Nyhetsarkiv

EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner.

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.

Förra året visade forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare i en studie som publiceras i PNAS att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på denna genvariant som vid covid-19 minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.

Intensivvård i samband med covid-19—stress, samarbete och säkerhetsklimat—En studie av personal och chefer inom intensivvården under och efter pandemin kan ge kunskap som kan användas både vid hög arbetsbelastning och vid framtida omställningar orsakade av extremsituationer.

Som ett av få länder höll Sverige sina grundskolor och förskolor öppna under pandemivåren 2020. Hittills finns lite forskning om vilka konsekvenser öppna skolor kan ha för risken att barn drabbas av svår covid-19. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att ett barn per 130 000 fick vård på intensivvårdsavdelning på grund av covid-19 under mars till juni när grundskolorna var öppna. Arbetet har publicerats som ett brev till redaktören i New England Journal of Medicine.

I vissa fall kan immunceller i lungorna bidra till att förvärra ett virusangrepp. I en ny studie beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur olika typer av immunceller, makrofager, i lungorna utvecklas och vilka som kan ligga bakom svåra lungsjukdomar. Studien som publicerats i Immunity kan komma att bidra till framtida behandlingar för covid-19 och andra sjukdomar.

Under pandemivåren fick högskolesektorn inklusive Karolinska Institutet ett tillfälligt tillstånd från regeringen för att analysera covid-19-tester i samband med att smittspridningen ökade. Antalet genomförda analyser växte snabbt, men nu har andra aktörer kommit igång vilket innebär att KI kan återgå till ordinarie laboratorieverksamhet. Dock finns det fortfarande beredskap att ställa om ifall behov skulle uppstå.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Den globala nedstängningen under pandemin drabbar särskilt barn och unga i fattigare delar av världen. Det konstaterade professor Anna Mia Ekström under ett etikseminarium på KI i november. I seminariet deltog bland andra även statsepidemiolog Anders Tegnell.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök. Terapin går ut på att kombinera remdesivir, ett godkänt läkemedel mot covid-19, och hrsACE2, en medicin som utvärderas i fas II-studier mot covid-19. Kombinationsterapin minskade virusmängden i cellerna och hindrade viruset från att föröka sig. Resultatet har publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under pandemins inledande fas. Resultaten, som nåtts med hjälp av maskininlärning och publiceras i Journal of Medical Internet Research, förbättrar möjligheten att rikta framtida forskning där den behövs som mest.

Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar också hur man snabbt kan ta fram antikroppar vid framtida pandemier.

När KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson anlände till Addis Abeba i Etiopien i september hade personalen vid stadens covid-sjukhus arbetat varje dag sedan april. Trötta och slitna vårdade de drygt 200 inlagda patienter. De hade inte träffat sina familjer på nästan fem månader. Ändå var de fast beslutna att fortsätta.

82 procent av dem som har haft antikroppar mot SARS-CoV-2 (COVID-19) har fyra månader senare kvar mätbara nivåer. Det visar uppföljande resultat från COMMUNITY-studien som påbörjades i mitten av april på Danderyds sjukhus.

På måndagen samordnade Länsstyrelsen i Stockholm ett besöksprogram åt kungaparet om hur Stockholms län hanterar covid-19-pandemin. Första stoppet var på Karolinska Institutet.

Ny forskning som publiceras i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.

En typ av antibakteriella T-celler, så kallade MAIT-celler, är kraftigt aktiverade i personer med medelsvår till svår covid-19-sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Immunology. Fynden bidrar till ökad kunskap om hur vårt immunförsvar reagerar på covid-19-infektion.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provtagning för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. Den är lika intressant för upprepad testning och för att flytta resurser från dyr diagnostik till andra delar av vårdkedjan. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet ingår i tre projekt som får finansiering i EU:s andra stora satsning på forskning om det nya coronaviruset sars-cov-2, covid-19 och pandemin. Sammanlagt rör det sig om drygt 14 miljoner kronor i forskningsanslag till KI.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en liten neutraliserande antikropp, en så kallad nano-antikropp, som har förmågan att blockera SARS-CoV-2 från att ta sig in i våra celler. Forskarna menar att den här antikroppen har potential att utvecklas till en antiviral behandling mot covid-19. Resultatet publiceras i tidskriften Nature Communications.

Ett blodprov vid sjukhusinläggning som visar om det finns SARS-CoV-2 i blodet eller inte kan särskilja patienter med hög risk för allvarligt covid-19-förlopp. Sjukhusvårdade patienter utan virus i blodet har stor chans till snabbt tillfrisknande. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Jobba hemma, möblera glesare på kontor och i mötesrum och utöka städrutinerna. Det är några exempel på hur man kan hindra smittspridning på arbetsplatsen under pandemin.

Den 17 mars 2020 uppmanar Folkhälsomyndigheten Sveriges lärosäten och gymnasieskolor att bedriva distansundervisning för att minska spridningen av covid-19. Campus ödeläggs den 18 mars, men utbildningen ska fortgå. Nu startar ett intensivt arbete för KI:s lärare. Det märks särskilt för enheten Undervisning och lärande (UoL).

Från 15 juni lättades kraven på distansundervisning upp och i höst sker en successiv återgång till KI:s campus. Men den annorlunda vårterminen har gett värdefulla lärdomar och erfarenheter. Sektionschef Ann Langius-Eklöf och adjunkt Carina Georg berättar hur det var för sjuksköterskeutbildningarna – och om att arbeta mot tiden.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funktionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förutsäga överlevnad i covid-19 än personens ålder. Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.

Covid-19 drabbar länder världen över. Sociala restriktioner införs med syfte att försöka begränsa spridningen av corona-viruset och att rädda liv.

En studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. Det innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar, menar forskarna. Forskningsartikeln har publicerats online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Läkemedelsföretaget Chiesi donerar 320 000 kronor till ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet för att utveckla en ny metod för covid-19-tester i stor skala. Målet är att kunna följa virusets utveckling i befolkningar och samhällsgrupper. Projektet leds av Nicola Crosetto, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine.

Behandling med läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, är kopplad till förkortad tid i respirator och minskad vårdtid för svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Journal of Internal Medicine.

En litteraturstudie koordinerad av Karolinska Institutet och McMaster University i Kanada visar att munskydd av tyg ger en filtrering på klinisk nivå vilket kan minska spridningen av virus som sars-cov-2. Resultatet, som publicerats i tidskriften Mayo Clinic Proceedings, stödjer användningen av munskydd för att minska spridningen av det nya coronaviruset, enligt forskarna.

Påverkan av nervsystemet kan visualiseras med magnetkamera och skiktröntgen hos patienter drabbade av svår covid-19. I en studie med 185 patienter visar forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset skador i små kärl samt inflammation i hjärnan, hjärnhinnor och nerver. Resultaten publiceras i Radiology.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod som på molekylär nivå kan analysera intakta tumörprover i tre dimensioner (3D). Forskningen är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och publiceras i Nature Biomedical Engineering. Nu planerar forskarna att använda metoden för att studera vävnadsprover från covid-19-patienter, med förhoppning om att den kan ge svar på var och hur det nya coronaviruset angriper olika organ.

Vanliga luftvägsbakterier som friska barn bär i näsan kan ibland orsaka livshotande infektioner. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vill ta reda på hur det sker. Nu tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin – ett anslag på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

Karolinska Institutet leder en omfattande studie för att kartlägga pandemins påverkan på människors psykiska hälsa. Deltagarna följs under tiden pandemin varar och ytterligare fem år genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet med parallella samarbetsprojekt i totalt sju länder.

Under de två mest intensiva månaderna av konstaterad samhällsmitta i Stockholmsregionen av SARS-CoV-2 kan vi rapportera en mycket låg sjuklighet hos barn i covid-19, trots öppna för- och grundskolor.

Det nya coronaviruset och covid-19 har lett till extra stort intresse för att stödja medicinsk forskning och andra insatser mot pandemin. Karolinska Institutet (KI) har under de senaste månaderna tagit emot rekordmånga donationer från privatpersoner, stiftelser, näringsliv och organisationer. Pengarna behövs – den här forskningen är nödvändig i arbetet mot pandemin.