Ny metod för förenklad screening av livmoderhalscancer
Analyser av självtest för humant papillomvirus (HPV) kan användas för att dela in HPV-positiva kvinnor i tre riskgrupper. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Queen Mary University of London som publicerats i PLOS Medicine. Metoden kan få betydelse för att förenkla livmoderhalscancerscreening.
Studien bygger på prover från brittiska kvinnor som erbjudits att genomföra självprovtagning för HPV inom ramen för studien eftersom de var försenade med sin livmoderhalscancerscreening.
– Självprovtagning för HPV har blivit ett viktigt komplement till testning på mottagningar. Det når fram till kvinnor som annars inte skulle delta, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, som är huvudförfattaren till studien.
Studien, som genomfördes vid primärvårdsmottagningar i England, inkluderade 855 kvinnor med ett positivt HPV-självtest, det vill säga test som tydde på HPV-infektion. Kvinnorna fick därför göra ett efterföljande kliniskt prov. Det visade sig att 71 av dem (8,3 procent) hade allvarliga cellförändringar eller livmoderhalscancer.
Högriskgrupp direkt till gynekolog
Forskarna granskade detaljerna i HPV-testresultaten från kvinnornas självprovtagning och bedömde risken för allvarliga cellförändringar med en ny metod. Deras riskstratifiering baserar sig på vilken variant av HPV-viruset och hur stor virusmängd (mätt som cykeltröskelvärde, Ct-värde) som finns i självtesten.
Med hjälp av detta delade de in kvinnorna i tre riskgrupper: hög, medel och låg risk. Kvinnor med HPV-typ 16 och ett lågt Ct-värde (<30) hade den högsta risken för allvarliga cellförändringar eller livmoderhalscancer.
– Det visade sig att cirka 40 procent av kvinnorna i vår högriskgrupp hade diagnostiserats med allvarliga cellförändringar eller cancer som kräver behandling. Vår rekommendation för framtiden är därför att den här gruppen direkt remitteras till vaginal undersökning hos gynekolog, så kallad kolposkopi, säger Jiayao Lei.
Mer än hälften av alla som testade positivt tillhörde lågriskgruppen, vilket innebär fyra procent sannolikhet att diagnostiseras med allvarliga cellförändringar eller cancer inom 12 månader.
– Vi anser att det skulle vara säkert för lågriskgruppen att genomgå ett nytt test efter 12 månader. Gruppen med måttlig risk tycker vi ska uppmanas till provtagning av sjukvårdspersonal på mottagning, säger studiens seniorförfattare Peter Sasieni, professor vid Queen Mary University of London.
Fördelar med riskstratifiering
En av de stora fördelarna med den nya metoden är att riskbedömningen kan göras direkt efter HPV-självprovet, utan behov av ytterligare laboratorieanalyser.
– Det kan vara särskilt användbart för livmoderhalscancerscreening i låg- och medelinkomstländer, där resurserna är begränsade, säger Peter Sasieni.
Nästa steg i forskningen
Nästa steg blir att genomföra storskaliga befolkningsstudier baserade på självtester i Sverige med stöd av Cancerfonden, för att så småningom inkludera sådan riskstratifiering i de rutinmässiga screeningprogrammen. Forskarna vill också undersöka de prediktiva värdena av de nuvarande testresultaten i kombination med andra markörer för HPV-positiva kvinnor.
Studien finansierades av Cancer Alliances, Cancer Research UK samt Vetenskapsrådet.
Publikation
"Human papillomavirus genotype and cycle threshold value from self-samples and risk of high-grade cervical lesions: A post hoc analysis of a modified stepped-wedge implementation feasibility trial" Jiayao Lei, Kate Cuschieri, Hasit Patel, Alexandra Lawrence, Katie Deats, YouScreen trial team, Peter Sasieni, Anita W. W. Lim, PLOS Medicine, online 12 december 2024, doi: 10.1371/journal.pmed.1004494.