Nyhetsarkiv

Intensivvård i samband med covid-19—stress, samarbete och säkerhetsklimat—En studie av personal och chefer inom intensivvården under och efter pandemin kan ge kunskap som kan användas både vid hög arbetsbelastning och vid framtida omställningar orsakade av extremsituationer.

Som ett av få länder höll Sverige sina grundskolor och förskolor öppna under pandemivåren 2020. Hittills finns lite forskning om vilka konsekvenser öppna skolor kan ha för risken att barn drabbas av svår covid-19. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att ett barn per 130 000 fick vård på intensivvårdsavdelning på grund av covid-19 under mars till juni när grundskolorna var öppna. Arbetet har publicerats som ett brev till redaktören i New England Journal of Medicine.

Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

Hallå där Maria Fjell, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet som nyligen försvarat sin avhandling "Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy - A randomized controlled trial”. Vad handlar den om?

Inom ramen för arbetet med Strategi 2030 har KU och KFU i uppdrag att ta fram en pedagogisk plan för KI. Enheten för Undervisning och lärande (UoL) leder arbetet med att ta fram ett förslag. Carl Savage och Teresa Sörö ingår i projektteamet som just nu formulerar ett gemensamt avstamp om lärande på KI.

I vissa fall kan immunceller i lungorna bidra till att förvärra ett virusangrepp. I en ny studie beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur olika typer av immunceller, makrofager, i lungorna utvecklas och vilka som kan ligga bakom svåra lungsjukdomar. Studien som publicerats i Immunity kan komma att bidra till framtida behandlingar för covid-19 och andra sjukdomar.

En studie har visat att legalisering av abort i Mexico City och till tillgång till laglig och säker abort minskar abortrelaterad sjuklighet såsom exempelvis blödning.

En vecka före julafton presenterade regeringen den så kallade forskningspolitiska propositionen – det dokument som pekar ut forskningens inriktning och prioriteringar under de närmaste fyra åren. Propositionen ligger i linje med KI:s strategi, menar rektor Ole Petter Ottesen.

Mindre studier har antytt att en grupp läkemedel som kallas RAS-blockerare kan vara skadliga för personer med avancerad kronisk njursjukdom, och läkare avslutar därför ofta behandlingen för dessa patienter. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att stoppad behandling visserligen är kopplat till en minskad risk att behöva dialys, men också en ökad risk för hjärt-kärlhändelser och död. Resultaten publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Vi vill gratulera Victoria Menéndez-Benito vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått ett tvåårigt forskningsanslag inom programmet för strategisk mobilitet från Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF). Dessa bidrag har som mål att öka kunskapsutbyten, personliga utbyten samt "korsbefruktning" mellan akademi/forskningsinstitut och näringsliv/företag.

Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

Barncancerfondens största forskningsutdelning för året är klar. Totalt delas 146 miljoner kronor ut, ett nytt rekordbelopp i kampen mot barncancer. 51,6 av dessa går till forskning vid Karolinska Institutet.

Pauliina Damdimopoulou, forskare vid CLINTEC medverkar i ett internationellt lag med forskare som skrivit en rapport om hormonstörande ämnen i plast.

Två forskare på KI har beviljats anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse med sammanlagt ca 6 miljoner kronor. Stiftelsen stödjer forskning inom samhällsvetenskaperna.

Margarita Mondaca på sektionen för arbetsterapi har blivit utsedd till biträdande/ställföreträdande PD för arbetsterapeutprogrammet.

Lise-lott Rydström är utsedd till ny PD för specialistsjuksköterskeprogrammen och Anna Jervaeus är utsedd till biträdande/ställföreträdande PD för samma program.

Per Nilsson är ny biträdande/ställföreträdande sektionschef på sektionen för neurogeriatrik från och med den 1 december i år.

Hallå där Sebastian Lindblom, doktorand vid sektionen för fysioterapi! Den 8 januari kommer du att försvara din avhandling "Understanding the links : the exploration of care transitions between hospital and continued rehabilitation in the home after stroke”. Vad handlar den om?

Under pandemivåren fick högskolesektorn inklusive Karolinska Institutet ett tillfälligt tillstånd från regeringen för att analysera covid-19-tester i samband med att smittspridningen ökade. Antalet genomförda analyser växte snabbt, men nu har andra aktörer kommit igång vilket innebär att KI kan återgå till ordinarie laboratorieverksamhet. Dock finns det fortfarande beredskap att ställa om ifall behov skulle uppstå.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS. Studien som har genomförts vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet har publicerats i tidskriften American Journal of Psychiatry.

Sophia Ceder och Klas Wiman och deras kollegor på institutionen för Onkologi-Patologi har tillsammans med forskare från Peter MacCallum Cancer Center, University of Melbourne, University of Cambridge och Aprea Therapeutics publicerat en studie i EMBO Molecular Medicine som ökar förståelsen kring de mångsidiga mekanismer om hur APR-246 inducerar cancercelldöd.

Coronapandemin slog hårt på samhället globalt, även om hotet varit känt sedan länge. Sedan pandemin utbröt har KI:s rektor Ole Petter Ottersen tillsatt åtta resursgrupper för att skapa långsiktig hållbarhet och beredskap. Den senast tillsatta gruppen, interdisciplinär resursgrupp post-pandemin (KIRP), ska samla erfarenheter från pandemin och bidra till att förbättra och stärka beredskapen inför kommande kriser.

En lektor och övertandläkare, en adjunkt och en professor är nya ledamöter i KI:s pedagogiska akademi. De besitter djupa och breda kunskaper i högskolepedagogik och visar på olika sätt hur de sätter studentens lärande i centrum.

Hallå där Sophie Gaber, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi! Den 22 januari kommer du att försvara din avhandling "The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of Everyday Technology use”. Vad handlar den om?

Rosaria Galanti, adjungerad professor vid institutionen för global folkhälsa, tilldelas CAN:s 2020 års drogforskningspris för kunskap om tobaksanvändningens hälsoeffekter och om varför man börjar eller slutar använda tobak.

Systembolagets Alkoholforskningsråd beviljade 28 forskningsprojekt anslag i sin årliga utlysning. Fem av dessa anslag tilldelas forskare vid institutionen för global folkhälsa.

Tre forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 12 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.

Veronica Lindström och Vanja Berggren tillträder som sektionschef respektive biträdande/ställföreträdande sektionschef för omvårdnad den 1 januari 2021. Veronica kommer då tillbaka från Sophiahemmets högskola där hon arbetat det senaste halvåret.

Mikael Tiger, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, får rätt mot Läkemedelsverket i en tvist om avgiftsbefrielse för en klinisk prövning. Det står klart efter att ärendet överklagats ända till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

I jakten på nya sätt att behandla den obotliga sjukdomen glaukom, grön starr, har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus hittat ytterligare ledtrådar till sjukdomens uppkomst. En ny studie påvisar hur olika störningar av nervcellernas ämnesomsättning samverkar med ett förhöjt tryck i ögat. I djur- och cellmodeller hade behandling med rapamycin och pyrodruvsyra en skyddande effekt. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning. Fynden, som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), ger stöd för vidareutveckling av ett alternativ till dagens diagnostiska lapptest.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Stefan Swartling Peterson har anställts som professor i global omställning för hälsa från 1 januari 2021.

Susanna Aufwerber vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Effects of early functional mobilization after acute Achilles tendon rupture repair" den 18 december 2020. Huvudhandledare är Paul W Ackermann.

De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat, med risk för felaktiga eller försenade vårdinsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat genetiska förklaringar till skillnaderna. Studien publiceras i Molecular Psychiatry och kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Kunskapsprovets praktiska del går inte att genomföra på ett smittsäkert sätt. Därför ställer Karolinska Institutet in det prov som skulle ha hållits i januari för tandläkare med examen från länder utanför EU och EEU.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.

Samir El Andaloussi, forskare vid institutet för laboratoriemedicin, har tilldelats det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2020 för projektet ”Frisättning av modifierade extracellulära vesiklar för leverans av genterapi”.

Tânia Costa vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har tilldelats Dan Grandér Memorial Prize 2020 för bästa doktorsavhandling inom Cancerforskning vid Karolinska Institutet under 2019. Prismotiveringen lyder: ”Med en omfattande och ändå fokuserad avhandling, som sträcker sig från molekylära mekanismer till patientresultat, åskådliggörs rollen för PAK 4 i tumörutveckling och prognos”.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Fredrik Karlsson vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Epidemiological and experimental studies on sarcoma with focus on gastrointestinal stromal tumors" den 11 december 2020. Huvudhandledare är Robert Bränström.