Fattig barndom förklarar inte brott som vuxen
En ny studie från Karolinska Institutet visar att familjens ekonomiska situation i barndomen inte förklarar risken för brottslighet och/eller missbruksproblem i vuxen ålder. Forskarna har studerat syskon och kusiner med föräldrar som har haft varierande inkomster under barnens uppväxt och kan konstatera att det snarare är andra faktorer i den personliga bakgrunden som tycks vara avgörande.
Låg socioekonomisk status i barndomen är en välkänd riskfaktor för kriminalitet och användning av droger, men de direkta orsaksambanden har ifrågasatts. I den nu aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften British Journal of Psychiatry, har forskarna därför försökt hitta ett sätt att skilja ut den ekonomiska situationen under uppväxten från andra så kallade familjära riskfaktorer.
– Vi ser bland annat att det finns ett starkt statistiskt samband på befolkningsnivå mellan relativt sett fattiga uppväxtförhållanden och framtida risk hos barnen för våldsbrott och drogmissbruk. Men detta försvinner helt när vi studerar syskon som har växt upp under perioder där familjen har haft olika inkomstnivåer, säger Amir Sariaslan, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
I en familj som går från ekonomisk utsatthet till välstånd kan det enligt forskarna alltså vara så att syskonet som växte upp under den tidigare ”fattiga” perioden inte har någon förhöjd risk för att dömas för brott eller diagnostiseras med drogmissbruk, jämfört med sitt syskon som växte upp under den senare ”rika” perioden. Totalt ingick registerdata om 526 167 personer, varav 262 267 kusiner och 216 424 syskon, i åldrarna 15-21 år födda mellan 1989 och 1993 i studieunderlaget.
Forskningsledare har varit professor Paul Lichtenstein, Karolinska Institutet. Arbetet har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, FORTE samt amerikanska National Institute of Child Health and Human Development.
Publikation
Childhood family income, adolescent violent criminality and substance misuse: A quasi-experimental total population study
Amir Sariaslan, Henrik Larsson, Brian D’Onofrio, Niklas Långström, Paul Lichtenstein
British Journal of Psychiatry, online 21 August 2014, doi:10.1192/bjp.bp.113.136200