Närmare 135 miljoner i projektanslag från KAW
Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism.
I sin helhet delar KAW i år ut 640 miljoner kronor till 20 grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik med potential att leda till vetenskapliga genombrott. Stiftelsen har särskilt satsat på att öka andelen kvinnor som huvudsökande i de projekt som beviljas anslag.
– Därför är det glädjande att se att 30 procent av de beviljade projekten som gått igenom den internationella granskningsprocessen i år leds av kvinnor. Det är en trend vi hoppas fortsätter. Stiftelsen har en tydlig målsättning att minst 40 procent av projekten ska ledas av kvinnor innan 2022, säger Peter Wallenberg jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.
De fyra projekten vid KI som får anslag:
Vaccin mot RA
Projekt: "En förändrad syn på autoimmun sjukdom utgående från positionell kloning av Ncf1-genen"
Huvudsökande: Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Medsökande: Elias Arnér och Roman Zubarev
Beviljat anslag: 36 500 000 kronor för ett femårigt projekt
Kort sammanfattning: Projektet handlar om att försöka förstå hur lymfocyterna, vita blodkroppar som utgör viktig del av immunförsvaret, regleras av så kallade reaktiva syreföreningar eller oxidanter. Med denna kunskap hoppas forskarna inte bara kunna förstå bättre hur immunsystemet fungerar utan också kunna utveckla och förbättra vaccin för att förhindra utveckling av reumatoid artrit (RA) och så småningom även andra autoimmuna sjukdomar. Autoimmuna sjukdomar drabbar ungefär fem procent av befolkningen och uppstår när immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad.
Epigenetiska mekanismer vid MS
Projekt: ”Epigenetiska mekanismer bakom aggressiv inflammation och förlust av hjärnvävnad vid multipelskleros”
Huvudsökande: Maja Jagodic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap
Medsökande: Gonçalo Castelo Branco och Fredrik Pihl
Beviljat anslag: 28 000 000 kronor för ett femårigt projekt
Kort sammanfattning: Forskningen handlar om att försöka förstå hur så kallade epigenetiska mekanismer – det vill säga miljöorsakade och reversibla förändringar i arvsmassan – kan bidra till uppkomsten och utvecklingen av multipel skleros (MS). Två egenskaper hos dessa epigenetiska mekanismer som är särskilt viktiga för att förstå sjukdomsutveckling och hitta nya behandlingar är att förändringarna är både stabila och reversibla. Forskarna hoppas att de genom sitt projekt ska kunna bidra med den tidigare saknade länken mellan genetiska faktorer och miljöpåverkan, som tros ha stor betydelse när det gäller risken att drabbas av MS och liknande kroniska inflammatoriska sjukdomar. Detta kan sedan bli en ingång till att utveckla nya behandlingar.
Oligodendrocyters roll för MS
Projekt: "Ny kunskap om oligodendrocyters roll för uppkomst och progression av multipel skleros”
Huvudsökande: Gonçalo Castelo Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Medsökande: Tomas Olsson
Beviljat anslag: 34 000 000 kronor för ett femårigt projekt
Kort sammanfattning: Oligodendrocyter är en typ av celler som producerar myelin, ett ämne som skyddar nervcellerna och möjliggör att nervsignalerna överförs med högre hastighet. Vid multipel skleros (MS) leder störd immunologisk funktion till att myelinet bryts ned och att oligodendrocyterna till slut dör, vilket kraftigt försämrar nervsignaleringen. Det aktuella projektet utgår från tidigare studier där forskarna visat att oligodendrocyter och stamcellsliknande celler (progenitorer) som kan utvecklas till sådana vid MS har mycket gemensamt med immunceller – och även kan påverka immuncellerna och få dem att ändra beteende. Forskarna ska nu ytterligare undersöka detta samspel i syfte att utveckla bättre behandlingar mot MS.
Mitoktondriell sjukdom
Projekt: "Mitokondriella metyltransferaser – från upptäckt till sjukdom”
Huvudsökande: Anna Wredenberg, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Medsökande: Nils-Göran Larsson, Anna Wedell och Joanna Rorbach
Beviljat anslag: 36 000 000 kronor för ett femårigt projekt
Kort sammanfattning: Mitokondrierna kallas ofta cellens kraftverk eftersom det förser cellen med livsnödvändig energi, men mitokondrierna är också viktiga för andra processer i cellen. Störd mitokondriefunktion kan leda till flera olika sjukdomar och är oftast ärftligt. Det nu finansierade projektet kombinerar expertisen hos fyra forskargrupper vid KI för att upptäcka, karakterisera och reglera mitokondriella så kallade metyltransferaser, som är enzymer med väsentliga men huvudsakligen förbisedda funktioner för ett antal mitokondriella processer.