Kartläggning av covid-19-forskning ger ny överblick
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt all forskning om covid-19 som publicerades under pandemins inledande fas. Resultaten, som nåtts med hjälp av maskininlärning och publiceras i Journal of Medical Internet Research, förbättrar möjligheten att rikta framtida forskning där den behövs som mest.
I spåren av den snabba spridningen av covid-19 har forskningen om sjukdomen växt explosionsartat. Över 60 000 covid-19-relaterade publikationer har hittills indexerats i den medicinska databasen PubMed. Det är för många för att kunna täckas med traditionella metoder såsom systematiska litteraturgenomgångar, något som gör det svårt att överblicka forskningsläget.
– Trots att covid-19 är en ny sjukdom har redan flera systematiska litteraturgenomgångar publicerats. Dessa är dock mycket tids- och resurskrävande att genomföra, ligger i regel långt efter de senaste publicerade resultaten, och fokuserar endast på en specifik aspekt av pandemin, säger Andreas Älgå, läkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Tog hjälp av maskininlärning
För att få en bättre överblick har Andreas Älgå och hans kollegor nu tagit hjälp av maskininlärning, vilket gör det möjligt att analysera nyckelområden i ett forskningsfält och följa förändringar över tid. I den aktuella analysen ingick 16 670 artiklar rörande covid-19, publicerade under perioden 14 februari till 1 juni 2020, som delades in i 14 delområden.
Kartläggningen visar bland annat att de vanligast förekommande ämnesområdena var sjukvårdens respons, kliniska manifestationer, och psykosocial påverkan av pandemin. Vissa områden minskade över tid, exempelvis sjukvårdsrespons. Andra, såsom kliniska manifestationer, och skyddsåtgärder, ökade.
Riskfaktorer, immunologi, och kliniska manifestationer var de ämnesområden som publicerades i tidskrifter med högst genomsnittlig vetenskaplig rankning. De länder som stod för flest publikationer (USA, Kina, Italien och Storbritannien) var också bland de länder som drabbats hårdast av pandemin.
Visar vilka frågor som prioriteras
– Våra resultat ger en bild av hur forskningssamhället reagerar på en pandemi, vilka frågor som prioriteras och var i världen forskningen sker, säger Martin Nordberg, läkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, som också har arbetat med studien.
Utöver att presentera sina resultat i en artikel har forskarna utvecklat en hemsida där analysen automatiskt uppdateras så att utvecklingen kan följas kontinuerligt (www.c19research.org).
– Vi hoppas att våra resultat, inklusive hemsidan, kan hjälpa forskare och myndigheter att skapa en strukturerad uppfattning av den samlade vetenskapen kring covid -19 och rikta framtida forskning, säger Andreas Älgå.
Publikation
“Analysis of Scientific Publications During the Early Phase of the COVID-19 Pandemic: Topic Modeling Study”. Andreas Älgå, Oskar Eriksson, Martin Nordberg. Journal of Medical Internet Research, 10 november 2020, doi: 10.2196/21559.