En genvariant ökar risken för postcovid
Ett internationellt forskarlag har funnit en genetisk koppling till långdragna symtom efter covid-19. Den identifierade genvarianten är belägen nära genen FOXP4 som är känd för att påverka vår lungfunktion. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Institute for Molecular Medicine Finland och är publicerad i tidskriften Nature Genetics.
De biologiska orsakerna bakom kvarstående symtom efter covid-19-infektion, så kallad postcovid eller långtidscovid, är ännu oklara. Vanliga symtom inkluderar trötthet, kognitiva svårigheter och andningsproblem, vilket kan minska livskvaliteten.
I ett internationellt samarbete – Long COVID Host Genetics Initiative – har forskare analyserat genetiska data från 6 450 patienter med postcovid och över en miljon kontrollpersoner i 24 studier från 16 länder.
De fann en genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent. Den genetiska kopplingen bekräftades i en oberoende analys med ytterligare 9 500 patienter.
Påverkar lungfunktionen
Genvarianten är belägen precis intill genen FOXP4, som är involverad i lungornas utveckling och lungsjukdomar.
– Våra resultat visar att lungfunktionen spelar en viktig roll i utvecklingen av postcovid. Även om denna genvariant signifikant ökar risken är det viktigt att förstå att den bara utgör en del av ett betydligt större pussel, säger Hugo Zeberg, universitetslektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och en av studiens huvudforskare.
– Genetiska studier ger insikter om sjukdomars riskfaktorer och är särskilt användbara för sjukdomar där de exakta mekanismerna fortfarande är okända, säger Hanna Ollila, forskare vid Institute for Molecular Medicine Finland, Helsingfors universitet samt Department of Anesthesia and Center for Genomic Medicine vid Massachusetts General Hospital, USA, som varit med och lett studien.
Se den vetenskapliga artikeln för information om finansiering och potentiella intressekonflikter.
Publikation
“Genome-wide association study of long COVID”, Vilma Lammi et al., Nature Genetics, online 21 maj 2025, doi: 10.1038/s41588-025-02100-w.