Nyhetsarkiv

Igor Adameyko, assisterande professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tilldelades den 29 november Hans Wigzells Forskningsstifelses vetenskapspris om 500.000 SEK.

Helena Nordenstedt ville hjälpa sin unga patient. Men välviljan ledde henne fel.

Artikel på engelska om möjlig verkningsmekanism av ketamin vid behandling av depression.

Enligt en ny studie från Karolinska Institutet medför hormonbehandling mot klimakteriebesvär ingen ökad risk för stroke, förutsatt att den påbörjas tidigt. Studien publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

13 IMM-forskare får 39 360 000 kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Hur vi utforskar världen med våra ögon kan påverka alltifrån det sociala samspelet till vår förmåga att lära oss nya saker. I en studie som publiceras i Current Biology har forskare vid Karolinska Institutet visat att våra blickars rörelsemönster delvis styrs av våra gener.

Kommentar: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) riktar i dag allvarlig kritik mot Karolinska Institutet i ett tillsynsbeslut ställt till KI:s styrelse, konsistoriet, som gäller frågor relaterade till Paolo Macchiarinis verksamhet vid Karolinska Institutet under perioden 2013 till 2016. UKÄ har granskat ett antal frågor som faller inom ämbetets tillsynsansvar.

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Kvinnor som fick hormonstimulering som fertilitetsbevarande behandling drabbades inte av återfall i bröstcancer oftare än kvinnor som inte fick denna behandling. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment. Resultatet kan komma att påverka de kliniska riktlinjerna för unga cancerpatienter som önskar bevara sin fertilitet.

Elisabet Stener-Victorin anställs som Professor i Reproduktionsfysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, från och med 1 november 2017.

Den 31 oktober öppnade bildutställningen Den osynliga kroppen på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. En rad forskare vid KI medverkar med bilder från den egna forskningen.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en evolutionärt bevarad luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och har motsatt effekt på bytesdjur. Människor som utsätts för lukten blir stressade och reagerar på den som om de vore bytesdjur. Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Under hösten 2017 beviljades Svenska Tvillingregistret ett femårigt anslag från Vetenskapsrådets utlysning för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse om 4,5 miljon kr per år.

Lars E. Gustafsson, professor i fysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, har avlidit vid 67 års ålder efter en tids sjukdom.

Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet har tilldelats Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare på sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden.

När immunförsvaret reagerar på något i vår omgivning kan både vår egen och omgivningens bakterieflora spela en viktig roll. Harri Alenius forskar om detta samspel mellan immunförsvaret och olika mikrobiota – system av mikroorganismer.

Ateroskleros och klaffsjukdom är vanliga orsaker till hjärtsjukdomar. Magnus Bäck forskar om de molekylära mekanismer som gör att ateroskleros och hjärtklaffsjukdom uppstår och om hur de kan omsättas i klinisk nytta.

KOMMENTAR: Under torsdagen beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningarna mot Paolo Macchiarini som gällde operationer av luftstrupar och ytterligare operation som utförts på Karolinska Universitetssjukhuset där han tidigare varit anställd kirurg.

Nu startar MedTechLabs, forskningscentrumet som är ett nära samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms läns landsting (SLL). Det första projektet utvecklar teknik som ska hjälpa patienter med till exempel stroke att få bättre diagnos och behandling.

Ingrid Kockum forskar om multipel skleros, MS, och leder det stora internationella samarbetet MultipleMS. Genom att kombinera många olika sorters data ska projektet ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.