Vissa immunceller i blodet kopplas till svår covid-19

De flesta som insjuknar i covid-19 utvecklar lindriga till medelsvåra symptom och återhämtar sig utan att behöva sjukhusvård. Andra blir så svårt sjuka att de behöver intensivvård och i värsta fall avlider. Det är ännu inte helt klarlagt varför sjukdomsförloppet ser så olika ut mellan olika människor.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stemirna Therapeutics i Shanghai, samt Stanford University i USA studerat en typ av immunceller, monocytliknande myeloida suppressorceller eller M-MDSC, och deras eventuella roll för utvecklingen av covid-19.

Dämpar T-cellers aktivitet

M-MDSC tycks öka i antal i samband med inflammationer och deras hämmande effekt på T-cellernas aktivitet är känd sedan tidigare. T-celler är också en del av immunförsvaret och har en viktig roll för kroppens skydd mot virusinfektioner som covid-19.

M-MDSC roll vid luftvägsinfektioner har till stor del varit okänt och intressant att studera eftersom låga nivåer av T-celler har observerats hos covid-19-patienter.

Studien inkluderar 147 patienter med alltifrån mild till dödlig covid-19. Under sjukdomsförloppet lämnade patienterna flera blod- och luftvägsprover som jämfördes med prover från patienter med influensa, respektive från friska personer.

Immunförsvaret ur balans

Resultaten visar bland annat att patienter med svårare covid-19 har markant förhöjda nivåer av M-MDSC och proteiner relaterade till deras funktion i blodet, jämfört med mildare fall respektive friska individer. Covid-19-patienter hade färre T-celler i blodet än friska och det fanns även tecken på påverkad funktion på patienternas T-celler. 

Analysen visade också att nivåerna av M-MDSC tidigt i sjukdomsförloppet verkar återspegla hur allvarlig sjukdomen blir.

– Våra resultat bidrar till att öka förståelsen för vad som orsakar allvarlig covid-19 och är en viktig pusselbit för att förstå kopplingen mellan det tidiga, medfödda immunförsvaret där M-MDSC ingår, och det sena, adaptiva immunsvaret som bland annat omfattar T-celler. Det finns även en stark klinisk koppling då man på sikt skulle kunna använda resultaten för att hitta nya biomarkörer för svår sjukdom, säger Anna Smed Sörensen, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.