Skip to main content
Publicerad: 2019-09-10 10:23 | Uppdaterad: 2019-09-10 10:39

Stor skillnad i skadlig effekt av partiklar i svetsrök

Welding

WHO:s cancerinstitut har gjort bedömningen att svetsrök är bevisat cancerframkallande. I ett nytt forskningsprojekt visar forskare från Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, i samverkan med industripartners och forskningsinstitutet Swerim, att skadliga effekter på odlade celler varierar stort beroende på svetsteknik.

Svetsning används inom många yrken och innebär att man sammanfogar olika delar av metall genom en smältprocess. Stål är ett av de materialen som ofta svetsas samman och vanligen smälts ett tillsatsmaterial in i svetsfogen. Under svetsprocessen bildas svetsrök innehållande nanopartiklar av bl.a. olika metalloxider vilka kan ge upphov till en rad olika hälsoeffekter. Nyligen gjorde WHO:s cancerinstitut (IARC) en bedömning av den samlade forskningen och konstaterade att svetsrök är ”bevisat cancerframkallande” (klass 1). Det finns dock få studier som noggrant analyserat hur olika svetsprocesser kan ge upphov till olika egenskaper hos svetsröken med tanke på både det kemiska innehållet och den skadliga effekten på odlade celler. I en ny studie som nyligen publicerats i tidskriften ”Nanotoxicology” visar forskarna att de skadliga effekterna av partiklar i svetsröken skiljer stort beroende på vilken svetsteknik som användes.

"Jag tycker det här är goda nyheter eftersom det betyder att man troligen kan använda svetstekniker som ger partiklar som är mindre skadliga för celler, dessutom kan man utveckla ny metodik."

Hanna Karlsson, forskare vid Institutet för miljömedicin som lett arbetet på KI.

Det som studien framförallt visar är att typen av svetselektrod, och därmed tillsatsmaterialet i svetsfogen, spelade en avgörande roll. Svetsning med så kallade solidtrådar eller metallfylld rörelektrod bildade partiklar som inte hade så stor påverkan på de odlade cellerna. Svetsning med en specifik fluxfylld rörelektrod resulterade däremot i partiklar som på olika sätt visades vara reaktiva och skadliga för odlade celler. Noggranna analyser av partiklarnas innehåll visade att de skadliga partiklarna frisatte mer sexvärt krom i en fysiologisk saltlösning jämfört med andra rökpartiklar. Krom är i denna form cancerframkallande och frisättningen skulle kunna förklara de skadliga effekterna. Ett viktigt resultat från studien är att det inte tycks vara det totala innehållet av skadliga metaller som spelar störst roll för den cellskadande effekten – utan förmågan hos metallerna att frisättas från partiklarna.

"Studien visar även vikten av att samarbeta med andra universitet och med partners från industrin. Vi hade aldrig kunnat göra den här forskningen om vi inte arbetat tvärvetenskapligt och i samverkan med industrin."

Hanna Karlsson

Studien är finansierad av Vinnova och Åforsk. Arbetet fortsätter med att kunna förklara varför vissa partiklar blir mer skadliga än andra samt med utvecklingen av nya svetstekniker.

High variability in toxicity of welding fume nanoparticles from stainless steel in lung cells and reporter cell lines: the role of particle reactivity and solubility.
McCarrick S, Wei Z, Moelijker N, Derr R, Persson KA, Hendriks G, et al
Nanotoxicology 2019 Aug;():1-17

Länk till svensk sammanfattning

Kontaktperson

Hanna Karlsson

Forskare