Lovande läkemedelskandidater mot Krim-Kongo blödarfeber identifierade

– CCHF-virusets spridning innebär ett ökat hot mot folkhälsan på grund av dess höga dödlighet hos människor, som kan variera mellan 3–40 procent i vissa regioner. Idag finns dessvärre inga vacciner eller effektiva behandlingar tillgängliga, vilket gör det ytterst angeläget att identifiera lovande läkemedelskandidater som kan leda till bättre behandlingar och lägre dödlighet, säger studiens seniore författare Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Krim-Kongo blödarfebervirus sprids till människor via framför allt fästingbett eller genom kontakt med infekterade djur, men kan även smitta mellan människor. Vanliga symtom inkluderar feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan utvecklas till organsvikt och död.

Sjukdomen är endemisk med stabil infektionsnivå i närmare 30 länder i bland annat Centralasien, sydöstra Europa, Mellanöstern och delar av Afrika. På senare år, delvis på grund av den globala uppvärmningen, har fästingarna som bär på viruset spridit sig till nya geografiska områden som till exempel Portugal, Spanien, Tyskland, England och även Sverige. Sjukdomen klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig.

Viktiga signalvägar identifierade

Alla virus är parasiter som är helt beroende av sina värdar för att föröka sig. Ett virus som infekterar en cell omprogrammerar cellen så att cellen börjar skapa fler viruspartiklar. Cellernas energiförsörjning och funktioner styrs via molekylära signalvägar som virus använder för att sprida sig i kroppen.

I studien har forskargruppen undersökt hur CCHF-viruset infekterar cellerna och vilken typ av förändringar som då sker i cellen. Genom att studera blodprover från patienter med akut infektion och ett år efter återhämtning samt cellodlingar i laboratoriet upptäckte forskarna att viruset ”föredrar” signalvägar som styr cellernas energimetabolism för att föröka sig.

Läkemedelskandidater blockerar viruset

Genom att blockera två centrala metabola signalvägar, glykolys och glutaminolys, med tidigare identifierade läkemedelskandidater kunde forskarna blockera virusets förmåga att föröka sig i cellexperiment. Fynden bygger delvis på tidigare forskning från samma forskargrupper vid Karolinska Institutet, inklusive en studie som hittade liknande mekanismer involverade i spridningen av sars-cov-2-viruset som orsakar sjukdomen covid-19.