Publicerad: 2014-09-24 08:00 | Uppdaterad: 2014-09-24 11:11

Första screeningen för IBS-gener i den allmänna befolkningen

I den hittills största jakten på riskgener för irritabel tarm, IBS, har forskare upptäckt att några regioner i arvsmassan kan vara associerade med en ökad risk att utveckla sjukdomen. Resultaten från den internationella studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Den aktuella studien är den första studien om irritabel tarm (irritable bowel syndrome, IBS) där forskare har tittat på hela arvsmassan samtidigt, en så kallad genome-wide association-studie (GWAS). De flesta tidigare screeningar för gener involverade i IBS har jämfört mindre grupper av IBS-patienter med friska kontrollpersoner. Den aktuella studien använde ett nytt tillvägagångssätt, som inkluderade mer än 14 000 individer.

IBS är en störning i mag-tarmsystemet som kännetecknas av återkommande episoder med magsmärtor eller obehag med uppblåsthet, förstoppning och diarré. I västerländska länder påverkar dessa symtom mer än 15 procent av befolkningen.

– Eftersom det är så vanligt ville vi studera IBS i den allmänna befolkningen. Det ger oss möjlighet att upptäcka genetiska riskfaktorer som sedan kan bekräftas hos IBS-patienter, säger Mauro D’Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Existerande källor

Det här tillvägagångssättet gjorde det möjligt för forskarna att utnyttja stora, redan existerande källor för att söka efter IBS-gener i hela genomet, eller arvsmassan, på en gång. I en grupp av mer än 11 000 svenska tvillingar identifierade forskarna utifrån enkätsvar 534 IBS-fall och 4 932 kontrollpersoner utan symtom. När de jämförde genetisk information från fall och kontroller verkade flera regioner i arvsmassan vara associerade med en ökad risk att få IBS.

Resultaten följdes upp i sex fall-kontrollgrupper med totalt mer än 3 500 individer från olika länder. Ett område på kromosom 7 föll ut som intressant i alla populationer. Regionen innehåller de båda generna KDELR2 och GRID2IP. Inte mycket är känt om dessa gener, som kanske påverkar risken för IBS.

– Populationsbaserade tillvägagångssätt som det här ger utmärkta möjligheter att leta efter IBS-relaterade gener. KDELR2 och GRID2IP:s roller i IBS behöver utvärderas i framtida studier, säger Mauro D’Amato.

Förutom forskare vid Karolinska Institutet har forskare och läkare vid Broad-MIT (Boston, USA), Mayo Clinic (Rochester, USA), TARGID center (Leuven, Belgien), University of Heidelberg (Tyskland), University of Bologna (Italien), och andra deltagit i studien. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Research Foundation-Flanders och Medical Faculty of Heidelberg University.

Text: Karin Söderlund Leifler