Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

Personer som lider av post-covid har tidigare avråtts från att motionera eftersom tidiga fynd pekade på att det kunde vara skadligt. Nu kan forskare från Karolinska institutet, i en studie publicerad i JAMA Network Open, visa att post-covid inte betyder att träning strikt behöver undvikas.
Nyheter
Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats anslag från PolyBio Research Foundation på sammanlagt 1,85 miljoner dollar (cirka 19 miljoner kronor) för forskningsstudier rörande långtidscovid. Målet är att studierna ska bidra med viktiga insikter som kan främja utveckling av effektivare behandlingar för långtidscovid som fortfarande är en gåta.
Nyheter
Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjäl gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bättre fungerande immunsystem. Det hjälpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden även mot post-covid.
Nyheter
Inga ökade risker för barnen, men däremot lägre risk att drabbas av några allvarliga komplikationer. Det är resultatet av den hittills största studien av nyfödda barn vars mödrar vaccinerats mot covid-19 under graviditeten. Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare och är publicerad i tidskriften JAMA.
Nyheter
Forskare på Karolinska Institutet har tillsammans med samarbetspartners i det Horizon Europe finansierade projektet EuCARE visat att den minskade dödligheten i Covid-19 inte nödvändigtvis beror på att senare varianter som Omikron, varit mindre svåra. Den minskade dödligheten verkar snarare bero på flera andra faktorer, såsom immunitet från tidigare vaccinationer och tidigare infektioner. Studien är publicerade i det senaste numret av Lancet Regional Health Europé och är finansierad av EUH2020.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har visat att näsdroppar med IgA-antikroppar kan skydda möss från sars-cov-2-infektion. Resultaten kan innebära ett nytt sätt att skydda högriskindivider mot olika varianter av viruset och eventuellt andra infektioner. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]
Nyheter
Vilka var framgångarna och utmaningarna med de kliniska prövningarna av covid-19-behandling som gjordes under pandemin i Sverige? Vad har vi lärt oss för att vara bättre förberedda på framtida hälsokriser? Det var frågor som ställdes vid ett symposium och rundabordssamtal som anordnades av Centrum för hälsokriser vid KI den 14 december.
Nyheter
I december lämnar Kenneth Chien professuren i kardiovaskulär forskning efter tio år vid Karolinska Institutet. Nu ska han satsa helhjärtat på att utveckla nya mRNA-terapier inom bioteknikindustrin.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av långtidsbesvär hos nordbor upp till två år efter sars-cov-2-infektion. Framför allt drabbades de som haft svår covid-19, medan forskarna inte såg någon ökad förekomst av långtidscovid hos personer som inte varit sängliggande alls. Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
Nyheter
Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt enligt forskare från Karolinska Institutet.
Nyheter
Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet som studerat SARS-CoV-2 variant BA.2.86 har funnit att den nya varianten inte är signifikant mer resistent mot antikroppar än flera andra varianter som cirkulerar. Studien, publicerad i The Lancet, visade också att antikroppsnivåerna mot BA.2.86 var signifikant högre efter en våg av XBB-infektioner jämfört med tidigare, vilket tyder på att vaccin baserat på XBB borde ge ett visst korsskydd mot BA.2.86.
Nyheter
Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning som forskare från Göteborgs universitet gjort i samarbete med professor Mats Lekander vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Nyheter
Regeringen har utsett Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, till särskild utredare för en ny utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier. Direktiven handlar om en nationell strategi för hur pandemier ska hanteras och en översyn av smittskyddslagen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.
Nyheter
Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.
Nyheter
Ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 testas nu för första gången på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet har tagits fram på Karolinska Institutet och riktas mot flera delar av viruset. Det gör vaccinet mindre sårbart för muterade virus och kan därför fungera även mot nya varianter.
Nyheter
Biobank Sverige har tillsammans med regionerna och Nationellt Pandemicenter (NPC) vid KI tagit fram en ny process som ger forskare tillgång till 1,5 miljoner covid-19-prover. Proverna förvaras vid NPC på KI och ansökan om att ta del av proverna kräver etiskt godkännande.
Nyheter
Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?
Nyheter
Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.
Nyheter
Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.
Nyheter
Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.
Nyheter
Centrum för hälsokriser har, på uppdrag av KI:s rektor sammanställt rapporten: Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Rapporten beskriver de åtgärder som gjorts och de lärdomar som dragits av arbete på KI under covid-19-pandemin 2020-2022 och finns nu att läsa i sin helhet på webben.
Nyheter
Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.
Nyheter
Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientlivskvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia & Muscle.
Nyheter
Vetenskapsrådet (VR) har i sin senaste utlysning tilldelat strax över 19 miljoner kronor till sex projekt vid KI. Projektet som tilldelats störst bidrag syftar till att studera långsiktig påverkan av pandemin på livsstil och hälsa hos unga vuxna.
Nyheter
Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie använt cellulär omprogrammering för att skapa mänskliga tredimensionella hjärnmodeller och infekterat dem med SARS-CoV-2. I infekterade modeller uppvisade hjärnans immunceller en överdriven eliminering av kopplingar mellan nervcellerna. Dessa cellers genuttryck efterliknade även förändringar som har observerats vid neurodegenerativa sjukdomar. Resultaten hoppas kunna identifiera nya behandlingar mot kognitiva symptom efter Covid-19-infektion.
Nyheter
En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.
Nyheter
Många gladdes åt att professor Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin, en som gladdes extra är Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han har i flera år samarbetat med Svante Pääbo, inte minst när det gällt att hitta neandertal-gener som kan påverka hur sjuka olika människor blir efter covid-19-smitta.
Nyheter
Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhuskrävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva effekter på immunsvarets förmåga att hantera viruset, enligt en studie från Karolinska Institutet i Stockholm. Studien, som publicerats i tidskriften Clinical and Translational Medicine, skulle i framtiden kunna leda till en kompletterande, kostnadseffektiv behandling av covid-19.
Nyheter
Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.
Nyheter
Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Nyheter
Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Vaccinet visar lovande resultat i möss i en nypublicerad studie i EMBO Molecular Medicine, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.
Nyheter
I en ny analys rankas Karolinska Institutet på plats åtta när det gäller flest antal vetenskapliga artiklar publicerade om covid-19 och immunsvaret. KI sticker också ut som ett av de universitet som har haft flest internationella samarbeten i fältet. Analysen är gjord av kinesiska forskare utan koppling till KI och har publicerats i tidskriften Frontiers in Public Health.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.
Nyheter
Enskilda faktorer som ålder, kön eller samsjuklighet kan inte avgöra hur svårt sjuk en patient med covid-19 blir. En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat potentiella determinanter för sjukdomens svårighetsgrad på cellnivå med hjälp av avancerad systembiologisk analys. Resultaten, som publicerats i tidskriften Cell Systems, ger insikter i den metaboliska dragkampen i människokroppen och dess samband med sjukdomens svårighetsgrad.
Nyheter
Det är ovanligt att barn blir svår sjuka i akut COVID-19, men infektion med SARS-CoV-2 kan trigga det nya postinfektiösa tillståndet Multisystem Inflammatory Syndrome in Children (MIS-C). MIS-C är ett ovanligt men potentiellt allvarligt tillstånd där det hittills saknats kunskap om vilka barn som löper ökad risk att utveckla sjukdomen.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.
Nyheter
Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.
Nyheter
Susanne Rysz, doktorand vid Karolinska Institutet och intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, disputerade i fredags med en av de allra första avhandlingarna med studier av covid-19-patienter i intensivvård. ”Forskningen blev mitt sätt att klara av vanmakten i början av pandemin när många dog utan att vi kunde göra något,” säger hon.
Nyheter
Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har använt tillverkade diabetiska mininjurar för att öka kunskapen om kopplingen mellan diabetes och svår covid-19. Forskarna fann att diabetiska mininjurar har högre känslighet för sars-cov-2-infektion än icke-diabetiska mininjurar. Studien, som publicerats i tidskriften Cell Metabolism, identifierade också genetiska bevis för ACE2-receptorns viktiga roll vid covid-19.
Nyheter
Pandemin har påverkat en hel värld, men när restriktionerna lyfts runt om i världen finns nya utmaningar. Vid Karolinska Institutet ställs lärare inför hybridundervisning, forskare ska återgå till tidigare forskning och studenter hitta tillbaka till rutiner på campus. Här berättar de om tiden före och under pandemin och efter att restriktionerna har lyfts.
Nyheter
Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.
Nyheter
KI webbförvaltning
2024-06-11