Så kan aspartam påverka blodkärlen hos möss
Forskare vid Karolinska Institutet har i djurstudier funnit en möjlig mekanism för hur sötningsmedlet aspartam kan bidra till ateroskleros, åderförkalkning, som är en vanlig orsak till hjärt-kärlsjukdom och sjukdom i hjärnans blodkärl. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.
För att få användas inom EU måste artificiella sötningsmedel bedömas som säkra av den europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA. Det finns regler om i vilka livsmedel de får användas och i vilken mängd.
Samtidigt har vissa studier rapporterat kopplingar mellan långvarigt intag av sötningsmedel och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Resultaten är dock inte entydiga och den molekylära mekanismen för sådan påverkan har inte varit känd.
Mer åderförkalkning i aorta
Nu presenterar forskare från Karolinska Institutet ny kunskap om hur sötningsmedlet aspartam skulle kunna bidra till åderförkalkning. Studien är gjord på möss och apor i samarbete med forskare från bland annat Shandong University i Kina.
– Vi visar att konsumtion av aspartam stimulerar insulinfrisättning och bidrar till ateroskleros hos möss, och vilka molekyler som är inblandade. Det är bara en djurstudie, men vi tror att resultaten kan vara relevanta även för människor eftersom vi ser att apor också får ett insulinpåslag av aspartam, säger studiens huvudförfattare Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.
Mössen i studien fick en kost med högt fett- och kolesterolinnehåll (HFCD-kost) och tillägg av antingen 0,15 procent aspartam (en mängd som ofta används i musstudier, drygt dubbelt så mycket som drycker för människor får innehålla) eller 15 procent vanligt socker (sukros). Sex möss ingick i varje grupp.
Studien visar bland annat att möss som i tolv veckor åt en kost innehållande aspartam fick mer åderförkalkning i aorta, stora kroppspulsådern, jämfört med möss som fick kost med socker eller inget sött tillägg.
Socker har andra effekter
Även socker bidrog till utvecklingen av ateroskleros, men effekten blev märkbar senare jämfört med aspartam. Socker hade också andra effekter som kan påverka hälsan på sikt. Möss som fick socker ökade till exempel i kroppsvikt och mängden kroppsfett, medan aspartam inte hade sådan effekt.
Intag av aspartam i tolv veckor gav högre insulinnivåer hos mössen jämfört med intag av sukros eller ingen sötning, vilket enligt forskarna tyder på att långvarig konsumtion av aspartam skulle kunna leda till insulinresistens.
Forskarna identifierade även ett inflammatoriskt protein kallat CX3CL1, i aortan hos möss, som kan bidra till ateroskleros genom inflammation i blodkärlsväggen. Hos möss som saknade receptor, mottagarmolekyl, för CX3CL1, bidrog konsumtion av aspartam inte till ökad aterosklerosbildning.
Om resultaten visar sig gälla även för människor, kan CX3CL1 eller dess receptor vara en möjlig måltavla för läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom och stroke.
Studier på människor behövs
Försöken gjordes med möss som på grund av en genetisk förändring är särskilt benägna att utveckla ateroskleros, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om hur aspartam påverkar människor.
Vissa fynd verifierades i studier på apor. De fick dricka vatten blandat med antingen aspartam (0,15 procent) eller sukros (15 procent) i tio minuter. I båda grupperna uppstod en tillfällig insulintopp efter 30 minuter. Längre effekter av aspartamintag eller bildning av ateroskleros studerades dock inte hos apor.
Det är okänt om aspartam påverkar insulinfrisättningen på samma sätt hos människa eftersom tidigare forskning har gett motstridiga resultat. Yihai Cao vill gärna samarbeta med kliniska forskare för att undersöka detta, men arbetar också vidare i sin egen grupp.
– Vi ska undersöka om andra sötningsmedel fungerar på samma sätt och hur effekten påverkas av kosten. Studier på människor är ganska svåra att genomföra eftersom intag av annan mat och dryck kan orsaka insulinfrisättning. Olika människor kan också reagera olika då även faktorer som ålder, kön och levnadsvanor kan påverka insulinfrisättningen, säger han.
Forskningen har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Novo Nordisk Fonden samt flera kinesiska forskningsfinansiärer. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Sweetener aspartame aggravates atherosclerosis through insulin-triggered inflammation”, Weijie Wu, Wenhai Sui, Sizhe Chen, Ziheng Guo, Xu Jing, Xiaolu Wang, Qun Wang, Xinshuang Yu, Wenjing Xiong, Jiansong Ji, Libo Yang, Yuan Zhang, Wenjing Jiang, Guohua Yu, Shuzhen Liu, Wei Tao, Chen Zhao, Yun Zhang, Yuguo Chen, Cheng Zhang och Yihai Cao, Cell Metabolism, online 19 februari 2025, doi: 10.1016/j.cmet.2025.01.006.