Nyhetsarkiv

Hur blir barn till – på molekylnivå? Det försöker Luca Jovine, professor i strukturbiologi, svara på i sin forskning. Kunskapen om befruktningens mekanismer kan på sikt leda till både nya preventivmedel och nytt hopp för barnlösa.

Med proteomik – storskalig analys av proteiner – vill Per-Johan Jakobsson, professor i translationell inflammationsforskning, förstå kroniskt inflammatoriska sjukdomar som reumatism bättre. Hans forskning om prostaglandiner kan på sikt leda till mer träffsäkra läkemedel mot värk och feber.

​I början av 2015 tillträder Annika Östman Wernerson som ny dekan för utbildning vid Karolinska Institutet. Med sig in i uppdraget har hon sitt starka och långvariga engagemang i utbildningsfrågor. Som dekan vill hon bidra till att lyfta lärarrollen.

Fysisk aktivitet har en välgörande effekt på hjärnan, till exempel vid stress och depression. Det har dock inte varit känt hur denna skyddande effekt uppnås. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att när muskler används renas blodet från ett ämne, som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Cell.

Det pågår en intern tävling mellan en liten skara forskare vid Karolinska Institutet: Den som har lyckats citera Bob Dylan i flest vetenskapliga artiklar innan pension vinner.

Hur kan vi skapa mänsklig vävnad, till exempel hud, lämplig för infektionsforskning? Det fick ett 20-tal deltagare testa med hjälp av speciell teknik under en veckolång workshop om vävnadsmodeller, som hölls på Centrum för infektionsmedicin.

[Notering: Bengt Samuelsson avled den 5 juli 2024, denna text skrevs i samband med jubileumssymposiumet 2014.] Karolinska Institutets tidigare rektor, Nobelpristagaren Bengt Samuelsson, fyllde 80 år 2014. I slutet av augusti det året samlades forskare från hela världen för att fira honom som grundaren av forskningsfältet lipidmediatorer med ett tredagarssymposium.

Fettcellers känslighet för signaler som ökar nedbrytningen av fett är kopplad till receptorn ALK7, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Upptäckten, som publiceras i den nystartade tidskriften eLife, tyder på att ALK7 kan vara ett intressant mål för framtida behandling mot fetma.

Hedersdoktorn vid Karolinska Institutet, Barbro Osher, tilldelas hederstiteln Professors namn efter beslut av regeringen.

En ny studie från Karolinska Institutet ger ökad kunskap om hur hjärnan processar yttre intryck som beröring, synintryck och ljud från olika källor och sidor av kroppen, för att välja och generera adekvata rörelser. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Neuron och visar att ett område i hjärnan som kallas striatum fungerar som nod för integreringen av olika typer av sensorisk information, med specialiserade funktioner för olika typer av nervceller.

Tre forskare vid KI får forskningsanslag från AFA Försäkring för forskning inom området arbetsmiljö och hälsa.

Med hjälp av helt nya metoder har en forskargrupp vid Karolinska Institutet tagit fram en detaljerad karta över de nätverk i hjärnan som kontrollerar signalsubstansen serotonin. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Neuron, kan leda till nya insikter om en rad psykiatriska tillstånd och utveckling av nya läkemedel.

Många relativt vanliga genvariationer kan tillsammans öka risken för autism. Det visar en ny studie av svenska och amerikanska forskare, publicerad i Nature Genetics.