Nyhetsarkiv

En praktikperiod i Kenya bidrog till att väcka ett livslångt intresse för global folkhälsa. Sedan dess har Nandita Perumal arbetat vid flera av Nordamerikas ledande universitet och byggt upp en akademisk karriär inriktad på att förstå hur erfarenheter under de första levnadsåren påverkar hälsa och utveckling. Som biträdande lektor på institutionen för global folkhälsa kommer hon att fokusera på att bygga upp ett forskningsprogram inom tillämpad hälsa för mödrar, nyfödda och barn.

Under sitt arbete som psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin väcktes intresset för hur stödet till små barn och deras föräldrar kan utvecklas och förbättras. När möjligheten att påbörja doktorandstudier dök upp tog Anna Edenius steget in i forskningen och snart försvarar hon sin avhandling.

Att bli gravid igen tätt efter en förlossning är förknippat med risker för både mamma och barn. En studie ledd av Karolinska Institutet och publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health visar att arbetssätt och rådgivning som barnmorskor och mödrar utvecklar tillsammans kan öka andelen kvinnor som väljer effektiva preventivmetoder efter förlossning, men också att organisatoriska hinder begränsar möjligheterna till jämlik vård.

Om du missade Centrum för hälsokriser seminarium om hantering och beredskap vid ebolautbrott finns det nu att se online. Seminariet handlade både om erfarenheter och lärdomar från det pågående ebolautbrottet i DR Kongo och hur Sveriges beredskap för att ta emot ebolapatienter ser ut, men framför allt om vad dessa två perspektiv kan lära av varandra.

Nätverket KI-QUAL har fått 1,9 miljoner kronor från KI:s fond för tvärvetenskapliga forskningsnätverk för att stärka samarbetet mellan kvalitativa forskare på KI. Finansieringen kommer bland annat att användas till workshoppar, en konferens och en sommarskola för doktorander.

En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.

Under en vecka i juni 2026 samlades 33 ledare inom hälsa från hela världen i Sigtuna, för en intensiv utbildningsvecka som är en del av ledarskapsprogrammet "Executive Programme in International Politics and Diplomacy for Health". Programmet drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm och syftar till att ge framtida ledare inom hälsa de färdigheter som behövs för att navigera de komplexa politiska processer som formar global hälsa.

Den 1 juni arrangerade Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) och KI-Africa Student Network sitt första gemensamma evenemang på Karolinska Institutet. Under temat "Connect for Sustainable Health" samlade kvällen studenter, forskare och medarbetare från hela KI för nätverkande, kunskapsutbyte och interkulturella möten, inspirerade av det svensk-ugandiska partnerskapet som står i centrum för CESH.

Institutionen för global folkhälsa rekryterar en biträdande lektor i mental och sexuell hälsa till vårt dynamiska team. Vi söker en ambitiös och kreativ forskare i början av sin karriär med potential att bli en framtida akademisk ledare.

I Sverige, som varit ett av världens mest jämlika länder, ser vi idag stora och ökande skillnader i livsvillkor och hälsa, där lägre utbildning eller inkomst också innebär en högre risk för ohälsa och för tidig död. Om det här och hur det är kopplat till politiska beslut handlar ett nyligen publicerat temanummer av Socialmedicinsk tidskrift (SMT) där flera forskare från institutionen för global folkhälsa har bidragit.

Claudia Hanson vid institutionen för global folkhälsa har utsetts till professor i global hälsosystemforskning. Genom sin tvärvetenskapliga karriär kan hon kombinera en stark klinisk bakgrund med erfarenhet av att stärka hälsosystem och implementeringsforskning, med särskilt fokus på mödrar, nyfödda och barn i låg- och medelinkomstländer.

I slutet av maj stod institutionen för global folkhälsa värd för ett besök av partnerorganisationerna inom det EU-finansierade projektet CURIOUS. Projektet syftar till att stärka sjuksköterskeutbildningen i Somalia och besöket fokuserade på erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetssätt.

De flesta bröstcancerpatienter i Uganda och Etiopien får sin diagnos för sent och många saknar tillgång till livräddande behandling. Tove Ekdahl Hjelm försvarar sin avhandling "Early-onset breast cancer in East Africa: Genetics, tumor characteristics and clinical management" den 5 juni där hon visar på brister i tillgång till adekvat vård, men också att fler liv kan räddas.

Steget mellan att arbeta på Gotland och i Afghanistan kan synas långt, men för narkosläkaren Anders Mattsson kan det snart bli verklighet. Blir det så är det inte hans första utlandsuppdrag. Det är ett sätt att arbeta som han upplever ger ett kompetensutbyte åt båda hållen, vilket också ligger helt i linje med Centrum för hälsokrisers arbete och inte minst tanken bakom uppdragsutbildningen Anestesi och vård av kritiskt sjuka med begränsade resurser.

En nybildad kommission, The Lancet Commission on Precision Health, ska ta fram rekommendationer för hur precisionshälsa kan införas i hälso- och sjukvård världen över. Forskare från Karolinska Institutet medverkar i arbetet, med särskilt fokus på att säkerställa jämlik tillgång även i resursbegränsade miljöer.

Humanitärism betraktas ofta som något som är självklart av godo; att bevara, skydda och stödja människoliv och mänsklig värdighet, och att lindra lidande. Men denna självklarhet kan också hindra en djupare analys och debatt om vad humanitärism egentligen skapar i praktiken. Just därför anordnade Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet en helkväll för en sådan diskussion.

En engångsinfusion av järn fungerar bättre och är mer kostnadseffektiv än dagliga järntabletter vid järnbristanemi under graviditet. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health. Resultaten kan vara till hjälp för vårdbeslut i miljöer med begränsade resurser.

”Vad vi såg i Gaza” – var namnet på ett seminarium som Centrum för hälsokriser och forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser arrangerade den 21 april. Och det handlade just om det. Tre personer, som alla nyligen har arbetat med humanitär hälso- och sjukvård i Gaza, delade med sig av sina erfarenheter och besvarade de många frågor som den engagerade publiken ställde. Deras avslutande ord, att aldrig acceptera att en situation som denna normaliseras, ekade i salen efteråt.

Trots nya diagnosmetoder och utbyggda vaccinationsprogram drabbas många barn i Uganda fortfarande av allvarliga hjärninfektioner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i The Lancet Regional Health – Africa. Forskarnas analys pekar på enkla kliniska tecken som kan hjälpa sjukvården att snabbare identifiera barn med hög risk att avlida.

Myggburna virussjukdomar som dengue, zika och chikungunya sprider sig till nya områden i takt med ett varmare klimat. En ny studie från Karolinska Institutet och Institut Pasteur, publicerad i Nature Communications, visar att ett nyutvecklat blodtest kan särskilja mellan liknande virus och därmed bidra till bättre övervakning av hur dessa infektioner sprids.

Att erfarenheter av att ha arbetat med hälsokriser internationellt även ska komma den svenska krisberedskapen till nytta är något Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet arbetar aktivt med. Som en del i det arbetet genomförde de en endagsutbildning i global utbrottsepidemilogi tillsammans med Svenska Röda Korset, för vidareutbildning av personer som arbetat i projekt utomlands. Utbildningen är del av ett nytt samarbete mellan centrumet och Röda Korset.

Hur vi använder hjärnan vid långvarigt stillasittande kan påverka våra kognitiva funktioner senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i American Journal of Preventive Medicine visar att vuxna som ägnar mycket tid åt mentalt passiva aktiviteter, som att titta på tv, löper högre risk att utveckla demens. Hjärnstimulerande aktiviteter vid stillasittande, som att läsa, verkar däremot minska risken.

Rektor har utsett Tobias Alfvén vid institutionen för global folkhälsa till prodekan för utbildning på forskarnivå, med start den 1 juli. Med lång erfarenhet av forskning, undervisning, kliniskt arbete och ledarskap ser han nu fram emot att bidra till den fortsatta utvecklingen av KI:s forskarutbildning.

Fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp mot unga har blivit vanligare och mer allvarligt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Studierna omfattar både kvinnor och män och pekar på behovet av tydligare kliniska rutiner och bättre utbildning om samtycke.

Carina King, epidemiolog med inriktning på infektionssjukdomar, har ägnat över ett decennium åt att förbättra diagnostik och behandling av lunginflammation hos barn i Afrika söder om Sahara. Nyligen fick hon ett prestigefyllt Consolidation Grant från Vetenskapsrådet för ett projekt som ska förfina riktlinjerna för remittering av barn med måttlig hypoxemi – en kritisk lucka i dagens kliniska praxis.

Vietnam–Sverige Health Partnership Forum, som anordnades gemensamt av Vietnams ambassad i Stockholm och Karolinska Institutet, samlade ledare inom regering, forskning och hälso- och sjukvård för att uppmärksamma mer än 50 år av bilateralt samarbete. Evenemanget skissade också på en ambitiös ny fas av forskningsdrivet samarbete med fokus på innovation, kapacitetsuppbyggnad och hälsa för mödrar och nyfödda.

Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) har lanserat en film som berättar historien om professor Stefan Swartling Peterson och ett 25-årigt samarbete mellan Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda. Genom hans personliga reflektioner och erfarenheter i Uganda utforskar filmen långsiktiga partnerskap, hållbara hälsosystem och kraften i gränsöverskridande samarbete för att förbättra mödra- och barnhälsa.

Centrum för hälsokriser och forskargruppen Global katastrofmedicin fördjupar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser de kommande tre åren tack vare ett nytt stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på insatsförberedande utbildningar som ger kompetens och verktyg att arbeta med vårdinsatser i resursknapphet, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Göran Sterky, a renowned paediatrician, professor at Karolinska Institutet, and founder of IHCAR (International Health Care Research), passed away in November 2025 at the age of 95.

Artificiell intelligens som hittar bröstcancer, möjliggör bilddiagnostik i lågresursländer eller som fångar upp vilka patienter som redan vid diagnos behöver avancerad behandling – det är några exempel på AI-forskning vid Karolinska Institutet som får genomslag i hela världen. Delar av detta arbete presenterades under konferensen AI@KI, Advances in Artificial Intelligence på KI, den 2 december.

Ett nytt test visar lovande resultat för att upptäcka latent tuberkulosinfektion i miljöer med begränsade resurser. Det visar en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Centrum för hälsokriser föreståndare, Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, tilldelas Forska!Sveriges hedersutmärkelse för sitt enastående engagemang i att minska lidande världen över och för sitt ledande forskningsarbete inom ett fält som blir alltmer relevant även i Sverige.

Den 14–15 oktober 2025 firade Karolinska Institutet (KI) och Makerere University i Uganda 25 år av partnerskap för att främja global hälsa, forskning och utbildning. Milstolpen markerar också femårsjubileet för det gemensamt etablerade Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) — en plattform för att främja hållbar hälsa och rättvisa globala partnerskap.

Konditionen hos vuxna varierar tydligt mellan länder och är starkt kopplad till både socioekonomisk utveckling och jämställdhet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sport and Health Science. Resultaten pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.

Nätverket Nordic Health Crises University Network syftar bland annat till att öka den tvärvetenskapliga samverkan mellan nordiska universitet inom området Hälsokriser. Under de kommande två åren kommer det därför att vara möjligt att söka bidrag till ett kortare utbyte. Besöken ska vara inom området hälsokriser, pågå i 2–6 veckor och kostnader får totalt uppgå till 30 000 SEK.

Tillgången till screening för livmoderhalscancer i låg- och medelinkomstländer kan förbättras med hjälp av AI, visar en ny studie från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften BMJ. Men tekniken kräver stöd från fungerande vårdsystem för att ge effekt.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Sydafrika undersökt om tuberkulos kan spåras i utandningsluft. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Open Forum Infectious Diseases, visar att en ny metod kan identifiera personer med smittsam tuberkulos direkt i primärvården.

Den 1 oktober samlades forskare, beslutsfattare och representanter från näringsliv och internationella organisationer på KI för högnivåmötet Vaccines for All: Health. Security. Growth. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa deltog under det viktiga evenemanget som arrangerades av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm, i samarbete med Utrikesdepartementet.

Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.

Attacker mot hälso- och sjukvården ökar dramatiskt i världens krig och konflikter och Centrum för hälsokriser fortsätter att uppmärksamma den ohållbara utvecklingen. Den 9 september deltog KI-forskarna Märit Halmin och Johan von Schreeb, tillsammans med representanter från Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapet och Vårdförbundet i ett möte på Utrikesdepartementet för att uppmana Sverige att axla ett tydligt internationellt ansvar.

Nordic Health Crises University Network (HealthCrisNet) samlades för sitt allra första möte i Reykjavík, Island, den 27–29 augusti 2025. Nätverket, som etablerades tidigare i år med finansiering från NordForsk, förenar universitet från hela Norden för att stärka beredskap och motståndskraft vid hälsokriser.

Ungdomar har en nyanserad bild av hur deras digitala liv påverkar det psykiska måendet och efterfrågar mer stöd och engagemang från vuxna i deras närhet. Det visar en internationell studie publicerad i Journal of Adolescent Health av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med UNICEF.

När äldre drabbas av flera kroniska sjukdomar samtidigt talar man om multimorbiditet – en snabbt växande utmaning för hälso- och sjukvården i takt med att andelen äldre ökar. Trots det har multimorbiditet länge haft en undanskymd plats i det globala folkhälsoarbetet. Nu sätts fokus på problemet i en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

I en studie utförd i Uganda och publicerad i JAMA Surgery har forskare från Karolinska Institutet utvärderat en ny operationsmetod för behandling av ljumskbråck hos kvinnor. Metoden kan bli ett alternativ i resurssvaga miljöer där titthålskirurgi inte är allmänt tillgänglig.

Forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser har i uppdrag av Socialstyrelsen att bevaka och analysera globala katastrofer. Det innebär bland annat att tillgängliggöra expertis vid katastrofer och fungera som en kunskapsresurs för svenska myndigheter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), baserad på data och vittnesmål från vårdpersonal i fält, visar att vårdsinsatser i Gaza under våren 2025 allvarligt försvårats av blockader, attacker och inreserestriktioner.

Under en intensiv vecka i juni samlades 25 deltagare med ledande roller från 21 länder på Kämpasten utanför Sigtuna för att delta i en så kallad ”masterclass” inom Executive Programme in International Politics and Diplomacy for Health. Programmet drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm. Programmet syftar till att ge deltagarna färdigheter och verktyg för att navigera i komplexa politiska processer inom global och regional hälsa.

Ibland går det undan. Under torsdagseftermiddagen fick barnläkaren och professorn i global barnhälsa Tobias Alfvén frågan om Karolinska Institutet kunde ta emot ett besök från Vietnams premiärminister mindre än ett dygn senare. Svaret var ja och mötet fick konkreta resultat för framtiden.

Alphonsus Matovu, doktorand vid forskargruppen Rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Groin Hernia Surgery in Women. Outputs, Factors, Methods and Costeffectiveness" den 2 juni 2025. Huvudhandledare är Jenny Löfgren.

Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.