Nyhetsarkiv

Anslaget för ALS-forskning delas ut under en treårsperiod och gäller projektet ”Validering av PET kameraspårämne för undersökning av motornerver vid ALS och relaterade motornervsjukdomar.”

Sedan 1987 har forskare följt tusentals äldre på Kungsholmen genom studien "Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen" (SNAC-K). Resultaten visar att dagens 80-åringar är friskare än tidigare generationer, men hälsan påverkas av var i stadsdelen man bor.

Hallå där Elinor Nemlander, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 31 januari försvarar du din avhandling ”Early cancer detection through symptoms and signs”. Vad handlar den om?

En helt digital behandling för fysisk aktivitet är väl mottagen av personer som drabbats av stroke och har en bred geografisk spridning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i International Journal of Stroke.

Hallå där Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 23 januari försvarar du din avhandling ”New Beginnings, New Challenges: Health & Housing of Asylum Seekers and Refugees in their Early Post-Migration Period in Sweden.” Vad handlar den om?

En ny studie från Karolinska Institutet och Mayo Clinic i USA har avslöjat viktiga insikter om hjärnans nedbrytning vid Lewy body-demens (DLB). Denna forskning, publicerad i JAMA Neurology, kan hjälpa läkare att bättre övervaka och behandla denna allvarliga hjärnsjukdom.

Fredag den 17 januari 2025 tar avgångsklasser på fyra av Karolinska Institutets program examen. Det gäller sjuksköterskeprogrammet, läkarprogrammet, fysioterapeutprogrammet och arbetsterapeutprogrammet. Två av examensstudenterna, Måns och Niklas, har svarat på frågor om både studietiden och framtiden.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Hur är nya plasmabiomarkörer relaterade till de diagnostiska tester som idag används i kliniska rutin vid minnesutredning ? Kan evidens från mycket selektiva forskningskohorter överstättas till den heterogena verkliga kliniska världen? Forskare vid Karolinska Institutet har försökt besvara dessa frågor i en studie publicerad i eBioMedicine med Dr. Marina Bluma från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle som förstaförfattare.

Progressiv supranukleär pares (PSP) är en allvarlig och snabbt framskridande neurodegenerativ sjukdom som påverkar både motoriska och kognitiva funktioner. Ofta feldiagnostiserad eller underdiagnostiserad på grund av brist på specifika biomarkörer, har PSP utgjort betydande utmaningar för korrekt diagnos och behandling. En ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer & Dementia (Alzheimer's Association) erbjuder dock lovande insikter i detta försvagande tillstånd.

Mats Paulssonstiftelserna tilldelar Jan Johansson, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, 10 miljoner kronor för forskning kring nya innovativa behandlingsmetoder av Alzheimers sjukdom. Forskningsprojektets mål är att skapa ett nytt läkemedel som kan bli ett genombrott i behandlingen av den vanligaste demenssjukdomen.

Max Kleijberg, postdoktor vid avdelningen för omvårdnad och Markus Saarijärvi, adjunkt vid avdelningen för omvårdnad får sammanlagt 3,3 miljoner kronor i bidrag från Forte.

Amaia Calderon-Larrañaga och Weili Xu är mottagare av Forte Äldreforskning 2024 och kommer båda att få finansiering för perioden 2025-2027.

Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En studie vid Karolinska Institutet kan nu visa att de här patienterna inte visar samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.

KI-forskarna Emma Andersson, Volker Lauschke, Gustaf Edgren och Alireza Salami tilldelas Europeiska forskningsrådets prestigefyllda konsolideringsanslag och totalt ungefär åtta miljoner euro (cirka 90 miljoner svenska kronor) till sin forskning.

Två forskare vid Aging Research Center (ARC) är mottagare av Vetenskapsrådets projektbidrag 2024 och kommer att få finansiering för perioden 2025-2027.

Hallå där Giulia Lorenzon, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 december försvarar du din avhandling ”Brain heterogeneity within aging and cognitive impairment : implications for precision medicine and prevention”. Vad handlar den om?

Doktorander och andra visade upp sina framsteg inom vårdvetenskap under konferensen Advances in Health Care Sciences 2024 som ägde rum på ANA23 i Campus Flemingsberg den 14-15 november.

Personer med genetisk benägenhet för demens kan minska sin risk med upp till 35 procent genom att öka sin kondition, enligt en studie publicerad i British Journal of Sports Medicine. Hög kondition är även kopplad till bättre kognitiv förmåga, enligt studien som forskare från Karolinska Institutet ligger bakom.

Ett stort grattis till Caroline Graff, Wim Grooten och Malin Nygren-Bonnier för detta!

Ett stort grattis till Anna Marseglia, Adrián Carballo Casla och Minjia Mo som får dela på 12,5 miljoner kronor från Forte.

Ett stort grattis till Linda Björkhem-Bergman och Erland Axelsson för sina respektive forskningsanslag!

De tidigare studenterna vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning vård av äldre, Emma Samuelsson och Katre-Helena Ibrus, fick stipendium för sin magisteruppsats av Stockholm stad.

I år är det 60 år sedan stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond bildades. I årets stora omgång av forskningsfinansiering har RJ:s styrelse beslutat att finansiera totalt 77 projekt inom humaniora och samhällsvetenskap till en summa av drygt 370 miljoner kronor. Fem av dessa projekt drivs av forskare vid Karolinska Institutet.

Grattis till de sex forskare vid NVS som beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet i deras utlysning Medicin och hälsa 2024.

Adrián Carballo Casla har nyligen tilldelats Fortes etableringsbidrag 2024. Hans forskningsprojekt syftar till att anpassa kostrekommendationer till äldre vuxnas unika behov, vilket potentiellt kan leda till hälsosammare och längre liv.

Hallå där Abigail Dove! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Cardiometabolic disease and dementia risk: identifying compensatory factors". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

En solig fredag i oktober fick KI besök av Virginia Braun, professor i psykologi vid naturvetenskapliga fakulteten i University of Auckland, Nya Zeeland. Hon var inbjuden av PUF-V och Högskolan i Dalarna för att hålla en föreläsning om vad som är viktigt i kvalitativ tematisk analys.

Hallå där Andreas Rydell, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 7 november försvarar du din avhandling "Impaired lung function and the development of cardiovascular disease". Vad handlar den om?

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2024. Priset belönar framstående insatser inom Alzheimerforskningen och Lars-Olof Wahlund ses som en pionjär inom hjärn-MR.

Hallå där Katarina Holmberg, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 11 oktober försvarar du din avhandling ”Symptom burden, preparedness, self-efficacy and self-care in allogeneic haematopoietic cell transplantation”. Vad handlar den om?

Några av världens främsta alzheimerforskare samlades nyligen i Stockholm för tioårsjubileet av det prestigefyllda Goodes Prize. På programmet stod en seminariedag och studiebesök på Karolinska Institutet och festligheter i Stockholms stadshus.

Centrum för innovativ medicin (CIMED) stödjer klinisk forskning av högsta kvalitet vid Campus Flemingsberg. Tilldelningen av deras projektbidrag för 2025-2027 blev klar i somras.

I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av åtgärder som kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Weili Xu undersöker hur hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkar risken att utveckla kognitiv svikt och demens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Den 3 september diplomerades två läkare, en tandläkare, en audionom och en dietist av H.M. Drottningen vid en högtidlig ceremoni på Drottningholms Slottsteater. Det var avslutningen för deltagarna som gått de utbildningar i demensvård som tagits fram av Karolinska Institutet i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

En banbrytande studie från Karolinska Institutet, nyligen publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry, erbjuder nya insikter i progressionen av Alzheimers sjukdom (AD). Forskningen, ledd av avslöjar kritiska skillnader i progressionen av minnesförlust baserat på närvaron av specifika proteiner i hjärnan.

I en studie nyligen publicerad i Alzheimer’s & Dementia: the journal of Alzheimer's Association, har forskare vid Karolinska Institutet och Shandong Provincial University rapporterat de polygena riskskattningarna (PRS) med och utan APOE-genen som var associerade både tvärsnittsvis och longitudinellt med ungefär dubbelt så hög risk för Alzheimers sjukdom. Dessutom visade PRS, i kombination med ålder, kön och utbildning, god diskriminativ och prediktiv träffsäkerhet för Alzheimers sjukdom.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Per Nilsson, docent vid avdelningen för neurogeriatrik får denna summa tillsammans med Evandro Fang vid Olso universitet. Och finansieringen är dessutom på 200 000 USD per år i två år med möjlighet till förlängning.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Han får bidraget för projektet ”Preklinisk utvärdering av potentiella kolinerga PET-avbildningsämnen” och det gäller för en treårsperiod.

En ny studie publicerad i Nature Medicine visar att deltagande i ett träningsprogram kan minska smärta och trötthet samt förbättra livskvaliteten för personer med metastaserande bröstcancer.

Åldrande i en föränderlig värld, ageing in a transforming world, var temat för den 27:e internationella konferensen om gerontologi, forskning om åldrande, som hölls på Karolinska Institutet den 12–14 juni. Över 800 deltagare från 44 länder samlades i Aula Medica och arrangemanget invigdes av Drottning Silvia som bland annat talade om forskningens betydelse för ett värdigt åldrande.

Hallå där Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 juni försvarar du din avhandling "Novel biomarkers associated with stress : from normal aging to Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där Johanna Mayer, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 17 juni försvarar du din avhandling "The role of autophagy in Aβ and tau metabolism in Alzheimer’s disease". Vad handlar den om?

Hallå där Jonatan Gustavsson! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med Sophiahemmet Högskola och LongLife Active AB, har utvecklat en AI-assisterad mobil hälsoapp med potential att främja livsstilsbeteenden.

Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.