Liknande förändringar i hjärnan vid adhd och emotionell instabilitet
Både vid adhd och emotionell instabilitet visar hjärnan upp liknande förändringar i överlappande områden. De två tillstånden bör därför ses som närliggande och uppmärksammas samtidigt vid en diagnos. Det menar KI-forskarna bakom en ny studie publicerad i Molecular Psychiatry. Resultaten kan leda till bredare behandlingar av båda tillstånden.
Att personer med adhd också visar emotionella störningar som ett kaotiskt känsloliv, ångest och depressioner, har sedan länge uppmärksammats i kliniken. Men relationen mellan adhd och en försämrad känsloreglering har inte varit klarlagd, även om teorier har föreslagit att en dysfunktion i hjärnans styrning av informationsbearbetning ligger till grund för bägge tillstånden.
En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet stärker hypotesen genom att visa hur både tendenser till adhd och en form av emotionell instabilitet (uppförandestörning hos barn) uppvisar liknande, och överlappande förändringar i hjärnan hos en grupp bestående av över tusen ungdomar.
Syskontillstånd
– Vi kan kalla dem för syskontillstånd då de båda innefattar delvis överlappande underliggande mekanismer i hjärnan. Därför bör bägge dimensionerna uppmärksammas samtidigt inom kliniken, säger Predrag Petrovic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och överläkare vid Norra Stockholms psykiatri.
Det var med hjälp av strukturell hjärnavbildning (MR) som forskarna kunde visa att både adhd och uppförandestörning hos ungdomar visade sig i form av minskad hjärnvolym och hjärnyta i delar av pannloben och närliggande områden. De påverkade områdena av hjärnan var i huvudsak överlappande, men forskarna hittade även förändringar som var specifikt relaterade till adhd-symtom eller symtom som ses vid uppförandestörning hos barn. I studien ingick även beteendeexperiment som påvisade de båda tillstånden.
– Dessa resultat är inte minst viktiga för patienterna med emotionell instabilitet eftersom de i många fall har mötts av tvivel och upplevt frustration över att inte bli tagna på allvar. Nu visar vi att detta är relaterat till förändringar i hjärnan, som liknar de man kan se vid adhd, vilket kan leda till en breddad förståelse och bättre diagnostik, säger Predrag Petrovic.
Breddad behandling
Studien har ingått som en del av det EU-stödda projektet IMAGEN, ett europeiskt samarbete mellan flera länder som syftar till att bättre förstå hur hjärnan och beteende utvecklas.
Förhoppningen är att studien inte bara kan leda till förbättrade diagnoser men även en breddad behandling där personer med en adhd-diagnos kan få del av särskild psykoterapi för att bättre hantera sitt känsloliv.
– Vi behöver också forska vidare för att se om de centralstimulerande läkemedel som används vid adhd också kan ge positiva resultat för personer med diagnoser som emotionell instabilitet, säger Predrag Petrovic.
Forskningen finansierades av bland andra: Europeiska kommissionen, Forskningsrådet Formas, Vetenskapsrådet, National Institute for Health Research (NIHR), the Bundesministerium für Bildung und Forschung, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) och Karolinska Institutet.
Publikation
”Distinct brain structure and behavior related to ADHD and conduct disorder traits”
Frida Bayard, Charlotte Nymberg Thunell, Christoph Abé, Rita Almeida, Tobias Banaschewski, Gareth Barker, Arun L. W. Bokde, Uli Bromberg, Christian Büchel, Erin Burke Quinlan, Sylvane Desrivières, Herta Flor, Vincent Frouin, Hugh Garavan, Penny Gowland, Andreas Heinz, Bernd Ittermann, Jean-Luc Martinot, Marie-Laure Paillère Martinot, Frauke Nees, Dimitri Papadopoulos Orfanos, Tomáš Paus, Luise Poustka, Patricia Conrod, Argyris Stringaris, Maren Struve, Jani Penttilä, Viola Kappel, Yvonne Grimmer, Tahmine Fadai, Betteke van Noort, Michael N. Smolka, Nora C. Vetter, Henrik Walter, Robert Whelan, Gunter Schumann och Predrag Petrovic.
Molecular Psychiatry, online 14 augusti 2018, doi: 10.1038/s41380-018-0202-6