Vissa immunceller i blodet kopplas till svår covid-19
Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.
De flesta som insjuknar i covid-19 utvecklar lindriga till medelsvåra symptom och återhämtar sig utan att behöva sjukhusvård. Andra blir så svårt sjuka att de behöver intensivvård och i värsta fall avlider. Det är ännu inte helt klarlagt varför sjukdomsförloppet ser så olika ut mellan olika människor.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stemirna Therapeutics i Shanghai, samt Stanford University i USA studerat en typ av immunceller, monocytliknande myeloida suppressorceller eller M-MDSC, och deras eventuella roll för utvecklingen av covid-19.
Dämpar T-cellers aktivitet
M-MDSC tycks öka i antal i samband med inflammationer och deras hämmande effekt på T-cellernas aktivitet är känd sedan tidigare. T-celler är också en del av immunförsvaret och har en viktig roll för kroppens skydd mot virusinfektioner som covid-19.
M-MDSC roll vid luftvägsinfektioner har till stor del varit okänt och intressant att studera eftersom låga nivåer av T-celler har observerats hos covid-19-patienter.
Studien inkluderar 147 patienter med alltifrån mild till dödlig covid-19. Under sjukdomsförloppet lämnade patienterna flera blod- och luftvägsprover som jämfördes med prover från patienter med influensa, respektive från friska personer.
Immunförsvaret ur balans
Resultaten visar bland annat att patienter med svårare covid-19 har markant förhöjda nivåer av M-MDSC och proteiner relaterade till deras funktion i blodet, jämfört med mildare fall respektive friska individer. Covid-19-patienter hade färre T-celler i blodet än friska och det fanns även tecken på påverkad funktion på patienternas T-celler.
Analysen visade också att nivåerna av M-MDSC tidigt i sjukdomsförloppet verkar återspegla hur allvarlig sjukdomen blir.
– Våra resultat bidrar till att öka förståelsen för vad som orsakar allvarlig covid-19 och är en viktig pusselbit för att förstå kopplingen mellan det tidiga, medfödda immunförsvaret där M-MDSC ingår, och det sena, adaptiva immunsvaret som bland annat omfattar T-celler. Det finns även en stark klinisk koppling då man på sikt skulle kunna använda resultaten för att hitta nya biomarkörer för svår sjukdom, säger Anna Smed Sörensen, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
Antalet patienter och mängden provmaterial som kunde samlas in från varje patient är en begränsning i studiens upplägg. Därför har varje prov utnyttjats maximalt.
– Nästa steg i vår forskning är att ytterligare studera kopplingen mellan olika delar av immunförsvaret, som M-MDSC, T-celler och antikroppar, säger Anna Smed Sörensen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Bill & Melinda Gates Foundation, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
”Functional monocytic myeloid-derived suppressor cells increase in blood but not airways and predict COVID-19 severity”, Sara Falck-Jones, Sindhu Vangeti, Meng Yu, Ryan Falck-Jones, Alberto Cagigi, Isabella Badolati, Björn Österberg, Maximilian Julius Lautenbach, Eric Åhlberg, Ang Lin, Rico Lepzien, Inga Szurgot, Klara Lenart, Fredrika Hellgren, Holden Maecker, Jörgen Sälde, Jan Albert, Niclas Johansson, Max Bell, Karin Loré, Anna Färnert, och Anna Smed Sörensen. Journal of Clinical Investigation, online 25 januari 2021, doi:10.1172/JCI144734.