Publicerad: 2020-11-17 17:05 | Uppdaterad: 2020-11-23 18:52

Etikseminariet den 4 november: Nedstängningen drabbar barn och unga globalt

Ett par handskklädda händer som håller i en jordglob.
Foto: Getty Images

Den globala nedstängningen under pandemin drabbar särskilt barn och unga i fattigare delar av världen. Det konstaterade professor Anna Mia Ekström under ett etikseminarium på KI i november. I seminariet deltog bland andra även statsepidemiolog Anders Tegnell.

Anna Mia Ekström
Anna Mia Ekström Foto: Martin Stenmark

– År 2019 var ett bra år för den globala hälsan – sedan kom covid-19. Unicef har visat hur ytterligare 150 miljoner barn kan kastats in i fattigdom på grund av pandemin, konstaterade Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa, KI.

Etikrådets seminarium hölls digitalt den 4 november med titeln ”Forskning på personer som tillhör sårbara grupper – med fokus på covid-19”.

117 miljoner barn utan mässlingvaccin

Den extrema fattigdomen i världen ökar för första gången på tjugo år, betonade Anna Mia Ekström. Ökar gör även könsrelaterat våld och barnmisshandel. Ytterligare elva miljoner flickor beräknas ha tvingats till barnäktenskap, och cirka 117 miljoner barn tros ha gått miste om vaccination mot mässlingen. 

I augusti visade WHO att vård av barn globalt har minskat med mellan 50-70 procent i många av 105 studerade låg- och mellaninkomstländer. 

– Samtidigt som Afrikas unga befolkning har inneburit ett skydd mot smittan så syns det tydligt hur barnen drabbats allra hårdast när gränserna stängs och annan livräddande vård nerprioriteras, sa Anna Mia Ekström. 

Hon avslutade med att konstatera att definitionen av en utsatt grupp skiljer sig mellan olika länder: 

– Det är dock viktigt att visa att alla kan bli en utsatt grupp, det beror bara på vilka omständigheter du lever i. 

Ojämlik påverkan

Statsepidemiolog Anders Tegnell betonade under etikseminariet att mycket arbete återstår för att klarlägga vilka grupper som varit mest utsatta när det gäller covid-19. Men redan i dag vet man att sjukdomen haft en mycket ojämlik påverkan där de socioekonomiskt utsatta grupperna drabbats hårdast. 

– Särskilt i början syntes hur utlandsfödda drabbades i Järvaområdet utanför Stockholm, men även i liknande bostadsområden i Örebro och Dalarna, sa Anders Tegnell. 

En orsak är att i dessa områden lever människor tätare tillsammans över generationsgränserna, och har i många fall mindre kontakt med sjukvården. Många utlandsfödda finns även bland de som lagts in på IVA med covid-19. 

Att äldre är en utsatt grupp blev tydligt mycket tidigt, konstaterade Tegnell. 

– Cirka 90 procent av de döda finns bland de som är 70 år och äldre. 

Även personer som har täta kontakter med andra människor finns bland de mest drabbade, yrkesgrupper som till exempel taxichaufförer, busschaufförer och serveringspersonal. Dock inte lärare i grundskolan, vilket förklaras av att barn inte blivit så sjuka under pandemin.

– Vi visste från Kina att barn inte blev så drabbade, vilket även var en av anledningarna till att vi inte stängde grundskolorna i våras, säger Anders Tegnell.

Kunskap hämtas från andra länder

Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). Foto: Stefan Zimmerman

Internationellt har röster höjts för att forskningen ska få göra undantag från de vanliga etiska regelverken under pandemin. Men Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, KI, varnade för en sådan utveckling. Han betonade att samma etiska regelverk gäller även under en pågående pandemi. 

Malin Jonsson Fagerlund, lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, önskade sig dock en ny tolkning av lagen som reglerar forskningen på de allra svårast sjuka. 

– Att genomföra forskning på svårt sjuka patienter i Sverige är i det närmaste omöjligt på grund av rådande lagtolkning, sa hon. 

Kunskapen om hur personalen ska vårda de med svår covid-19 har istället fått hämtas från andra länder, berättade hon. 

– Även om vi har tillgång till goda nationella register i Sverige så är det på grund av denna lagtolkning inte möjligt att genomföra forskning på dessa patienter. Min rekommendation är att vi förändrar lagstiftningen, sa Malin Jonsson Fagerlund. 

Under seminariet deltog även Niklas Rådström, författare och medlem i KI:s etikråd, samt rektor Ole Petter Ottersen.