Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har identifierat två typer av metabolt orsakad fettlever – en leverspecifik typ och en systemisk typ som påverkar andra vävnader och organ. Upptäckten kan leda till förbättrad diagnostik och behandling av denna växande patientgrupp. Två studier har publicerats parallellt i tidskriften Nature Medicine.

Hjärt-Lungfonden beviljar Jonas F. Ludvigsson ett treårigt anslag för projektet ”Inflammatorisk tarmsjukdom, inflammation och risk för hjärtsjukdom.”

Clarivate har presenterat sin lista över Highly Cited Researchers for 2024, där forskare vars arbete haft globalt inflytande i sina respektive fält uppmärksammas. Lars H. Lund är en av dem.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Bahira Shaim och David Marlevi Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag. Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2025.

Varje år söker hundratusentals patienter vård för bröstsmärta på akutmottagningar, ofta utan att ha en allvarlig sjukdom. En doktorsavhandling av Helge Brandberg, framlagd vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), visar att ett digitalt verktyg kan förbättra riskbedömningen och minska inläggningarna med en femtedel.

Efter svår hjärtsvikt är hjärtats förmåga att läka genom att bilda nya celler mycket låg. Men efter behandling med en stödjande hjärtpump blir ett skadat hjärtas förmåga att reparera sig självt med nya muskelceller betydligt högre, till och med högre än i ett friskt hjärta. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Hallå där Marko Bogdanovic, doktorand vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Den 5 december 2024 försvarar du din avhandling "Strategies to predict patient-specific outcomes after endovascular aneurysm repair". Vad handlar den om?

Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet kan i en ny studie publicerad i European Heart Journal visa att genetik påverkar den cellulära sammansättningen av aterosklerotiska plack vid åderförkalkning. Det påverkar i sin tur plackens benägenhet att orsaka stroke eller hjärtinfarkt. Den nya kunskapen kan bland annat användas för att förbättra riskbedömningen och därmed behandlingen av patienter i framtiden.

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom kan kopplas till lägre risk för demens som äldre, enligt en ny studie vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste 20 åren. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Hallå där Andreas Rydell, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 7 november försvarar du din avhandling "Impaired lung function and the development of cardiovascular disease". Vad handlar den om?

Ulf Hedin, professor i kärlkirurgi vid Karolinska Institutet, och Christian Gasser, professor i biomekanik vid KTH, leder tillsammans ett nytt forskningsprojekt där man fokuserar på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbråck. Projektet beviljas nu ett anslag om 4,5 miljoner kronor per år i fem år av MedTechLabs.

En ny donationsprofessur i prevention inrättas på Karolinska Institutet. Den får namnet Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention och tilldelas forskaren och obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros som tillträdde tjänsten den 1 oktober. Syftet är att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. En ny studie visar ett samband mellan låga nivåer av en antiinflammatorisk antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlssjukdom. Studien publiceras i tidskriften Journal of American College of Cardiology.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för en forskningsartikel om studie som visar på en ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes och möjliga framtida behandlingar för att motverka detta.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Svåra och långvariga värmevallningar under klimakteriet har ett samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar forskning från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet som nyligen publicerats i en artikel i Journal of the American Heart Association.

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

En ny studie visar att kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män. En 50-årig kvinna med stor hjärtinfarkt förlorar i snitt 11 år, medan en 80-årig man med liten hjärtinfarkt förlorar i snitt 5 månader i livslängd. Studien är ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och resultaten har publicerats i tidskriften Circulation.

Användningen av nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga i Sverige. Produkterna marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter av nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Vad vet vi egentligen om riskerna?

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har publicerat två studier om sambandet mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. Den första studien utforskar de fysiologiska mekanismerna bakom kopplingen mellan generell depression och hjärt-kärlsjukdomar. Den andra undersöker den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor som drabbats av perinatal depression. Resultaten betonar vikten av att förstå och behandla depression för att förebygga allvarliga fysiska sjukdomar.

Ljubica Matic och Anton Razuvaev från kärlkirurgigruppen vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, har belönats med Hjärt-Lungfondens 120 års jubileumsanslag för sitt projekt som syftar till att kartlägga nya mekanismer och utveckla terapeutiska mål och biomarkörer för individanpassad behandling av artärsjukdom i nedre extremiteter.

Den 3 och 4 juni samlades internationella kärlkirurger och kärlforskare i Sune Bergström Aulan för att presentera och diskutera translationell kärlforskning. Det var tredje gången Kärlkirurgigruppen vid CMM och MMK stod värd för mötet, 2020 i virtuellt format, 2022 och i år i den fina aulan i Bioclinicum.

Astrid Paul Nordin från avdelningen för hjärt- och lungsjukdomar, vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Catheter ablation of atrial fibrillation - methods for improving outcome", den 31 maj, 2024. Huvudhandledare är Nikola Drca (MedH).

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är förknippad med en något ökad risk för hjärtsvikt upp till 20 år efter diagnos. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.

Jacob Hollenberg, Mattias Ringh och Leif Svensson, vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet, belönas för att de med innovativ teknik har utvecklat en enastående app och metod, som ökar chansen till överlevnad hos människor som har drabbats av hjärtstopp.

För hjärtinfarktpatienter fungerar det lika bra att enbart åtgärda det kranskärl som orsakat infarkten som att även göra förebyggande ballongvidgning av övriga kranskärl, enligt en ny stor studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i New England Journal of Medicine.

Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie publicerad i New England Journal of Medicine.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och fakulteten för medicinska vetenskaper vid Universitetet i Kragujevac i Serbien har nu formaliserat ett flerårigt samarbete genom att underteckna ett Memorandum of Understanding.

Under hösten 2024 kommer en uppdaterad utgåva av boken "Essential Guide to Blood Coagulation". Den första upplagan av boken gavs ut på svenska 1997. Sedan 2010 har boken getts ut på engelska och den har blivit en uppskattad källa till snabb information om koagulationstillstånd, utredning och behandling. Nu förnyas boken då nya utrednings- och behandlingsmöjligheter har tillkommit.

Samtidig förskrivning av potensmedel som Viagra och organiska nitrater mot kärlkramp förknippas med en 35 till 40 procentig ökad risk för död och cirka 70 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det visar en svensk registerstudie publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC. Nu manar de svenska forskarna till försiktighet.

I december lämnar Kenneth Chien professuren i kardiovaskulär forskning efter tio år vid Karolinska Institutet. Nu ska han satsa helhjärtat på att utveckla nya mRNA-terapier inom bioteknikindustrin.

Vi gratulerar Daniel C Andersson, Johanna Lanner, Jon Lundberg, Carl Johan Sundberg och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Hjärt-Lungfonden 2023. Totalt har 5,9 miljoner kronor delats ut till forskarna på FyFa.

Tisdagen den 28 november invigdes ett nytt laboratorium för MR-undersökningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Inköp av en ny MR-kamera, efter en donation av Erling Perssons Stiftelse, skapar helt nya möjligheter för såväl läkare som forskare inom regionen och på Karolinska Institutet.

Den som har nära släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie ledd av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Röda blodkroppar som exponeras för syrebrist skyddar vid hjärtinfarkt, visar en ny studie som publiceras i Journal of Clinical Investigations av forskare från Karolinska Institutet. Studien visar också att den skyddande effekten förstärks av att äta nitratrika grönsaker.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Antti Siika vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Biomechanical and Morphological Aspects of Abdominal Aortic Aneurysm Growth and Rupture" den 28 april 2023.

Huvudhandledare är Joy Roy.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.