Innovation uppstår i mötet mellan olika världar

Under större delen av sitt yrkesliv har Kenneth Chien fungerat som senior rådgivare till olika bioteknikföretag parallellt med sin akademiska karriär. 

– Nu är det dags att inleda ett nytt kapitel där jag fokuserar på nya hjärtmediciner genom att främja och grunda fler bioteknikföretag som kan frigöra hela den potential vi ser inom mRNA, säger Kenneth Chien.

Grundade Moderna

Kenneth Chien var med och grundade Moderna år 2010, ett av de tre läkemedelsbolagen som på rekordtid utvecklade vaccinen mot covid-19.

– För att vara tydlig hade jag personligen väldigt lite att göra med utvecklingen av Modernas covid-19-vaccin, säger Kenneth Chien men berättar att den forskning om mRNA-terapi inom hjärt-kärlområdet, som genomfördes under 2012-2019 i samarbete med Astra Zeneca och KI, bidrog till att skapa en stabil grund för mRNA-tekniken.

Vid KI gav Chiens professur honom möjligheten att bygga upp ett labb vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Solna, och sin egen verksamhet vid institutionen för medicin, Huddinge. 

Som mest sysselsatte Kenneth Chiens forskargrupp drygt 15 forskare. Dessutom blev Chien en del av Vetenskapsrådets satsning att på uppdrag av regeringen stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Utforska möjligheterna med mRNA 

Forskargruppen blev 2014 bland de första att ta plats i det nya translationella forskningscentret ICMC (Integrated Cardio Metabolic Centre) som drevs fram till 2020. 

– ICMC gjorde det möjligt att fortsätta utforska möjligheterna att använda mRNA som behandlingsmetod inom det kardiovaskulära området, säger Kenneth Chien. 

Här utvecklades bland annat grunden till en mRNA-terapi som kan återskapa hjärtats blodkärl och öka blodflödet i vävnaden. I dag har forskningen nått fram till kliniska försök hos hjärtpatienter som genomgår öppen hjärtkirurgi i samarbete med Astra Zeneca och Moderna.

Samtidigt har Chiens forskargrupp ägnat sig åt att söka efter den stamcell som bildar så kallade ventrikulära muskelceller. Hjärtat består av många typer av celler men endast de ventrikulära muskelcellerna ger en muskelsammandragning. Dessa celler skadas dock vid till exempel hjärtinfarkt.

Revolutionerande terapier

Chiens forskargrupp har visat hur de skapar hjärtmuskelvävnad i hjärtmodeller hos såväl mus, gris som apa, även när de placeras på skadade partier av hjärtat efter en hjärtattack. Dessutom har de förmågan att själva söka upp en skada och väl där ersätta eventuell ärrvävnad.

I dag har resultaten tagits vidare i ett samarbete mellan Astra Zeneca och företaget Procella, där Kenneth Chien är en av medgrundarna. Under 2024 räknar Chien med att kliniska prövningar på hjärtpatienter kan vara på gång.

– Inom tio år tror jag att vi kommer att se hur mRNA används för att skapa nya proteinbaserade terapier för en rad olika sjukdomar, inte bara inom hjärt-kärlsjukdom. Att använda kroppens egna celler för att tillverka läkemedel kommer att bli helt revolutionerande.

Förutom att nu kunna ägna mer tid till att förverkliga nya terapier ser han mycket fram emot att tillbringa mer tid med sin familj. Hemma väntar en åttaårig dotter och en fyraårig son.

– Det senaste decenniet har jag rest fram och tillbaka mellan Cambridge och Stockholm, men det hade aldrig varit möjligt utan ett orubbligt stöd från min fru Megan. Nu leder hon ett flertal initiativ för att främja hälsa och välbefinnande hos världens barn inom ramen för bland annat UNICEF. Så där hemma väntar en åttaåring och en fyraåring på mig.

– Och det är en sann njutning att få ta hand om dem, se till att de kommer till skolan och laga mat till dem. Så jag fortsätter min karriär i gränslandet av olika fält där min nya titel i livet blir 'biotechnanny'.

Text: Magnus Trogen Pahlén