Nyhetsarkiv

Självupplevd fulhet, dysmorfofobi, kan botas med internet-baserad KBT, enligt den första randomiserade behandlingsstudien som gjorts. Den nya behandlingen har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publiceras i tidskriften British Medical Journal, kan bidra till att fler personer med diagnosen kan få vård.

Ferring Pharmaceuticals och Karolinska Institutet har ingått avtal för att etablera ett forskningscenter vars syfte är att kartlägga människans mikrobiom, det vill säga de mikroorganismer som lever på och i människokroppen.

I slutet av mars 2016 släpptes den första versionen av webbtjänsten tRAppen. Förhoppningen är att den ska ge patienter med ledgångsreumatism, och även personer med andra inflammatoriska ledsjukdomar, större möjlighet att ansvara för och påverka sin hälsa positivt. Utvecklingen av tRAppen är beskriven i en avhandling som Åsa Revenäs, fysioterapeut och medicine doktor vid sektionen för fysioterapi, lade fram den 5 februari 2016.

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången identifierat en celltyp i hjärnan hos möss som är central för uppmärksamhet. Genom att manipulera aktiviteten i just den celltypen kunde forskarna skärpa mössens uppmärksamhet. Fynden, som publiceras i tidskriften Cell, är viktiga för förståelsen för hur främre delen av hjärnan fungerar och kontrollerar våra beteenden.

AFA Försäkring har beviljat 19 miljoner kronor i anslag till elva nya forsknings– och utvecklingsprojekt varav fyra är projekt vid Karolinska Institutet. Gemensamt för projekten som beviljats anslag är att de ska minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

Paolo Parini forskar på kardiometabola sjukdomar och är överläkare på Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes. Sedan september 2015 har han en delad professur mellan institutionen för Medicin, Huddinge, och institutionen för Laboratoriemedicin.

Stort hopp har det senaste decennierna satts till utvecklingen av så kallad individualiserad läkemedelsbehandling, där bland annat gentester av patienter bestämmer val av preparat och lämplig dos för bästa möjliga effekt.

Antalet vetenskapliga artiklar inom den biomedicinska forskningen som citerar Bob Dylans sångtexter har ökat exponentiellt sedan 1990. Det visar en ny kartläggning från Karolinska Institutet som publiceras i det lite lättsammare specialnummer som tidskriften BMJ alltid ger ut vid jul.

Vi gratulerar Jana de Boniface från gruppen Bröstkirurgi som får 9,6 miljoner kr från Vetenskapsrådet för klinisk behandlingsforskning.

En nyligen publicerad studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar att bullerexponering under graviditeten ger risk för hörselskada hos barnet. I miljöer med hög bullerexponering ökar risken för hörselskada med 80 procent. Resultaten ger ett starkt stöd för att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer under graviditeten.

Under Nobelveckan samlas årets Nobelpristagare i Stockholm. En av dessa, Tomas Lindahl, som får Nobelpriset i kemi 2015 tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar, gjorde flera av sina avgörande upptäckter i ett källarlabb på 1970-talets Karolinska Institutet.

En grupp av "stoppceller" i hjärnstammen hos möss är nödvändig för djurens förmåga att stanna när de går, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Forskningsartikeln, som publiceras i tidskriften Cell, beskriver en signalväg i hjärnstammen specifikt ägnad åt att avbryta pågående gångrörelser – och vars selektiva aktivering stoppar rörelsen medan dess inaktivering främjar rörelse.