Forskningsutbyte med Duke University – drönare som ”first responders”
Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet, har i samarbete med Duke University i USA genomfört ett forskningsutbyte kring användningen av drönare som ”first responders” vid hjärtstopp. Under ett symposium i Göteborg delade forskare och räddningstjänst från både Sverige och USA sina erfarenheter och diskuterade framtida möjligheter att förbättra prehospitala räddningssystem med hjälp av drönarteknik.
Årligen drabbas cirka 6000 personer i Sverige av ett plötsligt oväntat hjärtstopp. Enligt det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret överlevde endast 12 procent år 2022. Centrum för hjärtstoppsforskning (HSC) har i flera forskningsprojekt prövat möjligheten att förkorta tid till behandling med hjärt-lungräddning (HLR) och en hjärtstartare med olika räddningssystem, inkluderande utplacering av hjärtstartare på ”hotspots”, utlarmning av räddningstjänst och frivilliga SMS-livräddare.
År 2014 inleddes ett forskningsprojekt om möjligheten att med obemannade drönare leverera hjärtstartare vid misstänkt hjärtstopp. Genom att använda registerdata från det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret och kartmodeller, har optimal placering kunnat kartläggas. Via simulering har leveransmetoder och interaktion under larmflöde mellan larmoperatör och inringare kunnat utformas. I juni 2020 inleddes utlarmning av hjärtstartarutrustade drönare i Göteborgsområdet och under 2024 är fem system aktiva. Resultat från studier har publicerats i välrenommerade tidskrifter såsom JAMA, The Lancet digital health och The New England journal of Medicine.
Forskningsprojekt i North Carolina
Monique Starks, kardiolog och docent vid Duke University, har i flera år varit engagerad inom hjärtstoppsforskning i North Carolina. Gruppen är den första i USA som fått finansiering från National Institutes of Health samt från American Heart Assocication (AHA) för att utvärdera drönare som leverantör av hjärtstartare.
Som ett led i att starta upp en första amerikansk studie om drönare som leverantör av hjärtstartare, arrangerades ett forskningssymposium i Göteborg i september. Förutom forskare från Duke University deltog även Timothy Chan, professor i GIS-modellering vid Universitetet i Toronto, medicinskt ansvariga för ambulanssjukvården, representation från flera polismyndigheter, James City Virginia, samt Sheriff Bobby Kimbrough, Forsyth County.
Drönare som ”first responders”
För att dela erfarenheter och hitta samarbetsmöjligheter arrangerades ett forskningssymposium och studiebesök i Göteborg över två dagar. Från Västra Götalandsregionen med sjukvårdens larmcentral (SvLc) presenterade Carl Aminoff och Per Örninge sin verksamhet och erfarenheter med utlarmning av drönare.
– Väldigt spännande att diskutera hur denna typ av teknik kan skapa värde i larmkedjan och dela hur tankarna går här i Sverige kontra USA och hur vi gemensamt kan dra nytta av varandra, säger Magnus Kristiansson, innovationsledare på Innovationsplattformen VGR och doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Magnus Kristiansson presenterade sin pågående forskning kring möjligheter att nyttja live-stream av video från drönare på skadeplats till larmcentral som en ytterligare del i vad ”Drones as First Responders” (DFR) kan göra i framtiden.
De drönare som är aktiva i Västra Götalandsregionen har potential att utföra fler uppgifter där överföring av video från skadeplats redan de första minuterna vid allvarlig händelse som en trafikolycka, brand eller hjärtstopp har potential att skapa situationsmedvetenhet, identifiera faror för framryckande enheter, samt optimera antalet utlarmade resurser.
Polisen Väst presenterade sin verksamhet med drönare och delegationen fick möjlighet att göra studiebesök på ledningscentralen för övervakning med drönare på polishuset i Göteborg. Drönaroperatören Everdrone genomförde en mycket uppskattad förevisning av sina drönare samt det regulatoriska ramverk som gäller 2024.
– Denna typ av erfarenhetsutbyte mellan internationella forskningsgrupper och blåljusverksamheter är helt avgörande för att vi skall kunna utveckla nya mer effektiva prehospitala räddningssystem framöver, säger Andreas Claesson, huvudansvarig forskare för drönarprojektet på Centrum för hjärtstoppsforskning vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Centrum för hjärtstoppsforskning kommer tillsammans med Västra Götalandsregionen under 2025 pröva möjligheten att använda befintliga hjärtstartardrönare för att överföra högupplöst video till från skadeplats till larmcentral.