Nyhetsarkiv

Caroline Gahrton vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), Kliniska infektionssjukdomar (CID), Institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med den engelska titeln "Hepatitis C in people who inject drugs - prevalence, incidence, mortality, and treatment uptake", den 12 december, 2025. Huvudhandledare är Soo Aleman (MedH).

Ett nytt test visar lovande resultat för att upptäcka latent tuberkulosinfektion i miljöer med begränsade resurser. Det visar en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Tuberkulos är fortfarande ett globalt hälsoproblem som drabbar över 10 miljoner människor varje år. Den 20 oktober samlades världsledande internationella forskare inom tuberkulos på Nobel Forum för att diskutera hur man kan minska de kvarstående klyftorna inom förebyggande arbete, vård och forskning.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att vissa så kallade naturliga mördarceller, NK-celler, tillfälligt stannar i våra organ och sedan lämnar dem via lymfsystemet. Studien, som publicerats i Nature Immunology, visar att vårt immunförsvar är mer dynamiskt än man tidigare trott. Resultaten kan bidra till bättre behandlingar som styr immunförsvaret dit det behövs.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med internationella kollegor identifierat ett protein som är avgörande för att TBE-virus ska kunna infektera mänskliga celler. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Nature, kan bana väg för nya behandlingar mot fästingburen hjärninflammation.

Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Det är inte bara för tidigt födda barn och barn med underliggande sjukdomar som drabbas av allvarlig RS-virusinfektion. Även friska, fullgångna barn löper betydande risk för intensivvård eller långvarig sjukhusvistelse – särskilt under de första tre levnadsmånaderna. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i The Lancet Regional Health – Europe.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat över 250 proteiner som starkt påverkas vid malaria, vilket kan hjälpa till att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och därmed möjliggöra snabbare behandling till de mest kritiska patientfallen.

Resistens slår ut antibiotikas effekt vid bakterieinfektioner. Forskare visar nu i möss att om antibiotika ges ihop med ett enzym kallat endolysin skyddar kombinationen mot infektion med resistenta bakterier i alla organ – även hjärnan, som antibiotika ensamt har svårt att nå. Resultaten rapporteras i tidskriften Molecular Medicine.

En lag för att snabbt kunna begränsa smittspridningen vid en pandemi. Forskning för att stärka Sveriges pandemiberedskap och för att täppa till kunskapsluckor vid nya utbrott. Det ingick i delbetänkandet som KI-professor Jan Albert lämnade över till regeringen igår.

Forskare vid Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan har utvecklat en AI-driven varningsteknik som kan upptäcka infektioner upp till 24 timmar innan symtom uppträder.

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

En ny studie från Karolinska Institutet har kartlagt hur en specifik typ av immunceller, MAIT-celler, anpassar sig och specialiserar sig i olika vävnader i människokroppen.

IVI, det internationella vaccininstitutet, håller även i år tillsammans med expertis från KI en utbildning i vaccinologi för vårdpersonal och forskare över hela världen. Vaccinologikursen ingår också numera som en del av forskarutbildningen vid KI.

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att näsdroppar med IgA-antikroppar kan skydda möss från sars-cov-2-infektion. Resultaten kan innebära ett nytt sätt att skydda högriskindivider mot olika varianter av viruset och eventuellt andra infektioner. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Marta Butrym från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Novel vaccines and antiviral treatments for enterovirus induced infections and disease" den 10 november 2023. Huvudhandledare är Malin Flodström Tullberg (MedH).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av långtidsbesvär hos nordbor upp till två år efter sars-cov-2-infektion. Framför allt drabbades de som haft svår covid-19, medan forskarna inte såg någon ökad förekomst av långtidscovid hos personer som inte varit sängliggande alls. Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Hon var med redan i en av expertgrupperna som bildades på KI under covid-19-pandemin, och som var en av föregångarna till det som sedan blivit Centrum för hälsokriser. Nu är Hedvig Glans ny i teamet av expertkoordinatorer på centrumet, där hon kommer att använda sin kliniska och akademiska erfarenhet för att bygga upp centrumets kompetens inom utbrottsberedskap och respons kring infektionssjukdomar.

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Flera KI-forskare är en del av ett internationellt projekt som har tilldelats nästan 15 miljoner dollar (cirka 157 miljoner kronor) från Bill & Melinda Gates Foundation. Ytterligare en miljon dollar tillkommer i medfinansiering från svenska utrikesdepartementet. Projektet syftar till att bättre förstå bördan av humant papillomvirus (HPV) bland flickor och kvinnor i flera låg- och lägre medelinkomstländer.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Risken att infekteras av parvovirus är förhöjd hos de personer som har blodgrupp Rh(D), enligt en studie publicerad i The Journal of Infectious Diseases av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Octapharma.

Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.

En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.

Patienter som har kvarliggande urinvägskatetrar har ökad risk att drabbas av svårbehandlade bakterieinfektioner i urinvägarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att den syntetiska peptiden CD4-PP har en god bakteriedödande förmåga mot just urinvägsbakterier, även de som är resistenta mot antibiotika. Studien, som publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences, öppnar upp för nya möjliga behandlingsmetoder.

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.

Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland som publicerats i tidskriften PNAS.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Federico Iovino, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har utsetts till "World Expert" inom området "Streptococcus pneumoniae” av Expertscape, en webbplats som objektivt rankar forskare och institutioner efter deras expertis inom mer än mer än 29,000 medicinska områden.