Publicerad: 2020-12-14 17:24 | Uppdaterad: 2020-12-16 16:47

Anslag från Formas/Forte för forskning om hur äldres levnadsförhållanden förändrasts under pandemin

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Studioporträtt av Carin Lennartsson.
Carin Lennartsson, forskare vid NVS/ARC. Foto: Stefan Zimmerman. Foto: Stefan Zimmerman

Grattis Carin Lennartsson, forskare vid Aging Research Center (ARC) vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Berätta lite om projektet du ska driva.

– Projektet är en unik möjlighet att studera hur äldre personers levnadsförhållanden har förändrats under pandemin, såsom den fysiska och psykiska hälsan, hälsorelaterade beteenden samt sociala relationer.

– Vi studerar även hur äldre personer har tolkat och följt flödet av hälsoinformation och rekommendationer. Studiens upplägg och urval hämtas från den etablerade Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD. Via telefonintervjuer ställs både specifika frågor för covid-19 pandemin och frågor som regelbundet återfinns i studien.

SWEOLD följer ett stort antal personer över tid, är nationellt representativ för befolkningen 76 år och äldre och inkluderar både hemmaboende personer och de som bor i särskilt boende. Fokus ligger på hur pandemin påverkar olika grupper med skilda förutsättningar att hantera sin livssituation. Genom att jämföra med data från tidigare år kan forskarna analysera förändringar i levnadsförhållanden under pandemin.

Resultat från SWEOLD covid-19 genererar vetenskapliga och socialpolitiskt relevanta underlag och utgör därmed en god grund för planering vid framtida pandemier och kriser, inte minst ur ett ojämlikhetsperspektiv.

Vilka är ni som genomför studien?  

– Vi är en multidisciplinär forskargrupp vid ARC, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som fokuserar på äldre personers hälsa och levnadsförhållanden ur ett ojämlikhetsperspektiv. Vi har stor erfarenhet av levnadsnivåundersökningar och de metodologiska utmaningar som finns i studier om äldre personers hälsa och levnadsvillkor.

Gruppen består av forskare från olika discipliner såsom sociologi, gerontologi, socialt arbete, folkhälsovetenskap, statsvetenskap och demografi. 

Vilken patientgrupp kommer gagnas av forskningen och hur? 

– Vårt projekt kommer att gynna alla människor och i synnerhet den äldre delen av befolkningen, både nuvarande generationer och framtiden. Det har hög samhällsrelevans eftersom det fokuserar på interaktionen mellan socialpolitik och beteenden i en av de mest utsatta grupperna i samhället dvs de över 76 år.

– Genom att använda ett nationellt representativt urval som inkluderar både de som bor hemma och de som bor på särskilt boende från olika socioekonomiska grupper kan vi göra jämförelser mellan grupper med väsentligt olika resurser och möjligheter – ett tillvägagångssätt som är av högt samhällsintresse.

– Resultaten från denna studie kommer att användas för forskning och fungera som en kunskapsbaserad plattform för diskussioner med politiker och beslutsfattare.

Kontakt

Carin Lennartsson Universitetslektor