Extra fokus på hållbarhetsfrågor
På Karolinska Institutet bedrivs ett arbete för att bland annat minska det miljömässiga fotavtrycket, och engagemanget hos flera av medarbetarna är högt. Det bidrar till att frågorna får genomslag i verksamheternas vardag.
En av KI:s många institutioner som arbetar aktivt med klimatfrågor är institutionen för klinisk neurovetenskap. Shervin Shahnavaz, Tove Wahlund, Katarina Tengvall och Maria Needhamsen är några av institutionens medarbetare som är drivande i dessa frågor. De hoppas att KI, utifrån sin vetenskapliga position i Sverige och i världen, ska kunna bli en huvudaktör i relation till de stora omställningar som behöver ske för att kunna bromsa klimatförändringarna.
– En av KI:s största utmaningar är resandet eftersom vi har många globala samarbeten och behöver medverka både i nationella och internationella konferenser och studiebesök, berättar Shervin Shahnavaz.
Därför har institutionen satt som mål att koldioxidutsläppen från deras tjänsteresor ska minska mer än KI:s centrala mål, som är fem procent. Att åka tåg istället för flyg är ett konkret exempel för att arbeta mot det målet. Ett annat är att välja helt resfria möten. Shervins kollegor har bland annat testat och använt ny, digital teknik för att genomföra webinarium med positiva resultat.
Manifestation och kunskapsspridning på fredag
För bara ett par veckor sedan tog Shervin och Tove tillsammans med forskare från KTH, SLU och Södertörns högskola initiativ till gruppen Forskare för Framtiden på Facebook. Det är ett forum där forskare tillsammans kan planera events, diskutera, bidra och göra skillnad.
– Vi har redan över 900 medlemmar som för intressanta dialoger om hur vi kan driva miljöfrågor och se till att kunskap om klimatförändringar sprids i samhället, fortsätter Shervin.
Fredag den 27 september hade Forskare för Framtiden ett informationsbord i samband med klimatmanifestationen vid Medborgarplatsen. Syftet var att stödja manifestationen, ha dialog med allmänheten och svara på klimatrelaterade frågor, inte minst kring de stora beteendemässiga omställningar som krävs för att uppnå klimatmålen.
Utrymme för nya idéer
Institutionen har även implementerat en checklista över enklare saker som varje medarbetare kan göra dagligen, exempelvis använda energisparfunktioner, släcka lampor, källsortera och kopiera sparsamt.
Nyligen har även ett nytt klimatnätverk startat på KI för alla klimatintresserade medarbetare. Tanken är att nätverket kan agera gräsrotsrörelse och stötta ledningen i klimatarbetet. Här lyfts olika idéer, stort som smått, bland annat möjligheten till grönsaksodling på campus och samarbete med campusrestaurangerna för mer lokalproducerad mat och information om koldioxidavtrycket för varje måltid.
Det blir också alltmer viktigt att lyfta hållbarhetsfrågorna, inklusive klimatrelaterade sådana, i KI:s olika utbildningar för att öka förståelsen för att KI:s huvuduppdrag, att gynna hälsan, även är relaterat till andra hållbarhetsmål.
Ny strategi ska omvandlas till praktik
Just nu pågår en dialog om KI:s verksamhetsplan för Strategi 2030 för att prioritera mål och uppdrag. Planen ska göra KI:s strategi till verklighet, och bland annat vara förankrad i FN:s Agenda 2030 och de Globala målen.
Mats J Olsson som är prefekt för institutionen för klinisk neurovetenskap menar att medarbetarnas insatser är mycket värdefulla.
– I samband med strategiarbetet besökte jag institutionens olika avdelningar, och det blev oerhört tydligt att det finns ett stort klimatengagemang. Det är bra att verksamheten driver på utvecklingen så att den här viktiga frågan inte bara blir toppstyrd. Vi behöver alla hjälpas åt, på alla nivåer, avslutar Mats J Olsson.