Nya rön om mänskliga äggceller

I studien, som leds av Pauliina Damdimopoulou, universitetslektor och forskningsgruppledare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), görs en detaljerad jämförelse av omogna folliklar från både barn och vuxna. Resultaten avslöjar betydande variationer i omogna oocyter, både inom de enskilda åldersgrupperna och mellan dem, som hittills varit okända. 

Äggstocksfolliklar hos barn och vuxna

Äggstocksfolliklar är avgörande för kvinnlig fertilitet. De bildas under fosterutvecklingen och utgör en begränsad reserv på cirka en miljon primordiala folliklar. Varje follikel innehåller en omogen oocyt som befinner sig i ett vilande stadium tills den aktiveras för tillväxt. Aktivering och tillväxt av folliklar fram till ägglossning är en process som hos människan tar ungefär ett år. Även om full follikeltillväxt till ägglossning är möjlig först efter puberteten, förekommer de tidiga tillväxtstadierna även hos barn. Denna studie fokuserar på dessa tidiga tillväxtstadier och presenterar den första jämförelsen någonsin mellan folliklar hos vuxna och barn.

Nya follikeltyper

Forskargruppen analyserade genuttryck från 120 omogna folliklar från både barn och vuxna och blev förvånade över resultaten. De upptäckte nämligen två huvudtyper av folliklar i båda åldersgrupperna: en med en genuttrycksprofil som är typisk för omogna oocyter, och en annan med motsatt profil, med låg oocytaktivitet. Istället för oocyter hade den senare follikeltypen en tydlig genuttrycksprofil relaterad till signalering. Detta tyder på att upp till en tredjedel av de omogna folliklarna kanske inte är inriktade på att mogna sina oocyter, utan i stället kan spela en roll i utsöndringen av tillväxtfaktorer, vilket potentiellt kan stödja tillväxten av andra folliklar.

Forskarna jämförde också folliklar mellan barn och vuxna. Även om genuttrycksprofilerna under tidig follikeltillväxt överlag var likartade hos både barn och vuxna, observerades variationer relaterade till den extracellulära matrisen, theca-cellerna och miRNA-profilerna. Detta tyder på att de omogna folliklarna, som bildas under fosterutvecklingen, genomgår förändringar när flickor når könsmognad. 

Studien visade också att enbart follikelmorfologi är inte tillräcklig för att på ett tillförlitligt sätt kategorisera folliklar, vilket understryker behovet av ytterligare markörer. Identifieringen av markörgener för folliklarnas subtyper och tidiga tillväxt kan bidra till att förfina metoderna för fertilitetsbedömning hos kvinnor.

Betydelse för fertilitetsbevaring

Barn och kvinnor som genomgår cancerbehandlingar löper högre risk för infertilitet eftersom cellgifter är giftiga för folliklarna. En del av proverna i studien kom från barn som genomgick fertilitetsbevarande behandling, en teknik där en bit av äggstocken, innehållande omogna folliklar, avlägsnas och frysbevaras innan de skadliga behandlingarna påbörjas. Författarna fann att folliklar från behandlade barn uppvisade ökad inflammation. Det är ännu inte känt hur inflammation i folliklar kan påverka kvaliteten på oocyterna.