Nyhetsarkiv

Undersökning av hjärtrytmen i hemmet med en smartphone kan spara betydande vårdresurser inför planerad elkonvertering hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation.

Gianluigi Savarese, docent och forskargruppsledare för Centrum för hjärtsvikt och arytmi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har anställts sedan 1 juni 2026 som professor i kardiologi på Karolinksa Institutet förenat med sin anställning som överläkare vid Södersjukhuset.

Personer med celiaki och hudceliaki har en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, vissa blodcancerformer och förtida död. Det visar en stor amerikansk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health – Americas.

Personer med god kondition i 30–50-årsåldern har mer elastiska artärer när de blir äldre. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Scientific Reports. Sambandet kvarstår oberoende av kolesterol i blodet och andra riskfaktorer.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att människors egna uppgifter om hjärtinfarkt i familjen bara delvis stämmer överens med registerdata. Resultaten tyder på att förekomsten av hjärtinfarkt hos släktingar ofta underskattas, särskilt de som inträffat tidigt i livet.

Svår blödning efter trauma kan snabbt bli livshotande. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar Marcus Wannberg hur kroppens koagulationssystem börjar svikta tidigt efter skada, vilka skador som oftast leder till dödlig blödning och hur högriskpatienter kan identifieras.

Ett enzym i levern skulle delvis kunna förklara könsskillnader i kroppens hantering av kolesterol och risken att drabbas av åderförkalkning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications och som bygger på försök i möss och mänskliga leverceller.

Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.

En allt större andel av patienter med hjärtsvikt får en kombination av fyra läkemedel som visats förbättra prognos och rekommenderas i riktlinjer. Det finns dock fortsatt utrymme att förbättra följsamhet till hjärtsviktsbehandling, vilket verkar kopplat till lägre risk för sjukhusinläggning för hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i European Heart Journal.

Faktorer i blodet hos patienter med dermatomyosit kan försämra muskelfunktionen genom att aktivera en specifik inflammationsväg. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases. Resultaten pekar på att läkemedel som blockerar denna signalering kan motverka muskelsvaghet.

En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.

Den 19 mars överlämnade Drottningen stipendier ur Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse till forskning för äldre inom områdena nedbrytande hjärnsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och omvårdnadsforskning.

Barn som lever med obesitas men saknar tecken på metabol påverkan har ändå en tydligt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Pediatrics, visar även att barnen har stor nytta av obesitasbehandling.

Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.

Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.

En storskalig multi-omikstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Genome Medicine, ger ny inblick i de molekylära mekanismer som ligger bakom instabil ateroskleros, en av de viktigaste orsakerna till ischemisk stroke och hjärtinfarkt.

Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Diabetes, visar att förändringar i röda blodkroppar kan vara en viktig förklaring, och pekar ut en specifik molekyl som möjlig biomarkör.

Högintensiv intervallträning förbättrar kondition och musklernas uthållighet mer än traditionella hemträningsprogram hos personer med nyligen diagnostiserad inflammatorisk muskelsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.

Patienter med diabetes har en ökad risk för komplikationer efter implantation av stentar, enligt en studie från Karolinska Institutet, publicerad i Diabetes Care. Studien, som inkluderar över 160 000 patienter, understryker vikten av att skräddarsy behandlingsstrategier för denna specifika patientgrupp.

Den 21–22 oktober gästade Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Stanford University i San Francisco.

I Hjärt-Lungfondens senaste utlysning fördelades forskningsanslag om 20,3 miljoner kronor till tio forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Vi gratulerar:

En ny studie från Karolinska Institutet och Stockholms universitet visar att söner till mödrar med typ 1-diabetes kan utveckla tidig kärlskada – helt oberoende av ämnesomsättningen. Upptäckten kan bidra till att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar redan i unga år.

Ett särskilt mönster av proteiner i blodet kan spegla ökad risk för ärftlig åderförkalkning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som undersökt nära släktingar till dem som drabbats av hjärtinfarkt i ung ålder. Studien har publicerats i tidskriften Circulation: Genomic and Precision Medicine.

Genom att analysera stora mängder data har forskare från Karolinska Institutet utvecklat ett system för att klassificera individer i olika riskgrupper för åderförkalkning. Resultaten möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen vilket kan ge möjlighet till personligt anpassad förebyggande vård.

En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att vissa vanligt förekommande läkemedel mot halsbränna kan kopplas till njurproblem över tid. Forskarna följde nästan 300 000 patienter i upp till 15 år för att undersöka hur dessa läkemedel kan påverka njurarnas och hjärtats hälsa.

Forskare vid forskargruppen kärlkirurgi vid KI SÖS har deltagit i två stora svenska studier som undersökt behandlingar för arteriosklerotisk benartärsjukdom – en sjukdom som orsakar syrebrist i benen. Det kan orsaka smärta vid gång (så kallad fönstertittarsjuka) eller i värsta fall risk för amputation.

Hjärtrytmrubbningar är vanliga tillstånd som kan leda till försämrad livskvalitet och i värsta fall död. Frieder Braunschweig vill förbättra vården för denna patientgrupp – med särskilt fokus på distansuppföljning i hemmet. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Varje år får cirka 2500 patienter i Sverige hjärtstopp inne på sjukhus – och bara en av tre överlever. Therese Djärv vill öka kunskapen om varför dessa hjärtstopp sker och hur de kan förebyggas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Skottskador har ökat markant i Sverige under det senaste decenniet, och med dem även behovet av medicinsk kunskap kring hur dessa skador bäst hanteras. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet undersöker Karolina Nyberger, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, skadebilden vid skjutvapenvåld – med särskilt fokus på blödning och kärlskador.

Hjärtmuskelskador i samband med omfattande kirurgi och intensivvård är vanligt. Michelle Chew undersöker vilka patienter som riskerar att drabbas – och hur skador kan förebyggas och behandlas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för allvarliga följdsjukdomar som stroke, hjärtsvikt och demens. Johan Engdahl forskar om hur vi kan bli bättre på att upptäcka förmaksflimmer i tid – så att behandling kan sättas in. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Dubbla blodförtunnande mediciner efter bypass-operation på hjärtat är inte mer effektivt än enbart acetylsalicylsyra, och ökar dessutom risken för allvarliga blödningar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet som publiceras i tidskriften The New England Journal of Medicine.

Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har skrivit flera böcker med forskningsbaserade råd för ett hälsosamt liv som förebygger hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa. Nu har hennes senaste bok vunnit ett viktigt pris kopplat till en hälso-satsning med andra KI-forskare i Estland, ett land med hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Kvinnor som diagnostiseras med premenstruella besvär har en något ökad risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Cardiovascular Research.

Tack vare en generös donation från affärskvinnan och styrelseledamoten Louise Lindh, kan institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet, inrätta en ny professur. Satsningen markerar ett viktigt steg mot att göra tandhälsa till en självklar integrerad del av allmänhälsan – något som länge har efterlysts av både forskare och vårdpersonal.

En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Tidig diagnos av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att material från nässköljning ger underlag för bedömning av KOL. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, skulle kunna leda till en enkel provtagningsmetod för tidig karaktärisering vid KOL.

Rebecka Hultgren har tilldelats uppdraget som prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, MMK. Beslutet undertecknades av dekan Carl Johan Sundberg den 7 mars 2025. Rebecka Hultgren tar över som prefekt efter Anders Franco-Cereceda den 1 juni 2025.

Patienter som behandlats för hjärtsvikt och fått en förbättring av hjärtats pumpfunktion, löper fortfarande högre risk för hjärtrelaterad död eller sjukhusvistelse om de slutar med sina hjärtsviktsmediciner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda tidskriften Circulation.

Forskare vid Karolinska Institutet har i djurstudier funnit en möjlig mekanism för hur sötningsmedlet aspartam kan bidra till ateroskleros, åderförkalkning, som är en vanlig orsak till hjärt-kärlsjukdom och sjukdom i hjärnans blodkärl. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en ny studie i European Heart Journal att även systrar till kvinnor med komplicerade graviditeter löper högre risk, även om de haft okomplicerade graviditeter. Fynden tyder på att gener och gemensamma miljöfaktorer kan spela en roll i sambandet mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom, menar forskarna från Karolinska Institutet.

En ny studie från forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset visar att avancerade bildanalyser av hjärtultraljud inte kan identifiera patienter som skulle dra nytta av behandling med betablockerare efter en hjärtinfarkt. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal - Cardiovascular Imaging, är en uppföljning av den tidigare REDUCE-AMI-studien.

Vi gratulerar Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till Alexander W. Clowes Distinguished Lecturer 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har identifierat två typer av metabolt orsakad fettlever – en leverspecifik typ och en systemisk typ som påverkar andra vävnader och organ. Upptäckten kan leda till förbättrad diagnostik och behandling av denna växande patientgrupp. Två studier har publicerats parallellt i tidskriften Nature Medicine.

Hjärt-Lungfonden beviljar Jonas F. Ludvigsson ett treårigt anslag för projektet ”Inflammatorisk tarmsjukdom, inflammation och risk för hjärtsjukdom.”