Stora silvermedaljen till Anita Aperia, Bertil Hamberger, Mai-Lis Hellénius och Sten Grillner
Fyra forskare belönas i år med Karolinska Institutets Stora silvermedalj. De tilldelas utmärkelsen för storartade insatser till stöd för universitetets verksamhet.
Sedan 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KI:s verksamhet. Nu presenteras 2019 års mottagare av Stora silvermedaljen. Medaljerna delas ut vid installationshögtiden i Aula Medica i oktober.
Anita Aperia, senior professor, institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI
Anita Aperia tilldelas Stora silvermedaljen för sina betydande insatser vid Karolinska Institutet och medicinsk forskning i stort. Aperia är barnläkare och en mycket framstående klinisk forskare. Hon hämtar sina frågeställningar från kliniska observationer och angriper dem i regel experimentellt och ofta i samarbete med experter från andra discipliner. Hennes favoritorgan är njuren, där hon visat att dopamin bildat i njuren reglerar saltbalansen och beskrivit en ny roll för saltpumpen: att skydda mot programmerad celldöd. Aperias forskning har uppmärksammats internationellt och genom ett flertal prestigefyllda pris.
Många läkare har erhållit sin forskarutbildning under Anita Aperias handledning. Utöver sin forskning, och framträdande roll i bl.a. Nobelkommitté och -församling, har Aperia haft stor betydelse för den kliniska pediatrikens organisation. Hon var även ordförande för Kungliga Vetenskapsakademiens klass för medicinska vetenskaper.
Under hennes ledning sammanfördes under 1990-talet de tre barnklinikerna i norra Stockholm till Astrid Lindgrens Barnsjukhus, en verksamhet inom Karolinska Universitetssjukhuset, som fortsatt är av mycket stor betydelse för barnsjukvården i Sverige.
Bertil Hamberger, professor emeritus, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI
Bertil Hamberger belönas med Stora silvermedaljen för sin långa gärning som forskare, lärare, chef och ledare inom medicinsk forskning och utbildning. Genom sina internationella åtaganden har han varit avgörande för att Karolinska Institutet idag har en särställning gällande forskning inom endokrinkirurgi.
Bertil Hamberger har arbetat för KI och Karolinska Universitetssjukhuset under nästan ett halvt sekel. Genom sitt stora engagemang har han bidragit till KI:s framgångar under flera decennier. Hamberger har varit engagerad inom såväl grundforskning som klinisk forskning. Som emeritus fortsätter han att bedriva aktiv forskning inom endokrinkirurgi, särskilt binjuretumörer.
Han har som mångårig ordförande för sjukhusets forskningskommitté varit mycket betydelsefull för utvecklingen av modern klinisk forskning, nya forskningshus och nära samverkan mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset.
Mai-Lis Hellénius, professor, institutionen för Medicin, Solna, KI
Mai-Lis Hellénius är en av landets främsta folkhälsoexperter. Hon bedriver en omfattande pedagogisk populärvetenskaplig verksamhet och förmedlar kunskap om livsstilens betydelse för folkhälsan. Hellénius belönas med Stora silvermedaljen för sitt banbrytande arbete med att etablera Sveriges första livsstilsmottagning samt sina exceptionella insatser som folkbildare inom folkhälsa.
I otaliga föredrag, böcker, debattinlägg, intervjuer samt prisbelönta kokböcker har Mai-Lis Hellénius engagerat och entusiastiskt spridit forskningsresultat. På så sätt har hon bidragit till allmänhetens kännedom om och intresse för i synnerhet kost och motion. Hennes bidrag har stimulerat till diskussion om bland annat stillasittande och dieter.
Mai-Lis Hellénius har även bidragit väsentligt till utvecklingen av den kliniska verksamheten – inte minst hennes banbrytande arbete med etableringen av Sveriges första livsstilsmottagning, på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. På 1980-talet var hon också en av de första läkarna i världen att skriva ut ”fysisk aktivitet på recept”.
Sten Grillner, senior professor, institutionen för neurovetenskap, KI
I 30 års tid har Sten Grillners forskning revolutionerat förståelsen för nervkretsar i ryggmärgen, vilka genererar de motoriska rörelser vi använder när vi ska förflytta oss. Han tilldelas Stora silvermedaljen för enastående bidrag till Karolinska Institutet samt neurovetenskap i stort.
Sten Grillner har arbetat på många olika nivåer vid Karolinska Institutet och varit en av skaparna av universitetets vetenskapliga landskap. Grillners forskningsresultat används nu i läroböcker och han är vida erkänd som en av pionjärerna inom neurovetenskapens nervkretsar och system. Han har varit chef för Nobelinstitutet för neurofysiologi - ett av de främsta forskningslaboratorierna i världen inom neurovetenskap.
Grillner har avsevärt förbättrat vår förståelse för de mekanismer som styr ryggradens funktion. På ett konkret sätt kopplar hans forskning samman nervkretsars funktion med beteende. Helt klart har Sten Grillner varit neurovetenskapens ansikte utåt, både för Karolinska Institutet och för Sverige i internationella sammanhang.