KI Biobank firar 20 år: ”En guldgruva för forskare”
KI Biobank i Solna firar i år 20-årsjubileum. Totalt 8,5 miljoner prover från 750 000 personer förvaras idag i frysarna. – Biobanken är central för att kunna möta framtidens forskningsbehov, säger biobankens chef Sanela Kjellqvist.
För 20 år sedan bars de första frysarna in i det som idag är core-faciliteten KI Biobank i Solna. Det visade sig att golvet inte klarade frysarnas tyngd och fick förstärkas.
Sedan dess har biobanken utvecklats från några få frysar till ett högteknologiskt laboratorium där 8,5 miljoner prover från 750 000 människor idag förvaras.
Biobanken är central för hela universitetet och en förutsättning för att kunna möta framtidens forskningsbehov, enligt Sanela Kjellqvist, chef för KI Biobank (KIBB).
– När vi närmar oss precisionsmedicin utgår all forskning från mänskliga prover. Varje forskargrupp kan inte hantera sina prover för sig, det skulle innebära många risker men också kosta mycket pengar, säger Sanela Kjellqvist.
Reglerat av svensk lagstiftning
Vad är då en biobank? Sanela Kjellqvist beskriver det som en organisation som hanterar olika typer av prover från människa. Syftet är medicinsk forskning, eller vård och behandling.
Biobanken både förvarar prover och hanterar data kopplade till dem. Arbetet är starkt reglerat av svensk lagstiftning, för att säkerställa att proverna används på ett etiskt sätt.
– Det är viktigt att man har en struktur och en organisation som kan hantera allt från spårbarhet på provnivå till provernas kvalitet. KI:s biobank är unik på flera sätt, framför allt för att vi är forskningsintegrerade och verkar i nära samarbete med forskare, säger Sanela Kjellqvist.
En del av proverna försvaras i rumstemperatur, men majoriteten förvaras vid en temperatur på minus 80 grader. Celler som man vill kunna arbeta vidare med och förädla förvaras i flytande kväve vid minus 190 grader.
Alla forskare som vill använda biobanken måste ha en etiskt godkänd ansökan på plats samt samtycke från studiedeltagarna.
Personal dygnet runt
Säkerheten är också mycket viktig. I vintras skedde ett fryshaveri vid en annan del av Karolinska Institutet där tusentals forskningsprover förstördes – en stor förlust för forskningen.
För att säkerställa att detta inte kan hända vid KI:s biobank är alla frysar kopplade till ett larmsystem med en tydlig ansvarskedja.
– Det finns jourpersonal dygnet runt som kan evakuera proverna om något skulle hända, säger Sanela Kjellqvist.
Totalt 22 anställda arbetar idag vid biobanken. It-delen som bland annat hanterar spårbarhet har utvecklats kraftigt. Det har även de delar som hanterar de regulatoriska och laborativa bitarna.
– Jag vill särskilt lyfta vår oerhört kompetenta personal. Vi finns för att stötta forskarna och vårt mål är att de prover vi har ska användas ännu mer. De är en guldgruva för forskare, säger Sanela Kjellqvist.
Röster från användare
Kamila Czene: ”Helt oumbärlig för våra studier”
Kamila Czene är professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp studerar riskfaktorer och prognos vid bröstcancer.
Forskningen bygger på möjligheten att integrera många olika datakällor – klinisk, genetisk och molekyär data, nationella register, enkätsvar och data från biobanken.
– KI Biobank är helt oumbärlig för våra studier. Vi har samlat in blodprover från omkring 80 000 kvinnor, kvinnor som genomgått mammografi och kvinnor som diagnosticerats med bröstcancer. Med hjälp av biobanken har vi kunnat kartlägga genetiska och epigenetiska markörer för bröstcancer och analysera proteiner och microRNA i plasmaprover, säger hon.
Biobanken är mer än bara ett lager för prover – den säkerställer också framtida forskningsmöjligheter och underlättar internationellt samarbete, enligt Kamila Czene.
– Möjligheten att gå tillbaka till lagrade prover när nya forskningsfrågor eller teknologier uppkommer är avgörande för både pågående och framtida forskning.
Christian Rück: ”Har många viktiga kompetenser”
Christian Rück är professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och överläkare vid Psykiatri Sydväst i Stockholm. Bland annat forskar han om riskfaktorer för psykisk sjukdom och suicid, men också om nya behandlingar.
Hans forskargrupps provsamlingar hos biobanken rör depression, ångest, tvångssyndrom och suicid. Enligt Christian Rück är biobanken helt nödvändig för att kunna hantera och bevara proverna på ett säkert sätt.
– Vi hade tidigare en egen frys i Flemingsberg. Det är verkligen en lättnad att personer som kan detta nu ansvarar för proverna, då de är helt ovärderliga för oss. För en vanlig forskare är det oftast överkurs att kunna allt om provhantering. Personalen vid biobanken har också annan viktig kompetens, som att stötta vid procedurer kring provutlämning och avtal.
Johan Lindberg: ”Hjälpte oss etablera bästa möjliga arbetssätt”
Johan Lindberg är senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Hans forskning går ut på att försöka förstå vilken behandling som är bäst för en cancerpatient genom att titta på de mutationer som finns i cancercellerna.
Varje vecka skickas biologiskt material från cancerpatienter till biobanken där personalen tar hand om det och utvinner DNA och andra substanser.
Johan Lindbergs team tar sedan hand om DNA:t igen och förbereder det för storskalig DNA-sekvensering, det vill säga kartläggning av mutationer i cancercellerna. Informationen används sedan i stora kliniska läkemedelsstudier.
– Utan KI Biobank skulle det inte vara möjligt att genomföra de kliniska studier som mitt team jobbar med, till exempel ProBio-studien där vi utvärderar om mutationer i cancercellerna kan användas för att välja rätt behandling för patienter med spridd prostatacancer, säger han.
Finns det något du tycker att fler borde känna till om KI Biobank?
– Jag tror att många forskare går in på biobankens hemsida, läser lite snabbt och bestämmer sig för att biobanken inte kan hjälpa dem med just deras studie. Då missar de att personalen är villig att möta användarnas behov och etablera nya flöden. När ProBio-studien startades hjälpte de oss att etablera bästa möjliga sätt att processa de provtyper vi samlar in. Det var mycket uppskattat, avslutar Johan Lindberg.