Nyhetsarkiv

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Röda blodkroppar som exponeras för syrebrist skyddar vid hjärtinfarkt, visar en ny studie som publiceras i Journal of Clinical Investigations av forskare från Karolinska Institutet. Studien visar också att den skyddande effekten förstärks av att äta nitratrika grönsaker.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Antti Siika vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Biomechanical and Morphological Aspects of Abdominal Aortic Aneurysm Growth and Rupture" den 28 april 2023.

Huvudhandledare är Joy Roy.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Tre professorer vid Karolinska Institutet – Gonçalo Castelo-Branco, Maria Eriksson och Björn Högberg – har tilldelats ERC Advanced Grants som är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Pengarna på totalt över 8 miljoner euro kommer att användas till grundforskning som ska öka vår kunskap om sjukdomsmekanismer samt molekylära byggstenar i DNA.

Mareia Talvitie vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Abdominal aortic aneurysms : sex and gender disparities in surveillance, treatment and outcome" den 31 mars 2023.
Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har i en studie analyserat patienter som genomgått byte av aortaklaff under perioden 2003-2018. Studien är publicerad i Journal of the American College of Cardiology, JACC, och visar att det är mindre farligt än vad man tidigare trott att få en konstgjord hjärtklaff i liten storlek relativt till patients kroppsstorlek.

Tack vare donationer från flera aktörer kan nu Karolinska Institutet tillsätta en helt ny professur i preventionsmedicin. H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen.

Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.

Vi hälsar professor Marcus Carlsson varmt välkommen till institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Marcus Carlsson tillträdde som professor i Klinisk Fysiologi vid MMK den 7 november. Han blev kallad som professor från National Institutes of Health, USA där han lett forskargruppen "Clinical Physiology". Professuren är en kombinationstjänst med en position som överläkare vid Klinisk Fysiologi, Tema Hjärta Kärl Neuro vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

Vi gratulerar David Marlevi vid forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som är en av tre forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant 2022.

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Andrew Buckler vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Linking quantitative radiology to molecular mechanism for improved vascular disease therapy selection and follow-up" den 21 oktober, 2022. Huvudhandledare är Ulf Hedin.

Vuxna med adhd löper ökad risk för att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en stor observationsstudie, publicerad i tidskriften World Psychiatry, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Enligt forskarna behöver vården i högre uträckning uppmärksamma hjärt-kärlhälsan hos individer med adhd.

I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

I en ny studie av forskare vid gruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, identifierades osteomodulin som en ny biomarkör för kärlförkalkning. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Clinical and Translational Medicine.

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

I årets stora anslagsomgång från Hjärt-Lungfonden delar forskare vid Karolinska Institutet på totalt 95 776 000 kronor. Sammanlagt är det cirka 70 projekt vid KI som nås av anslaget.

En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).

Forskare vid Karolinska Institutet och Mount Sinai i New York har kartlagt hur gener samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Studien som publicerats i Nature Cardiovascular Research, visar att upp till 60 procent av risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Socioekonomiska faktorer påverkar både risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och förutsättningarna att återhämta sig. Ny forskning vid Karolinska Institutet undersöker socioekonomiska faktorers betydelse vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Studien som publicerats i Circulation visar att utbildning och inkomst gör skillnad i överlevnaden hos både män och kvinnor.

Förändrad funktion av de röda blodkropparna leder till skador på blodkärlen vid typ 2-diabetes. Resultat från en ny studie i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss visar att denna effekt orsakas av brist på en viktig molekyl i de röda blodkropparna. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Diabetes.

Stort grattis till de fem forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi som beviljades anslag vid Vetenskapsrådets utdelning inom området Medicin och hälsa den 28 oktober 2021.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det långsiktiga utfallet för personer som fått en pacemaker inopererad efter kateterburen aortaklaffbyte via ljumsken. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i dödlighet för patienterna med pacemaker jämfört med patienterna utan pacemaker. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Cardiovascular Interventions.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Vi vill veta mer om Christian Smedberg och hans forskning med anledning av att han fredagen den 24 september disputerar med sin avhandling

Långvarig exponering för luftföreningar kan kopplas till ökad risk att insjukna i stroke och kranskärlssjukdom, även när halterna ligger under EU:s och WHO:s gränsvärden. Det visar forskare från bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz Zentrum München i en stor europeisk studie som publiceras i tidskriften The Lancet Planetary Health.

Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.