Nyhetsarkiv

Fatigue, eller svår trötthet/orkeslöshet, är ett besvärande symptom för många patienter med obotbar cancer. Tyvärr saknas idag bra farmakologiska behandlingsalternativ och de som finns är behäftade med risk för biverkningar och/eller tillvänjning.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har stärkt samarbetet inom precisionsmedicin genom att inrätta Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) och nu slutit ett unikt samarbetsavtal.

Caroline Ran, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats Harold Wolff-John Graham Award som ett erkännande av hennes enastående prestationer inom huvudvärksforskning. Priset som finansieras av American Academy of Neurology (AAN), uppgår till ca 10 000 kronor, plus ca 2 000 kronor i traktamente för att tala vid AAN: s årsmöte i april 2022.

Från och med 1:a mars anställs Eva Joelsson-Alm som lektor i vårdvetenskap på Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset. Anställningen är förenad med anställning som universitetssjuksköterska på Södersjukhuset. Hon blir därmed den första universitetssjuksköterskan som anställs som lektor vid KI.

På preprint-servrar trängs högintressanta forskningsartiklar med artiklar av tveksam kvalitet. Preprintklubben letar rätt på guldkornen som är värda vår uppmärksamhet – och nu ingår även forskare vid Karolinska Institutet.

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 150 miljoner i anslag till svensk barncancerforskning, därav 60 miljoner kronor till totalt 32 forskare på Karolinska Institutet.

Forskningsstudien "Aktivare Vardag" syftar att testa ett hälsofrämjande program med fokus på levnadsvanor och vardagsaktivitet för att förebygga risk för framtida stroke. Du som är 55-75 år, bosatt i Region Stockholm och är motiverad att förändra dina levnadsvanor är välkommen att delta. Känner du någon som skulle passa i studien tipsa gärna personen att ansöka.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.

KOMMENTAR Nattens ryska militära aggression mot Ukraina måste fördömas kraftfullt. Att en av världens stormakter, med tillgång till enorma vapenarsenaler inklusive kärnvapen, beter sig på det här sättet är fullständigt oacceptabelt och oansvarigt och sätter inte bara Ukraina i en väldigt svår situation med risk för avsevärda humana lidanden och konsekvenser för befolkningen. Det leder också till att hela världen nu befinner sig i ett extremt riskfyllt läge.

EU har beviljat Karolinska Institutet stöd för flertalet nya projekt inom programmet Horizon Europe, unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Det största av dem är PARC som ska bidra till en säkrare kemikaliehantering och förbättra dialogen mellan forskare och myndigheter.

I en ny studie av forskare vid gruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, identifierades osteomodulin som en ny biomarkör för kärlförkalkning. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Clinical and Translational Medicine.

När hon var 14 år behandlades hon för cancer och fick höra att hon skulle få svårt att bli gravid i framtiden. Idag har Jessica Strid två barn. ”Jag är väldigt tacksam”, säger hon.

Många unga människor som fått nedsatt fertilitet till följd av cancerbehandling kan tack vare forskning ändå bli föräldrar. Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar på några vanliga frågor.

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications.

Nikolaos Christidis mandatperiod börjar i juni 2022 och han kommer även att fungera som ordförande för gruppen 2023-2024.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Depression är ett vanligt och allvarligt psykiskt tillstånd. Det orsakar många olika symtom, som att känna sig hopplös och nere och att tappa intresset för vanliga aktiviteter eller hobbies. För att få diagnosen depression måste symtomen pågå i minst två på varandra följande veckor. I värsta fall kan detta psykiska tillstånd leda till självmord. Depression är vanligt runt om jorden och har stor variation i debutålder, och den förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor än hos män.

Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland som publicerats i tidskriften PNAS.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

KI-forskaren Lu Yi tilldelas 1,5 miljoner euro (knappt 16 miljoner kronor) från det Europeiska forskningsrådet prestigefyllda anslag ERC Starting Grant. Pengarna ska gå till forskning om olika undertyper av depression med målet att hitta behandlingar som fungerar för fler.

Forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, får en donation om 15 miljoner kronor från Schörling Foundation. Donationen har till syfte att stärka den thoraxkirurgiska teknik- och metodutvecklingen och därtill hörande forskning vid gruppen.

Spindeltråd är naturens mest högpresterande fiber då den kombinerar hög draghållfasthet och stor töjbarhet. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att producera spindeltrådsproteiner och siktar på att skala upp spinningsprocessen. Hållbara alternativ till petroleumbaserade produkter behövs eftersom miljöföroreningarna som orsakas av exploateringen av dessa begränsade resurser är omfattande.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Varje dag utsätts människor för ett stort antal miljöföroreningar. Hur riskerna med dessa blandningar ska bedömas, den så kallade cocktaileffekten, har länge varit ett problem för både forskare och myndigheter. I en studie i tidskriften Science presenterar nu forskare från bland annat Karolinska Institutet en ny strategi där man kopplar samman befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller.

Riktlinjerna för bästa praxis kring förbättrad användning av teknik vid demensvård togs fram för något år sedan, bland annat forskare från forskargruppen CACTUS. I december publicerades en uppdatering av riktlinjerna.

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie jämfört blod- och spermaprover från pappor till barn med genetiska syndrom där studien visar på högre grad av genetisk avvikelse i sperma än i blod. Resultatet kan få direkt betydelse för val av analysmetod och provmaterial vid utredning för genetiska syndrom. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Molecular Genetics & Genomic Medicine.

Erik Vismer och hans fru sökte hjälp på en IVF-klinik för att få barn. Men processen krävde mer tid och kraft än de hade väntat sig. Läs om drömmen att få barn i ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

Enligt WHO är nära 50 miljoner par runt om i världen ofrivilligt barnlösa. Och efterfrågan på assisterad befruktning väntas öka – för behandlingarna har blivit både effektivare och tillgängliga för fler. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om ofrivillig barnlöshet från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.

Nu lanseras nya satsningar för att stärka Karolinska Institutets utveckling som ett universitet med banbrytande forskning. Flera av satsningarna riktas till yngre medarbetare inklusive KI Research Incubator, KIRI, som blir en virtuell mötesplats för tvärvetenskapliga samarbeten. Ytterligare två satsningar befinner sig i planeringsstadiet – ett mentors- och coachningsprogram och ett nytt nätverk för att stärka kvinnliga forskares och lärares meriteringsmöjligheter.

Karolinska Institutet erbjuder inom kort en förberedelsekurs för läkare utbildande utanför EU/EES. Uppdraget kommer från Sveriges läkarförbund som beviljats 5,7 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen i syfte att förbättra möjligheterna för utlandsutbildade läkare att klara kunskapsprovet för svensk läkarlegitimation.

Studien, som letts av professor Per Uhlén, presenterar en modell och mekanism för hur riskgenen CACNA1C påverkar hjärnans funktion och risken för psykiatrisk sjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en mekanism som kan förklara hur diabetes orsakar vävnadsskador när syrenivåerna sjunker. Studien, som har publicerats i tidskriften eLife, identifierar ett proteinkomplex som en möjlig måltavla för behandling av diabeteskomplikationer.

I en ny studie publicerad i Nature Metabolism, visar KI-forskare hur störningar i energiomsättningen i människans fettceller kan leda till utveckling av inflammation och insulinresistens.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.

Forskare vid Karolinska Institutet har med hjälp av tekniken spatial transkriptomik kartlagt genuttrycket i tjocktarmen hos möss. Resultatet är en karta som visar var i vävnaden enskilda gener uttrycks. När forskarna passade in tidigare kända mänskliga transkriptionsdata på kartan gav det nya kunskaper om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Karolinska Institutets (KI) rektor Ole Petter Ottersen har ett förordnande som sträcker sig till den 28 februari 2023. Mot bakgrund av detta har KI:s konsistorium beslutat att inleda en öppen rekryteringsprocess för att föreslå en rektor och utse en prorektor från och med 1 mars 2023.

Den 17 november anordnade Occupational Science Europe (OSE) sin första online-konferens: ”Everyday life: living and doing in a changing society”. Organisationen har under flera år regelbundet anordnat vanliga konferenser, men i dessa pandemitider blev det således en onlinekonferens, något som skulle visa sig bli succéartat.

I en ny studie publicerad i Science har forskare vid Yale University, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat en teknik som ger mycket precis information om placeringen av aktiva och inaktiva gener i en specifik vävnad. Det kan ge viktig kunskap om hur olika vävnader utvecklas och hur epigenetisk reglering bidrar till sjukdomsuppkomst.

Under två halvdagar samlades studenter, forskare & andra från en rad olika ämnesområden online för att samtala kring frågor som rör ojämlikhet & sårbarhet i relation till covid-19-pandemin i Norden. The Nordic Pandemic Network, ett interdisciplinärt nätverk för samarbete om frågor som rör covid-19 & dess påverkan på de nordiska länderna, stod som värd. KI är en del av nätverket, tillsammans med University of Copenhagen, Roskilde University, University of Stavanger & Hanken School of Economics.

I årets stora anslagsomgång från Hjärt-Lungfonden delar forskare vid Karolinska Institutet på totalt 95 776 000 kronor. Sammanlagt är det cirka 70 projekt vid KI som nås av anslaget.

Under februari månad börjar ombyggnationen av fastigheten Fysiologen som ett led i den life science-satsning som görs på Karolinska Institutet och i Hagastaden. Byggnaden ska bli en attraktiv och modern kontors- och labbmiljö för nya aktörer med koppling till medicin och hälsa och förväntas vara klar under 2023.

Det uppskattas att över 10 % av världens befolkning lever med en psykiatrisk störning, med betydande effekter på bland annat hälsa och ekonomi i alla världens länder.

Behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer, CIN3, kan orsaka problem vid senare graviditeter bland kvinnor i fertil ålder. En ny registerstudie från Karolinska Institutet visar ökad risk för ett antal graviditetskomplikationer efter sådan behandling, men att riskerna har minskat över tid och att den ökade risken för spädbarnsdöd helt försvunnit. Studien, som omfattar ett stort antal födslar i Sverige över en 46-årsperiod, har publicerats i Annals of Internal Medicine.

Tre forskargruppsledare vid Karolinska Institutet erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept 2022, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från europeiska forskningsrådet (ERC) och vill försöka nyttiggöra sina upptäckter. De projekt vid KI som nu får stöd handlar bland annat om att vidareutveckla en ny metod för sekvensering och att skala upp textiltillverkning med konstgjord spindeltråd.

Vi gratulerar Richard Rosenquist Brandell som utsetts till Årets Cancernätverkare 2022 av Nätverket mot cancer. Richard Rosenquist Brandell är professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset samt föreståndare för den nationella satsningen Genomic Medicine Sweden, GMS.

Anders Österborg tillsammans med Lotta Hansson och Lisa Blixt, alla vid institutionen för onkologi-patologi har under kort tid publicerat ett flertal artiklar kring COVID-19 med fokus på kronisk lymfatisk leukemi (KLL) inom regionala och internationella nätverkssamarbeten.

A Working Lab utvidgar sin verksamhet med en nod för co-working och delade laboratoriemiljöer vid Alfred Nobels Allé 10, som planeras att öppna våren 2022. Här ska studenter, forskare och universitetets medarbetare kunna mötas och hitta samarbetsformer för innovationer inom life science.

Nagihan Bostancis mandatperiod börjar i juni 2022 och hon kommer även att fungera som ordförande för gruppen 2023-2024.