Nyhetsarkiv

En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China--multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskar

Christine Fransman letade efter något nytt i karriären och ville lära sig mer om hälso och sjukvård i katastrofer när hon hittade kursen Public Health Response in Disasters på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund inom hälsovetenskap och arbetar som research manager på ett sjukhus hemma i Nederländerna.

Många samhällsutmaningar, som klimatfrågan, är så komplexa att de inte går att lösa på egen hand av olika aktörer. Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det menar representanter från Stockholm trio som med ett seminarium i maj presenterar hur de mobiliserar för att förbättra människans och planetens hälsa.

Organisationen Klimatstudenterna har nyligen släppt rapporten Climate Action Ranking, där de rankar svenska lärosäten efter deras klimatarbete. I årets rapport hamnade KI på en tredjeplats.

Sara Margolin överläkare på Södersjukhuset och forskare vid KI SÖS har utnämnts till docent vid institutionen.

Allan Bakesiga och Linda Atulinda är läkarstudenter vid Makerere University i Uganda. De gör just nu ett utbyte vid Karolinska Institutet via ett samarbete mellan universiteten. Samarbetet är ett av KI:s mest omfattande internationella samarbeten som har gjort det möjligt för studenter, forskare och professorer att göra utbyten åt båda hållen under många år.

Från och med 1 april 2021 har institutionen för global folkhälsa (GPH) övergått till centraliserad registratur, tillsammans med övriga institutioner i KI Nord.

Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet är nu medlem i Världshälsoorganisationens (WHO:s) nätverk GOARN – Global Outbreak Alert and Response Network. Genom nätverket kan Centrum för hälsokriser bidra med personal och resurser till akuta hälsokriser runt om i världen.

WHO:s publikation ”Preventing Suicide: A Resource for Media Professionals” från 2017 har nu översatts och anpassats till svenska förhållanden av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Stödmaterialet vänder sig till journalister och yrkesverksamma inom media.

En forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har erhållit SSMF:s (Svenska Sällskapet för medicinsk forskning) "Postdoctoral grant" på 3 miljoner kronor under tre år, för ett projekt med den engelska titeln "Anti-senescence Immunotherapy for the treatment of pulmonary fibrosis”.

Virtuell labbundervisning kan tillgodose olika typer av inlärningsförmågor hos studenter och erbjuda en mängd olika tekniker som kanske inte är möjliga att undervisa i/lära sig under en campuskurs. Karolinska Institutet, genom Biomedicinprogrammen, samordnar den virtuella laboratorieutbildningsmodulen i ett nytt Erasmus+-projekt som fokuserar på virtuell/online praktisk utbildning.

Forskare har analyserat DNA från mer än 300 000 personer med och utan psykiatrisk sjukdom i den största genetiska studien om schizofreni hittills och har identifierat ett stort antal specifika gener som kan spela en viktig roll för risken att bli sjuk. En kompletterande studie som publiceras parallellt stärker dessa fynd genom att peka ut en liknande genetisk och biologisk bas för sjukdomstillståndet. Båda studierna publiceras idag i den ledande internationella tidskriften Nature.

Från första juli i år tar Birgitta Henriques Normark över som ordförande för Kungliga vetenskapsakademien (KVA). Hon valdes för en tid av tre år vid Akademiens allmänna sammankomst 6 april och tillträder första juli i år.

KI:s toppmoderna utbildning och forskning inom odontologi/tandvård är nu för tredje gången i världstopp i QS rankning. Vi möter Bodil Lund, prefekt på institutionen för odontologi som inhyser tandvårdsutbildningarna på KI, för att höra hur hon tänker om att rankas som nummer 1 på en av världens viktigaste rankningslistor.

Karolinska Institutet höll nyligen "Global Masters Scholarship Ceremony" för att hedra de utomeuropeiska mastersstudenter som fått ett stipendium på grundval av akademiska meriter.

Den 18:e maj bjuder Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet in till föreläsningen Agenda för minskat cannabisbruk och brottslighet i Stockholms län. Föreläsningen bygger på en rapportserie från CES om cannabisproblematik bland unga vuxna i Stockholms län med teman som inslag av cannabis i dödligt våld, cannabisbrottens geografi i länet, attityder till cannabis bland unga samt vårdkonsumtion.

Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

I årets utlysning ingår anställningar som biträdande lektor samt senior forskningsspecialist/senior forskare (för redan anställda forskarassistenter) samt konsolideringsbidrag.

Satsningen har inriktning mot forskning inom ämnesområdet medicinsk vetenskap i bred bemärkelse - inkluderande medicin, vård och hälsa. Sista ansökningsdag är 28 april.

Docent Karl Eriksson på verksamhetsområde ortopedi, Södersjukhuset har från och med 1:a april förordnats som adjungerad professor på 3 år.

Vi gratulerar Annika Sjövall vid forskargruppen kolorektal kirurgi som den 30 mars fick ta emot Tarmcancerstipendiet 2022. Stipendiet delades ut av patientföreningen ILCO Tarm- uro- stomiförbundet.

Miriam Nauri blir ny bibliotekschef på Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (KIB). Hon tillträder tjänsten i september 2022. Välkommen!

Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Samlingar av mänskliga kvarlevor fanns förr på många medicinska universitet. De användes för både utbildning och forskning. På Karolinska Institutet finns cirka 800 kranier och andra skelettdelar, förvarade i lådor som är placerade i särskilda utrymmen. De har inte använts i verksamheten på åtskilliga år. Om detta – och en del annat – handlade ett seminarium som KI:s etikråd arrangerade under tisdagen.

MD, PhD Kajsa Bohlin Blennow antogs som docent i neonatologi vid docenturutskottets sammanträde den 10 mars 2022.

Forskare vid Karolinska Institutet och SLU har lyckats göra det som naturen själv inte kan. Genom att använda insikter i grundläggande biologiska principer och proteinteknik har de lyckats öka konstgjorda spindeltrådars mekaniska egenskaper, vilket resulterat i fibrer med ökad styrka, och två fibertyper uppvisade lika stor seghet som naturlig spindeltråd och ett utbyte i linje med kraven på en ekonomiskt hållbar industriell tillverkning.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har publicerat en artikel i Nature Communications där de skapade ett omfattande dataset och analysverktyg för leukemi cellinjer som kunde användas för att identifiera egenskaper som gör specifika leukemi subtyper känsliga för nya typer av riktade terapier.

Svedbergpriset 2022 går till Ben Murrell, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, för hans arbete med att karaktärisera antikroppsvar mot virus, särskilt SARS-CoV-2.

Torsdagen den 24 mars överlämnade H.M. Drottningen stipendier ur Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse till forskning för äldre

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.

Cancerfonden delar ut 57,6 miljoner kronor till 15 forskare vid Karolinska Institutet vars arbete ska bidra till att besegra cancer. Två av dem forskar på strålbehandling, ett område som Cancerfonden nu satsar extra på.

En sammanställning av vetenskaplig litteratur där man undersökt ekonomiska krisers påverkan på självmord har genomförts i ett projekt finansierat av Region Stockholm. Majoriteten av studierna visar på en risk för en ökning i självmord under och efter ekonomiska kriser. Samtidigt indikerar resultaten från ett par studier att länder där man spenderat mer på välfärd, exempelvis skandinaviska länder, verkar ha klarat sig lindrigare undan jämfört med länder som satsat mindre på välfärd.

Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.

Det menar Solvig Ekblad, professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, från forskargruppen Cultural Medicine på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) i en debattartikel tillsammans med ledamöter i 1,6 & 2,6 miljonerklubbens medicinska expertgrupp.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att den lokala aktiviteten av signalmolekylen Rac1 styr både igångsättning och tillbakadragande av mikroskopiska cellutskott i cykler. Cellen använder dessa cykler för att känna av sin omgivning, vilket bland annat påverkar cellens förmåga att förflytta sig. Förståelse av de cellulära och molekylära mekanismer som styr cellers förflyttningar kan hjälpa oss att utveckla bättre diagnostik och behandling av olika sjukdomar som t ex cancer.

Arbetslivet är en viktig del av en persons liv, och många faktorer påverkar hur vi mår på jobbet. Studien ska främst undersöka i vilken grad depressiva symtom kan uppstå i arbetslivet och vad som bidrar till detta genom att kartlägga depression i arbetslivet, riskfaktorer, sårbarhetsfaktorer, o.s.v.

Den 18 mars 2022 anordnade Invandrarindex tillsammans med Delmi och Tankesmedjan Fores ett webbinarium om situationen i Ukraina och vad det kan innebära för svenskt mottagande. Där förmedlade ledande företrädare för viktiga funktioner och organisationer sin bild av det aktuella läget liksom möjliga konsekvenser för Sverige och Europa. Från Karolinska Institutet och Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) medverkade forskaren Solvig Ekblad.

Cecilia Haddad Ringborg vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "The perspective of being a family caregiver of a patient treated for oesophageal cancer : problems and needs" den 1 april 2022. Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.

Vid docenturutskottets sammanträde den 10 mars 2022 beslöt man att anta Sofia Strömbergsson som docent i logopedi.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.

KI har erhållit en donation från Karin Rosanders dödsbo. En del av donationen har avsatts för utveckling av läkarutbildningen. Som lärare vid KI har du möjlighet att ansöka om medel ur donationen. Sista ansökningsdag är 1 maj respektive 1 november.

Den 16 mars besökte biståndsministern Karolinska Institutet för att diskutera aktuell forskning om vaccination och hälsobistånd. Besöket gjordes i samband med den nationella vaccinationsveckan, som syftar till att fler ska vaccinera sig mot covid-19.

Ulrika Marklund tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2022 för forskning om hur olika neuroner inom det enteriska nervsystemet (ENS) får sin identitet.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Med resursen "Tillgänglighet i digitala lärmiljöer" får du lära dig mer om tillgänglighet för ditt digitala kursrum och hur du skapar tillgängliga dokument.

Tre av fyra som lider av en ätstörning söker inte hjälp. Det finns ett flertal faktorer som hindrar hjälpsökande hos vuxna med ätstörningar i Sverige. Nu vill forskare vid Karolinska Institutet undersöka vidare varför personer med ätstörningar sällan söker vård och vad som skulle behövas för att underlätta det. Om du upplever att du har problem relaterat till ditt ätande, kan du delta i denna studie.

Lördagen den 12 mars var det examenshögtid på Karolinska Institutet. Två ceremonier hölls på plats i Aula Medica, en för nyexaminerade fysioterapeuter och sjuksköterskor och en för läkare och arbetsterapeuter. Ceremonierna sändes även online.

Konsortiet PREFERABLE II, som Yvonne Wengström är med i, har fått EU-medel för projektet ”Personalised Exercise-Oncology for improvement of supportive care: a super umbrella trial to demonstrate the (cost)effectiveness of live-remote exercise in cancer survivors.”

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.