Nyhetsarkiv

Artificiell intelligens som hittar bröstcancer, möjliggör bilddiagnostik i lågresursländer eller som fångar upp vilka patienter som redan vid diagnos behöver avancerad behandling – det är några exempel på AI-forskning vid Karolinska Institutet som får genomslag i hela världen. Delar av detta arbete presenterades under konferensen AI@KI, Advances in Artificial Intelligence på KI, den 2 december.

Ett nytt test visar lovande resultat för att upptäcka latent tuberkulosinfektion i miljöer med begränsade resurser. Det visar en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Centrum för hälsokriser föreståndare, Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, tilldelas Forska!Sveriges hedersutmärkelse för sitt enastående engagemang i att minska lidande världen över och för sitt ledande forskningsarbete inom ett fält som blir alltmer relevant även i Sverige.

Den 14–15 oktober 2025 firade Karolinska Institutet (KI) och Makerere University i Uganda 25 år av partnerskap för att främja global hälsa, forskning och utbildning. Milstolpen markerar också femårsjubileet för det gemensamt etablerade Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) — en plattform för att främja hållbar hälsa och rättvisa globala partnerskap.

Konditionen hos vuxna varierar tydligt mellan länder och är starkt kopplad till både socioekonomisk utveckling och jämställdhet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sport and Health Science. Resultaten pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.

Nätverket Nordic Health Crises University Network syftar bland annat till att öka den tvärvetenskapliga samverkan mellan nordiska universitet inom området Hälsokriser. Under de kommande två åren kommer det därför att vara möjligt att söka bidrag till ett kortare utbyte. Besöken ska vara inom området hälsokriser, pågå i 2–6 veckor och kostnader får totalt uppgå till 30 000 SEK.

Tillgången till screening för livmoderhalscancer i låg- och medelinkomstländer kan förbättras med hjälp av AI, visar en ny studie från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften BMJ. Men tekniken kräver stöd från fungerande vårdsystem för att ge effekt.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Sydafrika undersökt om tuberkulos kan spåras i utandningsluft. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Open Forum Infectious Diseases, visar att en ny metod kan identifiera personer med smittsam tuberkulos direkt i primärvården.

Den 1 oktober samlades forskare, beslutsfattare och representanter från näringsliv och internationella organisationer på KI för högnivåmötet Vaccines for All: Health. Security. Growth. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa deltog under det viktiga evenemanget som arrangerades av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm, i samarbete med Utrikesdepartementet.

Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.

Attacker mot hälso- och sjukvården ökar dramatiskt i världens krig och konflikter och Centrum för hälsokriser fortsätter att uppmärksamma den ohållbara utvecklingen. Den 9 september deltog KI-forskarna Märit Halmin och Johan von Schreeb, tillsammans med representanter från Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapet och Vårdförbundet i ett möte på Utrikesdepartementet för att uppmana Sverige att axla ett tydligt internationellt ansvar.

Nordic Health Crises University Network (HealthCrisNet) samlades för sitt allra första möte i Reykjavík, Island, den 27–29 augusti 2025. Nätverket, som etablerades tidigare i år med finansiering från NordForsk, förenar universitet från hela Norden för att stärka beredskap och motståndskraft vid hälsokriser.

Ungdomar har en nyanserad bild av hur deras digitala liv påverkar det psykiska måendet och efterfrågar mer stöd och engagemang från vuxna i deras närhet. Det visar en internationell studie publicerad i Journal of Adolescent Health av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med UNICEF.

När äldre drabbas av flera kroniska sjukdomar samtidigt talar man om multimorbiditet – en snabbt växande utmaning för hälso- och sjukvården i takt med att andelen äldre ökar. Trots det har multimorbiditet länge haft en undanskymd plats i det globala folkhälsoarbetet. Nu sätts fokus på problemet i en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

I en studie utförd i Uganda och publicerad i JAMA Surgery har forskare från Karolinska Institutet utvärderat en ny operationsmetod för behandling av ljumskbråck hos kvinnor. Metoden kan bli ett alternativ i resurssvaga miljöer där titthålskirurgi inte är allmänt tillgänglig.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att artificiell intelligens (AI) kan förbättra diagnostiken av tarmparasiter hos barn. Studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, jämförde traditionell manuell mikroskopi med två AI-baserade metoder för att upptäcka jordöverförda masksjukdomar (STH) i avföringsprover från skolbarn i Kwaleregionen, Kenya.

Forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser har i uppdrag av Socialstyrelsen att bevaka och analysera globala katastrofer. Det innebär bland annat att tillgängliggöra expertis vid katastrofer och fungera som en kunskapsresurs för svenska myndigheter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), baserad på data och vittnesmål från vårdpersonal i fält, visar att vårdsinsatser i Gaza under våren 2025 allvarligt försvårats av blockader, attacker och inreserestriktioner.

Under en intensiv vecka i juni samlades 25 deltagare med ledande roller från 21 länder på Kämpasten utanför Sigtuna för att delta i en så kallad ”masterclass” inom Executive Programme in International Politics and Diplomacy for Health. Programmet drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm. Programmet syftar till att ge deltagarna färdigheter och verktyg för att navigera i komplexa politiska processer inom global och regional hälsa.

Ibland går det undan. Under torsdagseftermiddagen fick barnläkaren och professorn i global barnhälsa Tobias Alfvén frågan om Karolinska Institutet kunde ta emot ett besök från Vietnams premiärminister mindre än ett dygn senare. Svaret var ja och mötet fick konkreta resultat för framtiden.

Alphonsus Matovu, doktorand vid forskargruppen Rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Groin Hernia Surgery in Women. Outputs, Factors, Methods and Costeffectiveness" den 2 juni 2025. Huvudhandledare är Jenny Löfgren.

Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

KI-professor Anna Mia Ekström gästar KIB-podden i ett samtal om Face of AIDS Film Archive, det unika filmarkivet som dokumenterar den globala hivepidemin 1986-2021. Vi pratar om det nuvarande politiska landskapet betydelse i arbetet mot hiv och aids, om de resultat som uppnåtts när det gäller behandling och den mycket reella risken att dessa resultat kommer att gå tillbaka. Vi pratar om dokumentationens och aktivismens roll: "Något sådant ser vi inte i dag [...] och vi vet att tystnaden dödar."

Daniel Helldén, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, finns med på Forbes lista "30 under 30 Europe 2025" i kategorin Science & Healthcare.

KI har tilldelat årets hållbarhetspris till Ester Gubi, läkare och sociolog, och Ann Liljas, docent i global folkhälsa och biträdande lektor, båda vid institutionen för global folkhälsa på KI. De får priset för sina enastående insatser inom hållbar utveckling. Priset delades ut för tredje gången och i samband med KI:s hållbarhetsdag den 2 april.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i BMJ Global Health, visar att en av tio patienter som är inlagda på svenska sjukhus är kritiskt sjuka och att de flesta av dessa patienter vårdas utanför intensivvårdsavdelningar. Det finns enkel men underutnyttjad vård som skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, menar forskarna bakom studien.

En av åtta patienter på sjukhus i Afrika är kritiskt sjuka, och en av fem av dessa dör inom en vecka, enligt en ny studie i The Lancet. Forskarna bakom den största studien av kritisk sjukdom i Afrika hittills konstaterar att många av dessa liv hade kunnat räddas med tillgång till billiga livräddande behandlingar.

Sex av tio människor i världen saknar tillgång till säker medicinsk syrgas, vilket bidrar till hundratusentals förebyggbara dödsfall varje år och minskar livskvaliteten för miljontals fler, enligt en ny rapport publicerad i The Lancet Global Health.

Professor Gunilla Karlsson Hedestam och hennes forskargrupp har tilldelats ett Proof of Concept-anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC) för att undersöka hur vacciner kan anpassas efter genetiska variationer hos människor världen över. Deras forskning banar väg för ett mer effektivt skydd mot sjukdomar på global nivå.

Med det nya EU-finansierade anslaget försöker Sezgin-teamet undersöka virus-värdinteraktionen mellan marburgviruset (MARV) och upprätta en plan för målinriktad utveckling av antivirala strategier för nya virus.

Den 20 januari samlades ett nytt gäng deltagare på plats på Karolinska Institutet (KI) för första lektionen i en lite annorlunda kurs. De är alla potentiella blivande medicinska humanitära hjälparbetare och kommer under våren gå en kurs som ska förbereda dem för kommande arbete i hälsokriser, katastrofer och lågresursområden.

Anna Kågesten, docent på institutionen för global folkhälsa, var en av många gäster som besökte Musikhjälpens bur på Stora Torget i Sundsvall i år. Totalt samlades över 60 miljoner kronor in till förmån för organisationer som kämpar för att minska mödradödligheten i världen. Anna Kågesten var en av de sakkunniga och bidrog med siffror och kunskap baserat på sin forskning med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland tonåringar globalt.

Analyser av självtest för humant papillomvirus (HPV) kan användas för att dela in HPV-positiva kvinnor i tre riskgrupper. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Queen Mary University of London som publicerats i PLOS Medicine. Metoden kan få betydelse för att förenkla livmoderhalscancerscreening.

En ny studie visar att trosbaserade organisationer spelar en viktig roll i att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt om i världen. Intervjuer med trosbaserade organisationer i Benin, Kenya och Zimbabwe visar att de är starka aktörer i arbetet med att stärka SRHR, särskilt i samhällen där dessa frågor är känsliga eller tabu.

Under tre dagar samlades 1300 EMTs, forskare, sjukvårdspersonal, landsdelegater och andra representanter från 130 länder i Abu Dhabi för Världshälsoorganisationens Emergency Medical Teams (EMT) Global Meeting 2024. Tre medarbetare i forskargruppen Global Disaster Medicine - Health Needs and Response, vid institutionen för global folkhälsa på KI, deltog i mötet och presenterade sitt arbete till stöd för att bygga upp det globala EMT-nätverket.

Karolinska Institutet, genom forskargruppen Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser, är ett av tre universitet som ingår i Erasmus Mundus Masterprogrammet Public Health in Disasters. Programmet är en en förstklassig utbildning inom folkhälsa i katastrofområden, som ger studenterna både praktisk och teoretisk kunskap om folkhälsa, hälso- och sjukvård i katastrofer och global sjukvård och sjukvårdssystem.

I tre dagar var det extra mycket liv och rörelse i undervisningslokalerna i Widerströmska huset, när forskargruppen Global katastrofmedicin genomförde specialistkompetenskursen ’Katastrofmedicin – Hälso-och sjukvårdsinsatser vid omfattande skadehändelser, hälsokriser och katastrofer’. Forskargruppen har gett kursen sedan 2018, men det här var första gången den hölls i Widerströmska huset.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, tilldelas KTH:s stora pris 2024 ”för sina insatser som minskar lidandet i världen”.

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Generation Pep vill att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De samarbetar med etablerade kunskapspartners varav Karolinska Institutet är en. Nu presenterar Generation Pep webbutbildningen Mitt bästa dygn, utvecklad i samarbete med forskare på bland annat KI och med syfte att förbättra ungas hälsa.

IVI, det internationella vaccininstitutet, håller även i år tillsammans med expertis från KI en utbildning i vaccinologi för vårdpersonal och forskare över hela världen. Vaccinologikursen ingår också numera som en del av forskarutbildningen vid KI.

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifierar de sex största klimatfarorna och visar att de utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.

Hur kan vi hjälpa beslutsfattare under hälsokriser, genom att ta fram snabba och användbara beslutsunderlag som grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet? Med den frågan som utgångspunkt samlade Centrum för hälsokriser torsdagen den 29 maj ett nyfiket gäng deltagare i Aula Medica för en heldagsworkshop i att skapa kunskapsunderlag för beslutsfattande i hälsokriser.

Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm sjöd av liv och samtal när sällskapet, tillsammans med Centrum för hälsokriser på KI, torsdagen den 2 maj 2024 arrangerade ett seminarium om attacker på hälso-och sjukvård i konflikter och krig. De som inte hade möjlighet att ta sig till huvudstaden deltog online. Presentationer och paneldiskussioner med experter och hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i krigsområden, belyste denna viktiga fråga och väckte engagemang.

Den stora salen på Münchenbryggeriet i Stockholm sjöd av liv på fredagsförmiddagen den 12 april när AT-läkare från hela Sverige övade masskadehantering och triage, med hjälp av simuleringsövningen AnTriEx, som är utvecklad och instrueras av forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI.

Onsdagen den 6 mars besökte universitetsledningen, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, och universitetsdirektör Veronika Sundström institutionen för global folkhälsa, med syfte att få bättre inblick i institutionens verksamhet. Centrala frågor som diskuterades handlade bland annat om global medvetenhet, institutionens styrkor samt hur dialog kan stärka samarbetet. Utöver universitetsledningen deltog institutionens ledningsgrupp samt dekan Carl Johan Sundberg.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).