Två innovationsmiljöer på KI får anslag från Vinnova
Vinnova satsar på precisionsmedicin och delar ut finansiering till sex innovationsmiljöer. Två av dessa finns på Karolinska Institutet och de fokuserar på behandling av cancer. Anslaget syftar till att stödja arbetet med att skapa mer träffsäker diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar.
Precisionsmedicin möjliggör skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning, baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar, exempelvis genetisk profil och specifika biomarkörer.
Under de senaste åren har KI satsat på precisionsmedicin, bland annat genom etableringen av Precisionsmedicinskt centrum.
Nu delar den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ut totalt 95 miljoner kronor till sex innovationsmiljöer inom precisionsmedicin under de kommande tre åren.
Två av miljöerna finns på Karolinska Institutet och de får dela på cirka 32 miljoner kronor:
- Swedish AI Precision Pathology II (SwAIPP2) utvecklar en snabbare och mer träffsäker cancerdiagnostik med hjälp av AI-baserad bildanalys.
- Proteome Medicine Sweden arbetar för att förbättra beslutsstödet vid val av cancerbehandling med användning av proteomik, det vill säga forskning om proteiner.
Cancerdiagnostik med hjälp av AI
SwAIPP-miljön har funnits i tre år och arbetar för att utveckla ett system för avancerad AI-analys för att diagnosticera bröstcancer. Arbetet sker i samverkan med regionerna i Västra Götaland, Umeå och Uppsala.
– Idag har patologens mikroskop till stor del ersatts av digitalt arbete framför en monitor. På så sätt kan vi ersätta många av de molekylära analysmetoderna med mycket billigare och lika bra metoder genom bildanalys och AI. Det är ett världsunikt arbete, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi och patologi och koordinator av arbetet.
SwAIPP-miljön arbetar för att utveckla medicintekniska produkter som kan användas kliniskt.
– AI-lösningar för klinisk användning ställer helt andra krav än de som normalt finns i akademisk forskningsmiljö. Arbetet behöver göras i samarbete mellan akademi, industri, hälsosjukvård samt patienter. Nu bygger vi vidare på den här samverkan i SwAIPP2, säger Mattias Rantalainen, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och även han koordinator av arbetet.
Stödet från Vinnova betyder mycket för den akademiska forskningen på KI, sammanfattar forskarna.
– Vi kan utveckla nya AI-lösningar och även jobba med andra cancerformer än bröstcancer. Det blir också lättare för regionerna att komma igång och implementera systemen, avslutar de.
Val av cancerbehandling med proteomik
Projektet Proteome Medicine Sweden utvecklar användningen av så kallad proteomik. Det är ett samlingsnamn för tekniker och metoder för att analysera proteiner i biologiska prover.
Genom att studera hur cancerläkemedel påverkar proteomet vill man få kunskap om hur man kan välja den mest effektiva cancerbehandlingen för en enskild patient.
Arbetet sker i samverkan med Karolinska Universitetssjukhuset och universitetssjukhusen i Lund och Göteborg.
– Vi vill förvandla proteomik till ett diagnostiskt verktyg så att vi kan analysera kliniska prover och initiera kliniska studier som använder proteomik som biomarkör. Det är ett implementeringsprojekt där vi försöker få till en ny typ av analyser, först inom forskning och därefter i klinisk rutin. Vi har samlat krafterna i Sverige för att kunna arbeta systematiskt, säger Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och koordinator av arbetet.
Janne Lehtiö framhåller hur viktigt stöder från Vinnova är.
– Det samlar kompetensen runtom i landet, ger oss möjlighet att fokusera i tre år och vi kan konsolidera planen. Idag ser vi att det har kommit fantastiska nya läkemedel mot cancer men vi har svårt att kombinera läkemedlen för effektiva behandlingskombinationer. Där ser vi att proteomiken kan göra stor skillnad, avslutar han.