Fyra KI-forskare tilldelas ERC Consolidator Grant 2024
KI-forskarna Emma Andersson, Volker Lauschke, Gustaf Edgren och Alireza Salami tilldelas Europeiska forskningsrådets prestigefyllda konsolideringsanslag och totalt ungefär åtta miljoner euro (cirka 90 miljoner svenska kronor) till sin forskning.
Hela fyra forskare vid Karolinska Institutet mottar i år anslaget ERC Consolidator Grant, som delas ut av Europeiska forskningsrådet (ERC) inom ramen för Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation. Anslagen är på upp till två miljoner euro (drygt 20 miljoner kronor) under fem år.
Stor risk och stor möjlig vinst
Emma Andersson, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, tilldelas anslaget för sitt projekt ”LIMITLESS: Direct in utero engineering of mouse models”, som syftar till att utveckla en ny teknik för genetisk modifiering av möss.
Möss används ofta som modelldjur i forskning för att exempelvis förstå hur genetiska förändringar påverkar sjukdomar och utveckling. Den teknik Emma Andersson utvecklar gör det möjligt att effektivt påverka alla celler i en mus, genom att införa den genetiska modifieringen i den cellstruktur i musembryot som sedan utvecklas till alla celler i djuret.
Detta görs med hjälp av robotteknik och ett DNA-modifierande virus. Genom att märka enskilda celler och följa dem över tid ska gruppen också kartlägga hur alla olika celltyper bildas.
– Om vi lyckas blir tiden från idé till färdig musmodell betydligt kortare, vilket minskar kostnaden för att undersöka olika forskningsfrågor. Eftersom man kan studera flera gener samtidigt i en och samma mus ger varje djur också fler svar än tidigare och forskarna kan bli mer kreativa i sina försök, säger Emma Andersson och fortsätter:
– Det här är ett projekt med stor risk och stor möjlig vinst, där vi behöver det här långsiktiga stora anslaget för att våga satsa. Jag är glad och tacksam över att bli utvald bland alla fantastiska projekt.
Nytt ljus på leversjukdom
Volker Lauschke, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, tilldelas anslaget för projektet ”Scalable target identification for metabolic liver disease, 3DMASH”, där han studerar leversjukdomen MASH (metabolic dysfunction-associated steatohepatitis), tidigare kallade fettlever.
MASH drabbar ungefär sex procent av den allmänna befolkningen och upp till 50 procent av alla personer med fetma. Idag finns bara en godkänd behandling och den fungerar bara för en knapp tredjedel av patienterna.
Volker Lauschke ska kartlägga hur signaler från andra vävnader än levern, till exempel fett och muskler, påverkar sjukdomen. Arbetet utgår från vävnadsprover från patienter med MASH och friska kontroller.
Forskarna odlar celler från dem i ett egenutvecklat odlingssystem och kartlägger vilka substanser vävnaderna använder för att kommunicera med varandra.
– Vår forskning kommer att leda till ny biologisk kunskap om MASH, men vi hoppas också leverera nya läkemedelskandidater inriktade på signalvägar som vi identifierar. Eftersom vi använder celler tagna direkt från patienter minskar vi användningen av försöksdjur och får resultat som mer korrekt kan översättas till människor, säger Volker Lauschke.
Metodiken kan också användas för att studera andra sjukdomar där vävnader kommunicerar med varandra, till exempel när cancerceller sprider sig till andra delar av kroppen, metastaserar.
Säkrare blodtransfusioner
Gustaf Edgren, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, tilldelas anslaget för projektet ”Advanced Studies in Transfusion Epidemiology: Using ‘Big Data’ to safeguard the blood supply of the future ASTUTE”.
Säkerhet i samband med blodtransfusioner är en angelägen folkhälsofråga. Men blodsäkerhet fokuserar ofta på redan kända infektionssjukdomar och förbiser hälsoeffekter för donatorerna. Det vill Gustaf Edgren ändra på.
– Idag vet vi inte allt om biologin kring vad som händer när man får en blodtransfusion eller lämnar blod och vilka mekanismer som skulle kunna leda till negativa hälsoutfall. Därför försöker vi leta efter okända samband; exempelvis okänd transfusionssmitta och okända negativa effekter av att ge blod. Det här anslaget gör det möjligt att tänka mer storskaligt kring metodik och datainsamling och vi hoppas kunna ge viktiga svar för transfusionssäkerheten, säger Gustaf Edgren.
Gustaf Edgren och hans grupp ska uppdatera en existerande databas över blodgivare och transfusionspatienter i Sverige. De ska sedan använda databasen för att förutsättningslöst leta efter kopplingar mellan sjukdom och transfusion, med hjälp av både traditionella epidemiologiska metoder och maskininlärning, och för att undersöka hälsoeffekter av att ge blod.
Forskarna ska också följa upp ett av gruppens tidigare fynd: att spontan hjärnblödning tycks kunna överföras genom blodtransfusion.
Undersöker hjärnan vid åldrande
Alireza Salami, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och docent vid Umeå universitet, tilldelas anslaget för projektet ”Unlocking the Dynamics of Dopamine in aging: Balancing Pre- and Post-Synaptic Mechanisms for Optimal Brain Function across the adult lifespan DOPAGE”.
Kognitiva funktioner som minne försämras ofta när vi åldras. Syftet med detta projekt är att identifiera de modifierbara hjärnmekanismer som ligger bakom kognitiv försämring och, vilket är avgörande, att hitta sätt att fördröja den.
Alireza Salami kommer att studera de möjliga kopplingarna mellan dessa kognitiva nedsättningar och de viktiga signalsubstanserna dopamin och noradrenalin i hjärnan.
Han kommer att titta på dopaminsystemet i sin helhet, från produktion till signalering, och hur det samverkar med noradrenalin, ett förhållande som ännu inte har fastställts empiriskt i åldrandeprocessen.
– Anslaget gör det möjligt för oss att genomföra en av de största och mest omfattande MR- och PET-studierna för att klarlägga de molekylära och funktionella mekanismer som ligger bakom kognitiv försämring vid åldrande. När vi har förstått dem kommer vi att testa om vissa mekanismer i dopamin- och noradrenalinsystemet kan manipuleras med läkemedel så att de kognitiva funktionerna hos vissa äldre personer kan förbättras, säger Alireza Salami.
Alireza Salami delar sitt anslag mellan Umeå universitet (värdinstitution, 60 procent av anslaget) och Karolinska Institutet (40 procent).
Anslag till excellenta forskare
ERC Consolidator Grant riktar sig till framstående forskare, 7–12 år efter avlagd doktorsexamen, i karriärstadiet när de fortfarande kan konsolidera sina egna oberoende forskarlag. Ansökningar bedöms genom internationell referentgranskning med excellens som urvalskriterium.
Till ERC Consolidator Grants 2024 inkom 2 313 ansökningar, varav 328 eller lite drygt 14 procent beviljades anslag.
Anslagen är på upp till två miljoner euro under fem år, med möjligt tillägg på upp till en miljon euro för kostnader i samband med flytt till EU, inköp av utrustning, tillgång till stora faciliteter eller andra stora kostnader för experiment eller fältarbete. Anslagen utlyses årligen.