Nyhetsarkiv

KI-professor Anna Mia Ekström gästar KIB-podden i ett samtal om Face of AIDS Film Archive, det unika filmarkivet som dokumenterar den globala hivepidemin 1986-2021. Vi pratar om det nuvarande politiska landskapet betydelse i arbetet mot hiv och aids, om de resultat som uppnåtts när det gäller behandling och den mycket reella risken att dessa resultat kommer att gå tillbaka. Vi pratar om dokumentationens och aktivismens roll: "Något sådant ser vi inte i dag [...] och vi vet att tystnaden dödar."

Daniel Helldén, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, finns med på Forbes lista "30 under 30 Europe 2025" i kategorin Science & Healthcare.

Marie Hasselberg, professor vid institutionen för global folkhälsa, har fått fortsatt förtroende och uppdraget att verka som prefekt för GPH upp till ytterligare tre år.

KI har tilldelat årets hållbarhetspris till Ester Gubi, läkare och sociolog, och Ann Liljas, docent i global folkhälsa och biträdande lektor, båda vid institutionen för global folkhälsa på KI. De får priset för sina enastående insatser inom hållbar utveckling. Priset delades ut för tredje gången och i samband med KI:s hållbarhetsdag den 2 april.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i BMJ Global Health, visar att en av tio patienter som är inlagda på svenska sjukhus är kritiskt sjuka och att de flesta av dessa patienter vårdas utanför intensivvårdsavdelningar. Det finns enkel men underutnyttjad vård som skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, menar forskarna bakom studien.

En av åtta patienter på sjukhus i Afrika är kritiskt sjuka, och en av fem av dessa dör inom en vecka, enligt en ny studie i The Lancet. Forskarna bakom den största studien av kritisk sjukdom i Afrika hittills konstaterar att många av dessa liv hade kunnat räddas med tillgång till billiga livräddande behandlingar.

Sex av tio människor i världen saknar tillgång till säker medicinsk syrgas, vilket bidrar till hundratusentals förebyggbara dödsfall varje år och minskar livskvaliteten för miljontals fler, enligt en ny rapport publicerad i The Lancet Global Health.

Professor Gunilla Karlsson Hedestam och hennes forskargrupp har tilldelats ett Proof of Concept-anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC) för att undersöka hur vacciner kan anpassas efter genetiska variationer hos människor världen över. Deras forskning banar väg för ett mer effektivt skydd mot sjukdomar på global nivå.

Med det nya EU-finansierade anslaget försöker Sezgin-teamet undersöka virus-värdinteraktionen mellan marburgviruset (MARV) och upprätta en plan för målinriktad utveckling av antivirala strategier för nya virus.

Den 20 januari samlades ett nytt gäng deltagare på plats på Karolinska Institutet (KI) för första lektionen i en lite annorlunda kurs. De är alla potentiella blivande medicinska humanitära hjälparbetare och kommer under våren gå en kurs som ska förbereda dem för kommande arbete i hälsokriser, katastrofer och lågresursområden.

Anna Kågesten, docent på institutionen för global folkhälsa, var en av många gäster som besökte Musikhjälpens bur på Stora Torget i Sundsvall i år. Totalt samlades över 60 miljoner kronor in till förmån för organisationer som kämpar för att minska mödradödligheten i världen. Anna Kågesten var en av de sakkunniga och bidrog med siffror och kunskap baserat på sin forskning med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland tonåringar globalt.

Analyser av självtest för humant papillomvirus (HPV) kan användas för att dela in HPV-positiva kvinnor i tre riskgrupper. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Queen Mary University of London som publicerats i PLOS Medicine. Metoden kan få betydelse för att förenkla livmoderhalscancerscreening.

En delegation från Karolinska Institutet (KI), under ledning av KI:s rektor Annika Östman Wernerson, reste till Uganda och Rwanda i november 2024. Delegationen besökte Makerere University i Uganda och träffade representanter från University of Rwanda och University of Global Health Equity i Rwanda, och betonade Karolinska Institutets engagemang för globala samarbeten, som bygger på starka relationer, kontextuell kunskap och robust infrastruktur.

Makerere University i Uganda och Karolinska Institutet i Sverige har samarbetat i över 20 år. Den 11 november 2024 firade de sitt framgångsrika partnerskap under ett alumnievent vid Makerere University’s College of Health Sciences i Kampala, Uganda. Evenemanget lyfte fram deras gemensamma framgångar, inklusive ett gemensamt doktorandprogram som har stöttat nästan 50 doktorander vid Makerere, varav många har erhållit dubbla examina, samt publiceringen av över 500 granskade vetenskapliga artiklar.

En ny studie visar att trosbaserade organisationer spelar en viktig roll i att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt om i världen. Intervjuer med trosbaserade organisationer i Benin, Kenya och Zimbabwe visar att de är starka aktörer i arbetet med att stärka SRHR, särskilt i samhällen där dessa frågor är känsliga eller tabu.

Under tre dagar samlades 1300 EMTs, forskare, sjukvårdspersonal, landsdelegater och andra representanter från 130 länder i Abu Dhabi för Världshälsoorganisationens Emergency Medical Teams (EMT) Global Meeting 2024. Tre medarbetare i forskargruppen Global Disaster Medicine - Health Needs and Response, vid institutionen för global folkhälsa på KI, deltog i mötet och presenterade sitt arbete till stöd för att bygga upp det globala EMT-nätverket.

Karolinska Institutet, genom forskargruppen Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser, är ett av tre universitet som ingår i Erasmus Mundus Masterprogrammet Public Health in Disasters. Programmet är en en förstklassig utbildning inom folkhälsa i katastrofområden, som ger studenterna både praktisk och teoretisk kunskap om folkhälsa, hälso- och sjukvård i katastrofer och global sjukvård och sjukvårdssystem.

I tre dagar var det extra mycket liv och rörelse i undervisningslokalerna i Widerströmska huset, när forskargruppen Global katastrofmedicin genomförde specialistkompetenskursen ’Katastrofmedicin – Hälso-och sjukvårdsinsatser vid omfattande skadehändelser, hälsokriser och katastrofer’. Forskargruppen har gett kursen sedan 2018, men det här var första gången den hölls i Widerströmska huset.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, tilldelas KTH:s stora pris 2024 ”för sina insatser som minskar lidandet i världen”.

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har funnit att järn som ges intravenöst fungerar snabbare och effektivare än en järntablett som tas via munnen för behandling av blodbrist hos gravida kvinnor i Nigeria. Resultaten har publicerats i Lancet Global Health.

Generation Pep vill att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De samarbetar med etablerade kunskapspartners varav Karolinska Institutet är en. Nu presenterar Generation Pep webbutbildningen Mitt bästa dygn, utvecklad i samarbete med forskare på bland annat KI och med syfte att förbättra ungas hälsa.

IVI, det internationella vaccininstitutet, håller även i år tillsammans med expertis från KI en utbildning i vaccinologi för vårdpersonal och forskare över hela världen. Vaccinologikursen ingår också numera som en del av forskarutbildningen vid KI.

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifierar de sex största klimatfarorna och visar att de utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.

Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) är ett digitalt kompetenscentrum som har etablerats i samarbete med Makerere University i Uganda, med syfte att främja en hållbar hälsa och bidra till Agenda 2030. Vi frågade styrgruppens ordförande och vice ordförande om centrets betydelse och dess inverkan.

Hur kan vi hjälpa beslutsfattare under hälsokriser, genom att ta fram snabba och användbara beslutsunderlag som grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet? Med den frågan som utgångspunkt samlade Centrum för hälsokriser torsdagen den 29 maj ett nyfiket gäng deltagare i Aula Medica för en heldagsworkshop i att skapa kunskapsunderlag för beslutsfattande i hälsokriser.

Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm sjöd av liv och samtal när sällskapet, tillsammans med Centrum för hälsokriser på KI, torsdagen den 2 maj 2024 arrangerade ett seminarium om attacker på hälso-och sjukvård i konflikter och krig. De som inte hade möjlighet att ta sig till huvudstaden deltog online. Presentationer och paneldiskussioner med experter och hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i krigsområden, belyste denna viktiga fråga och väckte engagemang.

Den stora salen på Münchenbryggeriet i Stockholm sjöd av liv på fredagsförmiddagen den 12 april när AT-läkare från hela Sverige övade masskadehantering och triage, med hjälp av simuleringsövningen AnTriEx, som är utvecklad och instrueras av forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI.

Onsdagen den 6 mars besökte universitetsledningen, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, och universitetsdirektör Veronika Sundström institutionen för global folkhälsa, med syfte att få bättre inblick i institutionens verksamhet. Centrala frågor som diskuterades handlade bland annat om global medvetenhet, institutionens styrkor samt hur dialog kan stärka samarbetet. Utöver universitetsledningen deltog institutionens ledningsgrupp samt dekan Carl Johan Sundberg.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Att överleva efter en skada är inte detsamma som att leva. I vilken utsträckning en person kan återgå till sitt tidigare liv och oberoende är en viktig aspekt av återhämtning och rehabilitering är ofta en avgörande faktor. Trots detta är det en faktor som ofta förbises i humanitära situationer och det är ett område där det behövs mer forskning. Bérangère Gohys doktorsavhandling handlar om just detta; att se bortom överlevnad, till hur återhämtning mäts och hur vägen till återhämtning ser ut.

I podden Innovationslandet samtalar Emma Frans med professor Peter Stenvinkel om hans kommande bok “Naturens intelligens", biologiskt åldrande och vilken nytta vi kan dra av naturens intelligens för att bättre förstå åldrande och effekterna av miljö- och klimathot på vår hälsa.

Global hälsa har blivit en alltmer komplex fråga, från pandemier och klimatförändringar till krig, migration och psykisk ohälsa. Dessa utmaningar kan bemötas med kunskap och erfarenhet inom diplomati för global hälsa. Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska Institutet ska nu bidra till att rusta nästa generations ledare inom global hälsa för att kunna navigera olika politiska miljöer och driva förändring.

Det började med ett sms tidigt på morgonen. Några timmar senare satt han på ett plan till Marocko, läste de första rapporterna och försökte påbörja en sekundär dataanalys av situationen. Inom 48 timmar efter jordbävningen befann han sig i den värst drabbade regionen. Han hade knappt kommit tillbaka från det uppdraget när han blev ombedd att åka till Libyen och göra om samma sak igen, den här gången i en kraftigt översvämmad stad.

Med bara sex år kvar till 2030 då de globala hållbarhetsmålen ska uppnås, arrangerades årets Sustainability Forum med fokus på universitetens roll i hållbarhetsarbetet. Arrangörer var Universitetsalliansen Stockholm trio.

Världshälsoorganisationen rekommenderar att spädbarn uteslutande ammas under de första sex månaderna för att få de bästa förutsättningarna att växa och utvecklas. Men i vissa sammanhang, t.ex. i en humanitär nödsituation, kan det vara svårt att påbörja och upprätthålla optimala amningsrutiner. Att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som finns för amningsstöd i humanitära nödsituationer, och hur man genomför det stödet mest effektivt, är ämnet för Nieves Amat Camachos doktorsavhandling.

Enligt UNICEF drabbas ungefär var femte ungdom av psykisk ohälsa, vilket i sin tur ofta leder till ett riskbeteende vad gäller alkohol, tobak och droger. I det långa loppet kan det innebära fortsatt dålig hälsa även i vuxen ålder. I ett treårigt projekt, som koordineras av Karolinska Institutet, ska nu en metod som används för att förbättra ungas psykiska mående i Indien, Kenya, USA och Colombia utvärderas för att se om den kan fungera i andra delar av världen.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Mats Hallgren får 3 930 000 kronor i anslag för projektet ”Post covid-19 som ett hot mot ett friskt åldrande: en randomiserad kontrollerad studie av yoga för att förbättra livskvaliteten”.

Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health.

Flera KI-forskare är en del av ett internationellt projekt som har tilldelats nästan 15 miljoner dollar (cirka 157 miljoner kronor) från Bill & Melinda Gates Foundation. Ytterligare en miljon dollar tillkommer i medfinansiering från svenska utrikesdepartementet. Projektet syftar till att bättre förstå bördan av humant papillomvirus (HPV) bland flickor och kvinnor i flera låg- och lägre medelinkomstländer.

Centrum för hälsokriser på KI knyter ytterligare expertkoordinatorer till sig. Denna gång handlar det om expertis inom hälsosystemsresiliens, i form av Helena Nordenstedt, docent och läkare, med bred erfarenhet och forskningsintresse inom global hälsa och motståndskraft mot kriser på systemnivå.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Antivirala läkemedel minskar nästan helt risken för mödrar att föra vidare hiv-smitta till sina barn, även i ett låginkomstland med hög hiv-förekomst som Tanzania, enligt en ny studie i The Lancet HIV av forskare från Karolinska Institutet. Fyndet väcker hopp om att uppnå Världshälsoorganisationens mål om att eliminera smittspridningen från mor till barn.

​​Vår planet, vår hälsa – en dialog mellan generationerna, det var rubriken på årets Rosling-seminarium vid Karolinska Institutet. Det ägde rum den 5 oktober i samarrangemang med WHO och deltagarna fanns med både på plats och online.