Nyhetsarkiv

KI har infört ett nytt ansökningssystem från den 18 augusti 2020 så för att få använda tvillingregistrets resurser måste man nu använda det webbaserade systemet iLab.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funktionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förutsäga överlevnad i covid-19 än personens ålder. Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.

Att vara socialt aktiv ökar generellt chansen till god nattsömn. Men om du är aktiv sent på kvällen ger det kortad sömn – och kan därmed även påverka ditt sociala liv. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Covid-19 drabbar länder världen över. Sociala restriktioner införs med syfte att försöka begränsa spridningen av corona-viruset och att rädda liv.

En studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. Det innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar, menar forskarna. Forskningsartikeln har publicerats online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

Sjukdomen multipel skleros, MS, angriper kroppens centrala nervsystem och kan över tid leda till bland annat muskelskakningar och dålig balans. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en gen, Gsta4, som skyddar en viss typ av celler i hjärnan från att förstöras. Resultaten av studien som publiceras i Nature Communications kan förhoppningsvis bidra till bättre behandling av den svåra sjukdomen.

Det traditionella Blodomloppet fick även det genomföras på distans, som så mycket annat under denna coronapandemi. D3 (centrala lednings-administrationen) hade anmält ett lag fullt av tappra joggare och gångare. Och den 13 augusti var det dags.

Läkemedelsföretaget Chiesi donerar 320 000 kronor till ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet för att utveckla en ny metod för covid-19-tester i stor skala. Målet är att kunna följa virusets utveckling i befolkningar och samhällsgrupper. Projektet leds av Nicola Crosetto, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Karolinska Institutets professor i katastrofmedicin Johan von Schreeb befinner sig sedan ett par dagar i explosionsdrabbade Beirut.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine.

Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna beter sig när de får ungar. En central komponent här är hormonet prolaktin, som förbereder honorna för moderskap och som nu visar sig styra även pappornas intresse för ungarna. Studien publiceras i tidskriften Cell.

I en interdisciplinär studie som kombinerar stamcellsbiologi och tumörbiologi har forskare från Karolinska Institutet (samt Uppsala och Lund universitet, tillsammans med forskare i Kanada, Tyskland och Frankrike), lyckats skapa en ny typ av stamcellsmodeller för studier på cancer i hjärnan. Studien publicerades nyligen i PNAS.

En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare. Studien som publiceras i OncoImmunology är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Behandling med läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, är kopplad till förkortad tid i respirator och minskad vårdtid för svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Journal of Internal Medicine.

En litteraturstudie koordinerad av Karolinska Institutet och McMaster University i Kanada visar att munskydd av tyg ger en filtrering på klinisk nivå vilket kan minska spridningen av virus som sars-cov-2. Resultatet, som publicerats i tidskriften Mayo Clinic Proceedings, stödjer användningen av munskydd för att minska spridningen av det nya coronaviruset, enligt forskarna.

Påverkan av nervsystemet kan visualiseras med magnetkamera och skiktröntgen hos patienter drabbade av svår covid-19. I en studie med 185 patienter visar forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset skador i små kärl samt inflammation i hjärnan, hjärnhinnor och nerver. Resultaten publiceras i Radiology.

Den 30 juli kom antagningsbesked i urval 2 inför terminsstart hösten 2020. Antalet antagna studenter ökar något jämfört med föregående år och inför höstterminen har 3082 personer antagits till någon av KI:s utbildningar.

Covid-19-pandemin stoppar inte kampen för hbtq-personers rättigheter. Årets Stockholm Pride livesänds istället digitalt under namnet Stockholm Pride Summer Stream. Som vanligt deltar flera av Stockholms lärosäten under den gemensamma parollen Academic Pride, som i år samlar både studenter och anställda på sju lärosäten.

Människors upplevelse av smärta har sin bakgrund 50 000-70 000 år tillbaka i tiden, när neandertalare och våra förfäder möttes. Arvsmassa från neandertalare innebär en ökad smärtkänslighet, visar ny forskning vid Karolinska Institutet och Max Planck Institute som publicerats i Current Biology. Resultatet kan leda till mer skräddarsydda behandlingar.

Många patienter som fick en blodtransfusion mellan 1960- och 80-talen smittades med hepatit C-viruset men har inte kunnat spårats. Med hjälp av en stor databas med patienter som fått blodtransfusioner har forskare vid Karolinska Institutet identifierat 44 blodgivare och 1 180 patienter som sannolikt är infekterade med hepatit C och nu kan erbjudas behandling. Studien publiceras i Eurosurveillance.

Preventionsprogram med fokus på fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom med 21 procent. Det visar resultatet av en långtidsstudie där forskare vid Karolinska Institutet under 22 år följt 5 671 personer via primärvården i Sollentuna, som nu publiceras i British Journal of Sports Medicine.

Före detta högskoledirektören vid Karolinska Institutet Margareta Almling, Stockholm, har avlidit. Hon skulle fylla 99 år i augusti. Hon sörjs närmast av sina barn Elisabeth, Johan, Anders, Ingrid och deras familjer samt av avlidne sonen Eriks familj.

Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i tidskriften The Lancet Neurology.

Vi har publicerat en systematisk review och meta-analys i Journal of Dental Research

Vinnova har kontinuerligt finansierat Genomic Medicine Sweden och införandet av precisionsmedicin inom sjukvården i hela landet. De bidrar nu med ytterligare 36 miljoner kronor för 2020-2021 och därtill görs en utökad samfinansiering om 52 miljoner kronor av de deltagande regionerna och universiteten.

Karolinska Institutet är ett av ytterligare fem universitet som beviljats medel från EU-kommissionen inom EU:s satsning på Europauniversitet. Karolinska Institutet ingår som ett av åtta universitet i ”NeurotechEU – The European University of Brain and Technology”. NeurotechEU är ett av de universitetskonsortier som har beviljats finansiering genom Europeiska kommissionens program ERASMUS+.

Just nu pågår en nationell undersökning som genomförs av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Forskarna studerar effekterna av covid-19 pandemin på redan utsatta personer som har eller har haft psykiatriska symptom som depression, ångest, missbruk och tvångstankar.

Sophie Erhardts forskargrupp vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, beviljas ett forskningsbidrag på totalt 1 200 000 SEK från Hjärnfonden.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en ny metod som kan underlätta för myndigheter att bedöma hälsorisker med hormonstörande ämnen i miljön.

Genom att göra de senaste forskningsresultaten tillgängliga för läkare ökar möjligheterna att hitta bättre individualiserade cancerbehandlingar. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har under ett par år arbetat med att bygga ett digitalt verktyg för att enkelt tillgängliggöra världsomfattande genomikdata som stöd för behandlingsbeslut.

I en ny studie som publiceras i PNAS, visar forskare från Karolinska Institutet, KTH, Nagoya University o Technische Universität Braunschweig en oupptäckt heterogenitet av purkinjeceller hos vuxna zebrafiskar som avslöjar förekomsten av anatomiskt och funktionellt distinkta celltyper.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. En ny läkemedelskandidat har nu prövats i en fas 3 studie i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Totalt 23 forskare får dela på 33 miljoner kronor i Vetenskapsrådets projektbidrag för corona- och covid-19-forskning. Av dessa är 11 forskare vid Karolinska Institutet.

World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) är det första globala nätverket av kliniska prövningar för riskreduktion och förebyggande av demens och Alzheimers sjukdom genom en kombination av parallella livsstilsförändringar på flera områden. Nätverket förenar forskargrupper från över 30 länder och leds av professor Miia Kivipelto vid Centrum för Alzheimerforskning, KI. WW-FINGERS-nätverkets fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter har publicerats idag (6 juli 2020) i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

En ny studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar att antikroppar mot fettämnet fosforylkolin (PC) kan associeras med skydd mot inflammatoriska systemsjukdomar som till exempel SLE och Sjögrens syndrom. Resultaten ger stöd för en möjlig behandling genom att tillföra antikroppar till patienter med dessa sjukdomar eller genom vaccination.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Vi saknar vår kollega och vän professor emeritus Torgny Svensson. Han avled i sviterna av covid-19 fredagen den 12 juni vid 75 år ålder. Han sörjs närmast av sin familj, vänner och kolleger i Sverige och internationellt.

Upprepade mätningar av biomarkören FIB-4 i blodet med några års mellanrum kan förutsäga risken att drabbas av svår leversjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Hepatology. Risken för skrumplever ökar hos personer där nivåerna av denna markör stiger mellan två testtillfällen.

Centrum för Innovativ Medicin (CIMED) stödjer klinisk forskning vid Campus Flemingsberg. Genom att stimulera utbytet mellan kliniska och experimentella forskare bidrar CIMED till att stärka och utveckla forskningsmiljön vid Campus Flemingsberg.

De får 750 000 kr var under ett år.

För drygt ett år sedan lanserades Stockholm trio. Universitetsalliansen mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH har fördjupats och utvecklats inom flera områden under året. Ett gemensamt Brysselkontor är en vision som blir verklighet under hösten.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod som på molekylär nivå kan analysera intakta tumörprover i tre dimensioner (3D). Forskningen är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och publiceras i Nature Biomedical Engineering. Nu planerar forskarna att använda metoden för att studera vävnadsprover från covid-19-patienter, med förhoppning om att den kan ge svar på var och hur det nya coronaviruset angriper olika organ.

Hallå där, Patricia! Du kommer att ta över som chef för Karolinska Institutets tandvårdsklinik, universitetstandvården, från 1 juli. Vilka planer har du för universitetstandvården?

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta som bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.

Forskare vid Aging Research Center, KI, och forskare från Italien och Spanien studerade hur multisjuklighet, när en person har två eller flera kroniska sjukdomar samtidigt, förändras över tid under en 12-årsperiod bland äldre personer genom att titta på data från den nationella longitudinella populationsstudien SNAC-K. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Vanliga luftvägsbakterier som friska barn bär i näsan kan ibland orsaka livshotande infektioner. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vill ta reda på hur det sker. Nu tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin – ett anslag på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.