Publicerad: 2024-08-20 09:54 | Uppdaterad: 2024-08-20 09:58

Träningsprogram förbättrar livskvaliteten för patienter med metastaserande bröstcancer

Woman lifting weights.
Foto: GettyImages

En ny studie publicerad i Nature Medicine visar att deltagande i ett träningsprogram kan minska smärta och trötthet samt förbättra livskvaliteten för personer med metastaserande bröstcancer.

Yvonne Wengström, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). Foto: Martin Stenmark.

PREFERABLE EFFECT-studien, finansierad av H2020-programmet, inkluderade 357 patienter från åtta cancercentra i Europa och Australien. Studien fann att de som deltog i ett nio månader långt träningsprogram upplevde betydande förbättringar i sitt välbefinnande.

Yvonne Wengström från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) vid Karolinska Institutet och Helene Rundqvist från institutionen för laboratoriemedicin (LabMed) var en del av forskarteamet. 
– Även om det finns omfattande bevis för de positiva effekterna av träning för personer med tidig cancer, har vi sett väldigt lite forskning om träning hos patienter med mer avancerad sjukdom,” säger Wengström.

Stödjande vårdstrategier behövs

Porträtt av Helene Rundqvist
Helene Rundqvist, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin (LabMed). Foto: Stefan Zimmerman.

Patienter med metastaserande cancer genomgår ofta kontinuerlig behandling som syftar till att förlänga deras liv, vilket kan leda till en försämrad livskvalitet. 
– Vi behöver stödjande vårdstrategier, som träning, som gör livet bättre för dessa patienter, tillägger Rundqvist.

Studien delade upp patienterna i två grupper: 178 patienter deltog i ett personligt träningsprogram, medan 179 fick sin vanliga vård. Träningsprogrammet inkluderade två gånger i veckan sessioner med styrketräning, aerob träning och balansträning, övervakade av en fysioterapeut eller träningsfysiolog. Båda grupperna uppmuntrades att vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter dagligen och fick aktivitetsmätare.

Mindre trötthet och bättre livskvalitet

Forskarna bedömde patienternas trötthetsnivåer och livskvalitet i början av studien och efter tre, sex och nio månader. Resultaten visade att de i träningsgruppen upplevde mindre trötthet och rapporterade en bättre livskvalitet. De största förbättringarna observerades hos kvinnor under 50 år och de som initialt rapporterade smärta.

– Baserat på dessa resultat rekommenderar vi övervakad träning för alla patienter med metastaserande bröstcancer, särskilt de som upplever smärta, som en del av deras standardvård, föreslog författarna. De noterade att äldre patienter också gynnades av träning, men att programmet kan behöva justeras för att maximera deras fördelar.

– Om patienter är intresserade av att träna rekommenderar jag att de pratar med sin läkare eller sjuksköterska först och letar efter en tränare som är utbildad i att hjälpa cancerpatienter, eftersom vissa justeringar av träningsprogrammet kan vara nödvändiga när patienterna har till exempel ben- eller hjärnmetastaser, förklarade Wengström.

Rundqvist tillade: – Vi vet inte exakt varför träning hjälper cancerpatienter som lider av trötthet, men vi tror att det kan bero på att träning minskar inflammation. Vi har samlat blodprover från våra försöksdeltagare, och att studera dessa prover kan ge oss mer information.

Kostnadseffektivitetsanalys

Forskarna genomför också en kostnadseffektivitetsanalys för att övertyga beslutsfattare och sjukförsäkringsbolag att finansiera träningsprogram för patienter. Professor Michail Ignatiadis från Institut Jules Bordet i Bryssel, Belgien, kommenterade resultaten: 
– Denna forskning är goda nyheter för patienter med avancerad bröstcancer eftersom den visar att de kan njuta av en bättre livskvalitet med mindre trötthet och smärta om de deltar i ett träningsprogram som en del av deras behandling och vård.

Publikation

Supervised, structured and individualized exercise in metastatic breast cancer: a randomized controlled trial.
Hiensch AE, Depenbusch J, Schmidt ME, Monninkhof EM, Pelaez M, Clauss D, Gunasekara N, Zimmer P, Belloso J, Trevaskis M, Rundqvist H, Wiskemann J, Müller J, Sweegers MG, Fremd C, Altena R, Gorecki M, Bijlsma R, van Leeuwen-Snoeks L, Ten Bokkel Huinink D, Sonke G, Lahuerta A, Mann GB, Francis PA, Richardson G, Malter W, van der Wall E, Aaronson NK, Senkus E, Urruticoechea A, Zopf EM, Bloch W, Stuiver MM, Wengstrom Y, Steindorf K, May AM
Nat Med 2024 Jul;():