiva läkemedel för behandling och Världshälsoorganisationen (WHO) har inkluderat Krim-Kongovirusinfektion på sin snabbspårslista över sjukdomar där behovet av antiviraler och vacciner är stort.

Idag finns olika vaccinkandidater som har testats i möss, men detta är det första vaccin som framgångsrikt prövats i apor. Apors immunsystem är mycket likt människans, och skiljer sig i flera avseenden jämfört med exempelvis gnagare. Apor är mottagliga för Krim-Kongovirusinfektion och den enda art där vaccinationsförhållandena motsvarar de som används för människa. Tester i apor är därför nödvändiga innan vaccinet kan ges till människa.

I den här studien har forskarna testat ett DNA-vaccin som tidigare visat lovande resultat mot Krim-Kongovirus i möss. Sex makaker vid samarbetspartnern National Institute of Health (NIH) i USA vaccinerades tre gånger med tre veckors mellanrum per gång. En kontrollgrupp på ytterligare sex djurmodeller fick ett overksamt vaccin enligt samma schema. Två veckor efter varje vaccination mätte forskarna antikroppsnivåer och T-celler, en typ av immunceller, i blodet. Blodproven visade ett starkt antikropps- och T-cellssvar efter den andra vaccinationen och ytterligare något efter den tredje. Inga allvarliga reaktioner på vaccinet noterades.

Gav starkt skydd

Tjugosju dagar efter den sista vaccinationen infekterades djurmodellerna med Krim-Kongoviruset. De vaccinerade aporna uppvisade ett starkt skydd mot viruset, medan kontrollgruppen hade höga virusnivåer i blod- och vävnadsprover.

De vaccinerade aporna hade inget virus i blodet, enbart milda kliniska sjukdomssymptom och färre kemiska förändringar i blodet än kontrollgruppen. Framförallt bibehöll de vaccinerade djuren normala nivåer av trombocyter och albumin i blodet, och hade färre markörer för leversjukdom. Trombocyter har till uppgift att stoppa blödningar medan albumin ser till att vätskan i blodbanan inte läcker ut till andra vävnader. Båda är viktiga markörer för sjukdomsutfallet hos människor.

Vaccinet som framställs innehåller två antigener som kodar för virusets glykoproteinprekursor och nukleoprotein. Forskarna planerar nu ytterligare djurstudier för att utvärdera vaccinering med enbart en av antigenerna, vilket skulle göra vaccinet billigare och enklare att producera. De vill även undersöka hur länge skyddet varar samt om antalet vaccinationer kan begränsas till en eller två gånger, vilket skulle förenkla administrationen av vaccinet.

Covid-19-vaccin utvecklas enligt samma teknologi

Matti Sällberg
Matti Sällberg, foto: Erik Flyg.

– Detta är mycket lovande data och vi är extra glada eftersom vi utvecklar vårt vaccin mot covid-19 enligt samma teknologi. Vi behöver fortsätta att utvärdera flera aspekter av vaccinet, till exempel hur länge immuniteten varar. Men det faktum att vi kunde se ett så pass starkt initialt skydd, utan allvarliga biverkningar, ger oss hopp om att vi har en riktigt bra vaccinkandidat som vi snart kan börja testa i människa, säger Matti Sällberg, professor och prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Vaccinet mot Krim-Kongovirus bygger på samma teknologi som professorerna Mirazimi och Sällberg nu använder för att utveckla ett coronavirusvaccin mot covid-19, dvs ett DNA-vaccin som uttrycker flera virusproteiner och som ges med hjälp av in vivo elektroporering, en teknik där man använder elektriska pulser för att öka upptaget av vaccinet i cellen.

Forskningen har finansierats med hjälp av EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Vinnova och NIAID/NIH.

Publikation

A DNA-based vaccine protects against Crimean-Congo hemorrhagic fever virus disease in a Cynomolgus macaque model,” David W. Hawman, Gustaf Ahlén, K. Sofia Appelberg, Kimberly Meade-White, Patrick W. Hanley, Dana Scott,Vanessa Monteil, Stephanie Devignot, Atsushi Okumura, Friedemann Weber, Heinz Feldmann, Matti Sällberg, Ali Mirazimi, Nature Microbiology, online 30 november, 2020, doi: 10.1038/s41564-020-00815-6